Vaccination - information till dig som vårdgivare

Kan man använda olika vaccinmärken vid dos 1 och 2?

Det börjar nu komma lite data som stödjer ett bra immunsvar då olika vaccinsorter används för dos 1 och 2. Framför allt gäller detta när Astra Zenecas vaccin används till dos 1 och ett mRNA-vaccin till dos 2.

Fortfarande är data så pass begränsad att grundrekommendationen är att samma vaccin ska användas till dos 1 och 2, men vaccinbyte kan bli aktuellt om det finns en stark medicinsk indikation att byta, till exempel personer yngre än 65 år och som fått en första dos med Astra Zenecas vaccin där det har rapporterats mycket sällsynta men allvarliga biverkningar med trombocytopeni och trombos. Dessa individer bör erbjudas mRNA vaccin som dos 2, men kan vaccineras med Astra Zenecas vaccin om de önskar efter att de fått adekvat information om biverkningsrisken.

Den 6 oktober 2021 har tillkommit en rekommendationen från Folkhälsomyndigheten att pausa Spikevax (Modernas vaccin) till personer födda 1991 eller senare på grund av risk för hjärtmuskelinflammation/hjärtsäcksinflammation efter vaccinationen. Har en person i den åldersgruppen redan fått dos 1 av detta vaccin ska hen tills vidare inte ges dos 2. Ytterligare utredning pågår men av säkerhetsskäl ska vaccinet inte ges till denna åldersgrupp. Rekommendationen gäller fram till 1 december då man förväntar sig ha mer data från utredningen och då kan ge en definitiv rekommendation.

Kan man använda ett annat vaccinmärke vid dos 3?

Man bör eftersträva att använda samma vaccin till immunsupprimerade som rekommenderas en tredje dosen i grundvaccinschemat, men sannolikt går det bra att byta till annat vaccin.

När den tredje dosen är sk booster dos, dvs mer än 6 månader sedan föregående vaccination kan valfritt mRNA vaccin användas.

Det har gått mer än 4 veckor sedan min patient tog första vaccindosen. Hur länge får det dröja mellan doserna innan man behöver starta om vaccinationen från början?

I nuläget finns inga data som talar  för att man behöver börja om vaccinationen. Även om det har gått mer än 4 veckor sedan dos 1 så ger man dos 2 snarast.

Hur långvarig är skyddseffekten? Behöver min patient ta ytterligare en påfyllnadsdos?

Data saknas i nuläget på hur länge skyddseffekten av covid-vaccinen håller i sig, men det har rapporterats genombrottsinfektioner hos äldre som fick sina första doser tidigt under 2021. Mycket talar för att vi alla kommer behöva en extra påfyllnad så småningom. 

Från och med 28 september 2021 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att följande grupper erbjuds en boosterdos med mRNA-vaccin tidigast 6 månader efter senaste vaccinationstillfället:

• Boende på SÄBO
• Personer med hemtjänst beslutad av kommun samt personer med hemsjukvård
• Alla som är 80 år och äldre.

Ytterligare grupper kan bli aktuella på sikt.

För gravt immunsupprimerade patienter rekommenderas en tredje dos vaccin som del av grundvaccinationen. Dosen ska erbjudas tidigast 8 veckor efter senaste vaccintillfället. Det är ansvarig läkare på respektive specialistmottagning som avgör om vilka patienter som är aktuella för extrados på grund av immunsuppression och dessa patienter kommer förses med ett brev som de tar med sig vid vaccinationstillfället. Denna patientgrupp kommer sannolikt bli aktuell för boosterdos framöver liksom övriga befolkningen, men detta är ännu inte beslutat.

Är det någon skillnad mellan de olika mRNA vaccinen?

Ja, Modernas vaccin Spikevax innehåller mer antigen än Pfizers vaccin Comirnaty. Båda ger en god skyddseffekt, men det finns data som talar för att Spikevax ger högre immunsvar men lite mer systembiverkningar. 

Vid grundvaccination anses vaccinen likvärdiga, men Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vid boosterdos efter 6 månader ges antingen hel dos Comirnaty (Pfizer) eller en halv dos Spikevax (Moderna). Till immunsupprimerade som får sin tredje dos i grundschemat ska dock hel dos användas oavsett vaccin.

Min patient vill gärna kolla sina antikroppar mot covid efter vaccination, rekommenderas det?

Regionens antikroppstest liksom de flesta kommersiella kit på marknaden är inte framtagna för att värdera vaccinationssvar utan för medicinsk bedömning av aktuell/genomgången covid-19-infektion. Flertalet antikroppstest mäter inte heller antikropparnas neutraliserande förmåga, dvs deras förmåga att skydda mot infektion. Än så länge finns inga riktlinjer kring vilka antikroppsnivåer som behövs för immunitet, varför förekomst av antikroppar inte nödvändigtvis innebär att patienten är skyddad mot infektion. I nuläget saknas även riktlinjer för den fortsatta handläggningen av patienter som inte utvecklat antikroppar.

Som regel rekommenderas därför inte antikroppstest efter vaccination. Detta gäller för närvarande även immunsupprimerade patienter. Endast i undantagsfall efter rekommendation av infektionsspecialist kan antikroppsanalys efter vaccination bli aktuell.

Min patient har reagerat med vad jag bedömer kan vara en allvarlig eller oväntad biverkan på covid-vaccinet. Vad gör jag?

I första hand behöver patienten omhändertas adekvat. Behandla vid behov biverkan och/eller remittera till rätt instans.

Individuell bedömning om ytterligare vaccindos kan ges i samråd med ansvarig läkare och vid behov infektionsspecialist.

I samband med att ett stort antal individer vaccineras kommer det finnas stor risk för att individer utvecklar symtom med tidssamband till vaccination men som inte beror på vaccinet.  Väg nyttan med vaccinet mot risken med symtomet/biverkan för den enskilde patienten. Beslut att fortsätta vaccination sker alltid i samråd med patienten. Om du bedömer att symtomet är så allvarligt att man bör avstå vaccination bör du i första hand inte avråda från all vaccination i framtiden utan informera att man "tillsvidare avråder från ytterligare doser vaccin men att det kan bli aktuellt framöver när kunskapsläget är bättre".
 

Glöm inte att snarast göra en anmälan till Läkemedelsverket
 

När man ska rapportera biverkningar av vaccin, behövs batchnumret. För att hitta detta behöver man titta i NCS Cross. För att underlätta hanteringen, kontakta supporten tel 260 00 för att få hjälp. Begär läkemedelssupport för att komma rätt.

Min patient har fått en lokal rodnad och svullnad på injektionsplatsen flera dagar efter vaccinationen. Hur ska den behandlas och vågar man ge ytterligare vaccindoser?

Det är vanligt med lokala besvär efter vaccination och dessa  behöver oftast ingen åtgärd utan går över av sig själv.  Ett nytt fenomen, den sk ”Moderna-armen” har beskrivits efter vaccination med mRNA vaccin, något vanligare efter Spikevax men förekommer också efter vaccination med Comirnaty.  3-10 dagar efter vaccinationen utvecklas en ofta kliande, svullen rodnad i anslutning till platsen för injektionen. Detta är en typ 4 reaktion och är inget hinder för ytterligare vaccindoser.  Oftast kan dos 2 ges utan att reaktionen upprepas. Tillståndet är självläkande inom en vecka. Antihistamin har troligen ingen effekt.

Min patient är orolig för hjärtmuskelinflammation (perimyokardit), vilka råd kan jag ge?

Mycket sällsynta fall av perimyokardit har rapporterats efter vaccination med mRNA vaccin. Troligen finns det ett samband. Det är främst unga män som drabbas och vanligast efter andra vaccindosen. Perimyokarditen uppträder oftast inom några dagar efter vaccinationen och kan ge symtom som andfåddhet, kraftfulla oregelbundna hjärtslag och bröstsmärtor. Patienter bör uppmanas att söka vård vid allvarliga symtom. Risken är dock mycket liten och utifrån aktuella data bedöms risken lägre än risken för perimyokardit i samband med covid-19 infektion.

Vid perimyokardit i anslutning till vaccination bör anmälan göras till Läkemedelsverket. Förnärvarande rekommenderas att man avvaktar ytterligare vaccindoser.

Information för vårdpersonal och vaccinatörer om ökad uppmärksamhet på symtom efter vaccination mot covid-19 (Folkhälsomyndigheten.se)

Vad gäller angående träning efter vaccination?

Det finns inga vetenskapliga stöd för att det skulle vara farligt att träna efter vaccination om man mår bra, snarare finns det uppgifter som talar för att det kan ha positiva effekter med träning.  Träning ökar blodflödet genom muskeln och vilket kan lindra lokala biverkningar men också förstärka den inflammatoriska reaktionen och därmed immunsvaret.

Har man feber eller känner sig allmänpåverkad efter vaccinationen ska man dock undvika kraftig ansträngning så länge symtomen kvarstår. Symtom som andfåddhet, kraftfulla oregelbundna hjärtslag och bröstsmärtor kan vara tecken på hjärtmuskelinflammation och vid tillkomst av dessa bör man istället söka sjukvård.

Min patient är vaccinerad mot covid-19 i utlandet. Vad gäller?

Det finns riktlinjer på Folkhälsomyndighetens hemsida. I korthet räknas man som fullvaccinerad om man fått två doser av ett vaccin som är  godkänt av WHO. Om man endast har en dos kompletteras  denna med valfritt mRNA vaccin efter minst 4 veckor.  För de som har fått Covid-19 Vaccin Janssen, som är godkänt som en dos, är riktlinjerna än så länge otydliga. I väntan på riktlinjer från Folkhälsomyndigheten rekommenderas att dessa personer får en extra dos mRNA vaccin om de önskar.

Min patient behandlas med antikoagulantia. Hur gör jag med vaccinationen?

Uppdaterad 4 februari: Samtliga covid-vaccin ska ges intramuskulärt. Det finns en minimal risk för en lokal blödning vid intramuskulär injektion om patienten står på antikoagulantia. Folkhälsomyndighetens riktlinjer har visat sig vara för komplicerade för såväl vårdpersonal som patienter och vi bedömer att det är en överhängande risk att patienter blir utan vaccination om dessa riktlinjer följs. Det finns en lång samlad erfarenhet inom landet att det i de flesta fall går bra att ge intramuskulär vaccination oavsett antikoagulantia. I Region Örebro Län rekommenderar vi därför följande rutin för intramuskulär vaccination vid antikoagulantia.

Waran

Patienter med stabil Waran-behandling, dvs ingen dosändring sista två veckorna, kan vaccineras utan aktuellt PK. Om dosändring skett sista två veckorna ska senaste PK(INR) ha varit under 3,0. Vid högre värde får patienten återkomma efter nytt prov.

Vid dubbel trombocythämning och dessutom Waran ska PK(INR) ligga under 2,0.

Efter vaccination skall patient eller anhörig/personal trycka hårt på injektionsstället i 2-3 minuter för att minska risken för hematom.

(N) OAK

Medicinering med andra orala antikoagulantia (Eliquis, Xarelto, Pradaxa, Lixiana) eller lågmolekylärt heparin (Innohep, Fragmin) är ingen kontraindikation för intramuskulär injektion. Uppehåll i medicineringen är inte nödvändigt och vaccination kan ges oavsett tidpunkt för sista dos av (N)OAK.

Efter vaccination skall patient eller anhörig/personal trycka hårt på injektionsstället i 2-3 minuter för att minska risken för hematom.

Trombocythämning

Medicinering med en eller två trombocythämmare (Trombyl, Klopidogrel, Brilique, Efient)är ingen kontraindikation för intramuskulär injektion. Vid dubbel trombocythämning och dessutom Waran ska PK(INR) ligga under 2,0. Då ska även tryck utövas, enligt ovan .

Min patient har ett medicinskt tillstånd med ökad blödningsbenägenhet, tex trombocytopeni, von Willebrands sjukdom eller hemofili.  Kan jag ge intramuskulär injektion?

Risken för blödningskomplikationer är individuell i denna grupp. Rådgör med patientens ansvariga läkare (PAL).

Allvarliga allergiska reaktioner kan förekomma vid alla sorters vaccinationer, men är ovanligt. Sedan introduktionen av de nya mRNA vaccinen mot covid (Pfizer och Modernas vaccin) har man sett anafylaktisk reaktion hos 1/100 000 vaccinerade, och risken verkar ha varit något högre vid dos två. Även om det hittills inte varit lika vanligt med rapporter om svåra allerigiska reaktioner på adenovektor-vaccinen (Astra Zeneca) kan det förstås förekomma även efter dessa vaccin. Vilken substans i vaccinen som utlöser den allergiska reaktionen är oklart, men man misstänker att det kan röra sig om ämnet PEG som finns i båda mRNA vaccinen eller Polysorbat 80 som finns i Astra Zenecas vaccin.

De flesta allvarliga allergiska reaktionerna kommer snabbt och därför rekommenderas alla som vaccinerats att kvarstanna i minst 15 minuter.

I vissa situationer behöver vaccination erbjudas med extra övervakning på särskild mottagning på sjukhuset, se nedan. De individer som remitteras för övervakad vaccination kommer kallas först då de är aktuella ut ifrån sin respektive prioriteringsgrupp. Vaccination på specialistmottagning innebär inte att man får förtur till vaccination. Det är därför viktigt att det tydligt framgår på remissen om individen tillhör en speciell riskgrupp och bör prioriteras. Noggrann information om allergin bör också framgå för att förenkla bedömning och planering.
 

För individer med känd allergi gäller följande:
 

Individ med allergi oavsett agens, men utan en anamnes på svår allergi, dvs som krävt behandling på sjukhus eller akutmottagning. Till denna grupp hör de flesta individer med tex födoämnesallergier, pollenallergi eller utslag efter läkemedel etc

De flesta vanliga allergier är ingen kontraindikation till vaccination med covid-vaccin.  Saknas anamnes på anafylaxi eller annan svår allergisk reaktion kan individen vaccineras där vaccination erbjuds. Anafylaxiberedskap med tex adrenalinpenna ska som alltid finnas tillgänglig.

Individ som reagerat med svår allergis reaktion* på födoämnen, insektsstick, latex, kontrastmedel, lokalanestesi eller perorala läkemedel (tex antibiotika)

Risken för svår allergisk reaktion på vaccinet bedöms som låg, men något ökad jämfört med allmänheten. Dessa individer ska vaccineras där man har en ökad beredskap för att hantera en eventuell allergisk reaktion ( adrenalin, syrgas och möjlighet att sätta dropp) och bör kvarstanna för observation i 30 minuter. Denna beredskap finns på vårdcentraler och på regionens särskilda noder för covid-vaccination.

Individ som reagerat med svår allergisk reaktion* på annat vaccin eller injicerat läkemedel (exklusive kontrastmedel och lokalanestesi) där bedömningen är att det troligen inte föreligger en allergi mot PEG, Polysorbat 80 eller poly 35 ricinolja.

Ta en noggrann anamnes. Hur manifesterade sig reaktionen. Var det en anafylaxi eller en annan reaktion tex synkope? När skedde det och vilket vaccin/läkemedel var involverat. Innehåller det givna läkemedlet något av allergenerna ovan? Vid kvarstående stark misstanke om svår allergisk reaktion* kontakta infektionsbakjouren för diskussion om patient bör vaccineras eller ej. Risk jämfört med nytta av vaccination måste värderas. Även här är sannolikt risken för anafylaxi på covid-vaccin låg, men ökad i relation till allmänheten. Dessa individer rekommenderas vaccination på särskild mottagning på respektive sjukhus och kvarstannar för observation efter individuell bedömning. Remiss skickas till infektionskliniken i samråd med infektionsbakjour enligt särskild rutin vid noderna.

Individ som reagerat med svår allergisk reaktion* vid upprepade tillfällen på oklart agens eller på olika läkemedel.

Även här är en noggrann anamnes viktig. De flesta av dessa patienter kan vaccineras mot covid, men risk med nytta måste vägas. Dessa individer bör då vaccineras på särskild mottagning på respektive sjukhus och kvarstanna för observation enligt individuell bedömning. Kontakta infektionsbakjour enl särskild rutin för diskussion. Remiss skickas därefter till infektionskliniken.

Individ med svår allergisk reaktion * på första dosen av covid vaccin (oavsett märke) eller mot PEG, Polysorbat eller polyoxyl 35 ricinloja

Då det i nuläget inte är känt med säkerhet vad som orsakar svåra allergiska reaktioner vid covid-vaccination är bedömningen att vaccination med samtliga covid-vaccin tillsvidare är kontraindicerat.

Individ med systemisk mastocytos eller hereditärt angioödem

Ska vaccineras på särskild mottagning på respektive sjukhus och kvarstanna för observation enligt individuell bedömning. Remiss skickas till infektionskliniken.

* Med svår allergisk reaktion avses en reaktion som är så svår att den krävt behandling på akutmottagning eller inläggning på sjukhus.

Vaccination mot Covid-19, Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA)

Min patient är stamcells- eller organtransplanterad eller har dialysbehandling. Påverkar det val av vaccination?

Detta är en patientgrupp som bör vaccineras mot covid-19, men där man kan förvänta sig ett sämre vaccinsvar.  För närvarande rekommenderas dessa patienter vaccination i första hand med mRNA vaccin. 

Vid stamcellstransplantation rekommenderas att vaccination påbörjas tidigast 3 månader efter transplantationen, då immunsvaret på vaccinationen förväntas vara mycket begränsat i direkt anslutning till transplantationen.

Denna grupp rekommenderas nu även en tredje dos i grundvaccinationen tidigast 8 veckor efter senaste vaccintillfället. Se ovan under stycket om skyddseffekt och påfyllandsdos, eller på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Min patient har en immunsuppresiv sjukdom/tar immunsuppressiv behandling. Hur förhåller jag mig till det? Är det bara läkare som har behörighet att ordinera vaccin till immunsupprimerade?

Immunsuppression är ingen kontraindikation för covid-vaccin. Dessa patienter tillhör snarare riskgruppen för svår covidsjukdom och bör vaccineras på samma sätt som övriga.  I nuläget är kunskaperna om skyddseffekt hos immunsupprimerade begränsade men utifrån erfarenhet från andra vacciner kan man förvänta sig att denna grupp får ett sämre skydd. Detta måste vägas mot den ökade risken för att få en allvarlig covid-sjukdom.

Har man ordinationsrätt för covid-vaccin får man ordinera vaccin även till immunsupprimerade. Antikroppstest för att utvärdera vaccinsvaret rekommenderas för närvarande inte.

Vissa individer med immunsuppressiv sjukdom eller behandling rekommenderas en extra dos vaccin i grundschemat, se ovan under skyddseffekt och påfyllnadsdos, eller på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Kan gravida vaccineras med covid-vaccin?

I början av vaccinationskampanjen avråddes gravida från att vaccinera sig på grund av bristande säkerhetsdata kring vaccination och graviditet.

Efter granskning av det aktuella kunskapsläget, där ingen ökad risk för biverkningar eller påverkan på fostret har påvisats, bedömer Folkhälsomyndigheten att alla gravida kan erbjudas vaccin mot covid-19 från och med graviditetsvecka 12.

Gravida kvinnor med andra riskfaktorer kan efter medicinsk bedömning vaccineras redan under första trimestern. För specifika riskfaktorer se Folkhälsomyndighetens hemsida. Kvinnor som uppfyller indikationen för vaccination före graviditetsvecka 12 identifieras via MVC och handläggs enligt lokal rutin: 
 

En gravid kvinna som fått första dosen vaccin innan hon visste att hon var gravid kan fullfölja vaccinationen med ordinarie intervall mellan doserna. 

Gravida kvinnor ska vaccineras med någon av de godkända mRNA-vaccinen. Pfizers vaccin Comirnaty är godkänt från 12 år.

Kan man vaccinera sig mot covid om man ammar?

Det finns inga kända risker associerade med vaccination med icke levande vaccin till ammande mödrar. Ammande kvinnor kan vaccineras med covid-vaccin och behöver inte göra uppehåll med amningen.

Kan man vaccinera barn mot covid?

Både Spikevax (Moderna) och Comirnaty (Pfizers) är godkända från 12 år.  Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu (från och med den 11 okt 2021) vaccination av barn från 12 år och uppåt. I åldersintervallet 12-15 år rekommenderas Comirnaty (Pfizer) på grund av större erfarenhet av detta vaccin internationellt i denna åldersgrupp.

Rekommendationer för vaccination mot covid-19 för särskilda grupper av barn och ungdomar från 12 års ålder (Barnläkarföreningens webbplats)

Min patient har tidigare/nyligen haft covid. Ska hen ändå vaccineras?

Ja, tidigare genomgången covid-infektion påverkar inte rekommendationen att vaccineras. Mängden skyddande antikroppar har visat sig vara högre efter vaccination än efter genomgången sjukdom vilket skulle kunna tala för mer långvarigt skydd. Om nyligen genomgången covid-infektion bör patienten vara återställd innan vaccination (lättare restsymtom så som hosta och trötthet kan få kvarstå). Detta främst för att kunna skilja på eventuella vaccin-biverkningar och aktuell covid-sjukdom, men också då genomgången sjukdom i sig ger immunitet och det därför inte brådskar med vaccination. Som grundregel bör minst 4 veckor förflutit sedan symptomdebut/positiv PCR för Sars-CoV-2.

Min patient utreds för eller misstänks ha post-covid/långtids-covid. Bör man erbjuda vaccination?

Det finns ingen entydig definition av post-covid/långtids-covid och patientgruppen är heterogen  varför det behövs en individuell bedömning.

Det finns i nuläget inget som tyder på att det är ogynnsamt att vaccinera, men kunskapsläget är ännu begränsat. Efter genomgången covid-19 är det ingen brådska att vaccinera eftersom immunitet kvarstår i minst 6 månader.

Infektionsläkarföreningens Programgrupp Vaccin rekommenderar följande:

• Individuell bedömning i samråd med patientansvarig läkare
• Om uttalade symtom av inflammatorisk karaktär tex feber avvakta vaccination i upp till 6 månader efter genomgången sjukdom
• Vaccination kan erbjudas tidigare vid klinisk förbättring, inflammatoriska symtom av mild karaktär samt om det föreligger ökad risk för svår covid-19 infektion

Min patient är förkyld eller har annan infektion men har negativt test  för Sars-CoV-2. Kan jag då vaccinera?

Ja, om patienten pigg och opåverkad (i praktiken i skick att komma för vaccination) kan man vaccinera trots lindrig annan infektion.

Min patient behandlas med antibiotika. Kan jag vaccinera?

Ja, om patienten inte är allvarligt sjuk och allmänpåverkad går det bra att vaccinera trots pågående antibiotikabehandling. Antibiotika påverkar inte vaccineffekten.

Min patient har blivit sjuk i direkt anslutning till vaccinationen. Ska man ta covid-prov eller är det en vaccinationsbiverkan?

Allmänna symptom som feber, huvudvärk, muskelvärk och trötthet  samt lokala symptom vid injektionsplatsen är vanligt. Dessa symptom kommer i regel inom 24 timmar från vaccinationen och varar mindre än 24 timmar.

Allmänsymptom enligt ovan som debuterar inom 24 timmar från vaccination och som håller i sig mindre än 48 timmar är troligen en vaccinationsbiverkan. Man kan under dessa omständigheter avvakta covid-test, om det inte samtidigt finns en uppenbar smittkontakt.

Symptom som kommer senare eller som varar länge än 48 timmar eller som inkluderar luftvägssymtom eller gastrointestinala symptom är mindre troligt en biverkan av vaccinationen och kan vara tidiga symptom på covid. Patienten utreds på sedvanligt vis utifrån symptom och provtas för covid.

Min patient har positivt covid-test trots att patienten har vaccinerats. Kan det positiva testet bero på vaccinet?

Nej, ett positivt covid-test (PCR) beror på en aktuell infektion. Covid-vaccinen är så kallade icke-levande vaccin och sprids inte generellt i kroppen efter injektion. Det genetiska materialet i själva vaccinet utsöndras därför inte på slemhinnorna och påverkar inte ett PCR-prov för covid-19.

Min patient har fått covid trots vaccination. Fungerar inte vaccinet?

Inget vaccin ger 100 % skydd. De aktuella vaccinen ger ett måttligt skydd redan efter en första dos men man uppnår inte >90% skydd mot symtomgivande infektion förrän 1-2 veckor efter andra vaccindosen.  Hur vanligt det är med infektion utan tydliga symtom efter infektion är ännu oklart. I första hand syftar vaccinationen till att förhindra svår sjukdom, dvs behov av sjukhusvård, och död, i andra hand finns förhoppning att vaccination minskar risken för smittspridning.  Baserat på erfarenhet från andra vacciner tex influensa så finns det en risk att ffa multisjuka äldre och immunsupprimerade kommer ha något sämre skyddseffekt än förväntat.

Min patient har nyligen tagit vaccin mot influensa/pneumokocker/TBE eller annat vaccin. När kan jag ge covid-vaccinet?

Sannolikt är risken för interaktioner mellan covid-vaccinen och andra vacciner låg, men i dagsläget finns ingen erfarenhet som bekräftar detta. I väntan på interaktionsstudier rekommenderas ett intervall på minst 7 dagar mellan covid-vaccin och andra vacciner. Skulle vaccin av misstag ha givits för tätt finns i nuläget ingen oro för negativa konsekvenser för patienten. Förnyad eller extra dos av endera vaccin rekommenderas inte.

Inför influensasäsongen har Folkhälsomyndigheten beslutat att covid-vaccin kan ges tillsammans med vanligt influensavaccin, men ett vaccin i vardera arm.  Däremot rekommenderas fortsatt 7 dagars intervall mellan covid-vaccinet och ”högdos” influensavaccin eller pneumokockvaccin.

Kommer min patient få ett intyg om att den har vaccinerats mot covid?

Alla som vaccineras får ett vaccinationskort, men kortet kommer troligen inte räcka som intyg vid resa etc. Ett ”vaccinpass” – Covidbevis – finns att ladda ner från E-hälsomyndigheten. Covidbeviset kommer vara giltigt inom EU, men om det kommer accepteras i andra länder utanför EU är ännu oklart. Läkargruppen på Hamnplan, och eventuellt även andra privata aktörer, kan utfärda vaccinationsintyg (Gul bok) mot en avgift men det finns inga garantier att intygen är giltiga utan det är upp till resenären att ta reda på vad som gäller i respektive land. 

Läs mer om Covidbeviset på E-hälsomyndighetens webbplats

Via Nationell patientöversikt, NPÖ, kan behörig vårdpersonal se om någon blivit vaccinerad mot covid-19 och med vilket vaccin.