Vaccination - information till dig som vårdgivare

Kan man använda olika vaccinmärken vid dos 1 och 2?

Det finns nu data som stöder ett bra immunsvar även då olika vaccin används för den första och den andra primära vaccinationsdosen. Framför allt gäller detta när Astra Zenecas vaccin används till den första primära vaccinationsdosen och ett mRNA vaccin till den andra primära vaccinationsdosen. Även Nuvaxovid har visats fungera i ett blandschema.

Grundrekommendationen  är att samma vaccin ska användas till den första och den andra primära vaccinationsdosen så långt som möjligt, men vaccinbyte kan bli aktuellt om det finns en stark medicinsk indikation att byta.

Efter en tillfällig paus av vaccination med Spikevax (Moderna) till yngre vuxna och barn på grund av möjlig ökad risk för perimyokardit, rekommenderar Folkhälsomyndigheten from 22 oktober 2021 att personer födda 1991 eller senare och som vaccinerats med Spikevax  som första primär vaccinationsdos istället erhåller Comirnaty (Pfizer) som andra primär vaccinationsdos. 

Kan man använda ett annat vaccinmärke vid dos 3?

Man bör eftersträva att använda samma vaccin till immunsupprimerade som rekommenderas en tredje primär vaccinationsdos i grundvaccinschemat, eftersom de tre första primära vaccinationsdoserna då motsvarar två primära vaccinationsdoser till friska. Vid uteblivet immunsvar hos immunsupprimerad kan Nuvaxovid övervägas som extrados, se nedan.

När den gäller påfyllnadsdos 1, dvs mer än 3 månader sedan föregående primär vaccinationsdos, kan valfritt mRNA-vaccin eller Nuvaxovid användas.

Det har gått mer än 4 veckor sedan min patient tog första vaccindosen. Hur länge får det dröja mellan doserna innan man behöver starta om vaccinationen från början?

Vi har ett gott immunologiskt minne som minns alla doser man fått och man behöver därför inte börja om vaccinationen om det gått mer än 4 veckor sedan den första primära vaccinationsdosen, utan man ger den andra primära vaccinationsdosen snarast. Det samma gäller vid förlängt tidsintervall till en tredje primär vaccinationsdos till immunsupprimerade eller till påfyllnadsdos 1.

Hur långvarig är skyddseffekten? Behöver min patient ta ytterligare en påfyllnadsdos?

Den naturliga immuniteten efter genomgången sjukdom eller vaccination klingar successivt av och i takt med att det dyker upp nya genetiska varianter av SARS-CoV-2 finns risk att skyddseffekten avtar. Behov av påfyllnadsdoser utvärderas fortlöpande av Folkhälsomyndigheten och en andra påfyllnadsdos kan erbjudas vissa grupper, se nedan.

För närvarande rekommenderas en första påfyllnadsdos till alla vuxna över 18 år 3 månader efter genomförd primärvaccination. För val av vaccin och dos se nedan.

Påfyllnadsdos 1

En första påfyllnadsdos rekommenderas till alla vuxna över 18 år 3 månader efter genomförd primärvaccination. För val av vaccin och dos se nedan.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar fr o m 220404 en utvidgning av rekommendationen för en andra påfyllnadsdos till fler grupper med start i vecka 14 2022:

• alla personer 65-79 år, d v s personer födda 1957 och tidigare
• personer 18-64 år med Downs syndrom (dos 4)
• personer 18-64 år med måttlig till allvarlig immunbrist (dos 5)

Målet med att erbjuda en andra påfyllnadsdos till dessa grupper är som tidigare att förhindra allvarlig sjukdom och död. Den andra påfyllnadsdosen bör ges tidigast 4 månader efter den första påfyllnadsdosen. Detta tidsintervall kortas till 3 månader för personer med måttlig till allvarlig immunbrist eller Downs syndrom.

Enskilda invånare med svår kronisk sjukdom, som KOL, svår hjärtsvikt och liknande, kan ha önskemål om att få påfyllnadsdos 2 trots att de inte har åldern inne. Dessa ska då ta kontakt med sin läkare, exempelvis via 1177, och behandlande läkare kan ta ställning till förfrågan. Om behandlande läkare beslutar om påfyllnadsdos 2 ska anteckning om detta göras i KP/NCS Cross så att det på vaccinationsenheterna är möjligt att ta del av beslutet.

Personer boende på SÄBO samt med hemtjänst eller hemsjukvård omfattas sedan tidigare beslut av rekommendation om en andra påfyllnadsdos (se nedan).

Folkhälsomyndigheten rekommenderar fr o m 220221 att de som löper störst risk för allvarlig sjukdom erbjuds en andra påfyllnadsdos. Rekommendationen gäller:

• Personer som bor på SÄBO
• Personer med hemtjänst eller hemsjukvård
• Personer som är 80 år och äldre

Den andra påfyllnadsdosen kan erbjudas tidigast fyra månader efter föregående påfyllnadsdos.

För gravt immunsupprimerade patienter rekommenderas en tredje primär vaccinationsdos som del av grundvaccinationen. Dosen ska erbjudas tidigast 8 veckor efter senaste vaccintillfället. Det är ansvarig läkare på respektive specialistmottagning som avgör om vilka patienter som är aktuella för en tredje primär vaccinationsdos på grund av immunsuppression och dessa patienter kommer förses med ett brev som de tar med sig vid vaccinationstillfället. 

Alla vuxna patienter med immunbrist/immunsuppression rekommenderas nu (liksom alla övriga vuxna) påfyllnadsdos 1 när minst 3 månader gått sedan primärvaccinationen, detta oberoende om primärvaccination skett med 2 eller 3 doser. Betr de grupper som också kan erbjudas påfyllnadsdos 2, se ovan.

Folkhälsomyndigheten internt beslut 220131, ärendenummer 02336-2020:
Även alla patientgrupper med immunbrist i åldrarna 18 år eller äldre ska erbjudas ett förkortat tidsintervall om 3 månader mellan primärvaccination (dos 1-3) och en första påfyllnadsdos (dos 4).

Är det någon skillnad mellan de olika mRNA-vaccinen?

Ja, Modernas vaccin Spikevax innehåller mer antigen än Pfizers vaccin Comirnaty. Båda ger en god skyddseffekt, men det finns data som talar för att Spikevax ger högre immunsvar men lite mer systembiverkningar. 

Vid grundvaccination anses vaccinen likvärdiga, men Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vid påfyllnadsdos ges antingen hel dos Comirnaty (Pfizer) eller en halv dos Spikevax (Moderna). Till immunsupprimerade som får sin tredje primära vaccinationsdos i grundschemat ska dock hel dos användas oavsett vaccin.

Vad är Nuvaxovid för vaccin och hur skiljer det sig från mRNA vaccinen?

Nuvaxovid är ett klassiskt protein-vaccin, där antigenet är Spike-proteinet från den ursprungliga Wuhan stammen. Vaccinet innehåller Matrix-M som är ett nytt adjuvans ( hjälpämne) som är baserat på bark från såpträdet. Matrix-M stimulerar till en ökad ansamlingen av immunceller lokalt vid injektionsplatsen samt i den lokala lymfkörteln och stärker på så sätt immunreaktionen.

Min patient vill gärna kolla sina antikroppar mot covid efter vaccination, rekommenderas det?

Regionens antikroppstest liksom de flesta kommersiella kit på marknaden är inte framtagna för att värdera vaccinationssvar utan för medicinsk bedömning av aktuell/genomgången covid-19-infektion. Flertalet antikroppstest mäter inte heller antikropparnas neutraliserande förmåga, dvs deras förmåga att skydda mot infektion. Än så länge finns inga riktlinjer kring vilka antikroppsnivåer som behövs för immunitet, varför förekomst av antikroppar inte nödvändigtvis innebär att patienten är skyddad mot infektion.

Som regel rekommenderas därför inte antikroppstest efter vaccination till immunfriska, men för vissa grupper av immunsupprimerade patienter kan det ha ett värde. Antikroppstest beställs av ansvarig specialistläkare efter noggrann avvägning av nyttan för den enskilda patienten

Min patient har reagerat med vad jag bedömer kan vara en allvarlig eller oväntad biverkan på covid-vaccinet. Vad gör jag?

I första hand behöver patienten omhändertas adekvat. Behandla vid behov biverkan och/eller remittera till rätt instans.

Individuell bedömning om ytterligare vaccindos kan ges i samråd med ansvarig läkare och vid behov infektionsspecialist.

I samband med att ett stort antal individer vaccineras kommer det finnas stor risk för att individer utvecklar symtom med tidssamband till vaccination men som inte beror på vaccinet.  Väg nyttan med vaccinet mot risken med symtomet/biverkan för den enskilde patienten. Beslut att fortsätta vaccination sker alltid i samråd med patienten. Om du bedömer att symtomet är så allvarligt att man bör avstå vaccination bör du i första hand inte avråda från all vaccination i framtiden utan informera att man "tillsvidare avråder från ytterligare doser vaccin men att det kan bli aktuellt framöver när kunskapsläget är bättre".

Glöm inte att snarast göra en anmälan till Läkemedelsverket

När man ska rapportera biverkningar av vaccin, behövs batchnumret. För att hitta detta behöver man titta i NCS Cross. För att underlätta hanteringen, kontakta supporten tel 260 00 för att få hjälp. Begär läkemedelssupport för att komma rätt.

Min patient har fått en lokal rodnad och svullnad på injektionsplatsen flera dagar efter vaccinationen. Hur ska den behandlas och vågar man ge ytterligare vaccindoser?

Det är vanligt med lokala besvär efter vaccination och dessa  behöver oftast ingen åtgärd utan går över av sig själv.  Ett nytt fenomen, den sk ”Moderna-armen” har beskrivits efter vaccination med mRNA vaccin, något vanligare efter Spikevax men förekommer också efter vaccination med Comirnaty.  3-10 dagar efter vaccinationen utvecklas en ofta kliande, svullen rodnad i anslutning till platsen för injektionen. Detta är en typ 4 reaktion och är inget hinder för ytterligare vaccindoser.  Oftast kan dos 2 ges utan att reaktionen upprepas. Tillståndet är självläkande inom en vecka. Antihistamin har troligen ingen effekt.

Min patient är orolig för hjärtmuskelinflammation (perimyokardit), vilka råd kan jag ge?

Mycket sällsynta fall av perimyokardit har rapporterats efter vaccination med mRNA vaccin. Troligen finns det ett samband. Det är främst unga män som drabbas och vanligast efter andra vaccindosen. Perimyokarditen uppträder oftast inom några dagar efter vaccinationen och kan ge symtom som andfåddhet, kraftfulla oregelbundna hjärtslag och bröstsmärtor. Patienter bör uppmanas att söka vård vid allvarliga symtom. Risken är dock mycket liten och utifrån aktuella data bedöms risken lägre än risken för perimyokardit i samband med covid-19 infektion.

Vid perimyokardit i anslutning till vaccination bör anmälan göras till Läkemedelsverket. 

Beslut om ytterligare vaccination med mRNA vaccin sker i samråd med ansvarig kardiolog, där risk får vägas mot nytta för den enskilda patienten. Vid misstänkt vaccinationsutlöst perimyokardit kan vaccination återupptas tidigast efter 3 månader och om patienten är helt återställd. Vid återupptagen vaccination rekommenderas i dagsläget endast vaccination med Comirnaty.

Information för vårdpersonal och vaccinatörer om ökad uppmärksamhet på symtom efter vaccination mot covid-19 (Folkhälsomyndigheten.se)

Vad gäller angående träning efter vaccination?

Det finns inga vetenskapliga stöd för att det skulle vara farligt att träna efter vaccination om man mår bra, snarare finns det uppgifter som talar för att det kan ha positiva effekter med träning.  Träning ökar blodflödet genom muskeln och vilket kan lindra lokala biverkningar men också förstärka den inflammatoriska reaktionen och därmed immunsvaret.

Har man feber eller känner sig allmänpåverkad efter vaccinationen ska man dock undvika kraftig ansträngning så länge symtomen kvarstår. Symtom som andfåddhet, kraftfulla oregelbundna hjärtslag och bröstsmärtor kan vara tecken på hjärtmuskelinflammation och vid tillkomst av dessa bör man istället söka sjukvård.

Min patient är vaccinerad mot covid-19 i utlandet. Vad gäller?

Det finns riktlinjer på Folkhälsomyndighetens hemsida. I korthet räknas man ha komplett primärvaccination om man fått två primära vaccinationsdoser av ett vaccin som är  godkänt av EU. Om man endast har en dos kompletteras  denna med valfritt mRNA-vaccin eller Nuvaxovid efter minst 4 veckor. För de som har fått en dos av Covid-19 Vaccin Janssen, som är godkänt som endosregim i  som primär vaccination, ges en dos mRNA-vaccin eller Nuvacovid efter tidigast 3 månader och dosen dokumenteras som dos 3.

För vacciner godkända av WHO men ej inom Eu gäller:

• Efter två primära vaccinationsdoser Covishield eller Covaxin eller Spunik anses man ha komplett primärvaccination. Påfyllnadsdos med mRNA-vaccin eller Nuvaxovid erbjuds enligt allmänna rekommendationer.
• Efter två primära vaccinationsdoser inaktiverat vaccin Sinovac/Coronavac eller Sinopharm rekommenderas en extra primär vaccinationsdos mRNA-vaccin eller Nuvaxovid tidigast 8 veckor efter föregående primära vaccinationsdos. Dosen registreras som dos 2.

Min patient behandlas med antikoagulantia. Hur gör jag med vaccinationen?

Samtliga covid-vaccin ska ges intramuskulärt. Det finns en minimal risk för en lokal blödning vid intramuskulär injektion om patienten står på antikoagulantia. Folkhälsomyndighetens riktlinjer har visat sig vara för komplicerade för såväl vårdpersonal som patienter och vi bedömer att det är en överhängande risk att patienter blir utan vaccination om dessa riktlinjer följs. Det finns en lång samlad erfarenhet inom landet att det i de flesta fall går bra att ge intramuskulär vaccination oavsett antikoagulantia. I Region Örebro Län rekommenderar vi därför följande rutin för intramuskulär vaccination vid antikoagulantia.

Waran

Patienter med stabil Waran-behandling, dvs ingen dosändring sista två veckorna, kan vaccineras utan aktuellt PK. Om dosändring skett sista två veckorna ska senaste PK(INR) ha varit under 3,0. Vid högre värde får patienten återkomma efter nytt prov.

Vid dubbel trombocythämning och dessutom Waran ska PK(INR) ligga under 2,0.

Efter vaccination skall patient eller anhörig/personal trycka hårt på injektionsstället i 2-3 minuter för att minska risken för hematom.

(N) OAK

Medicinering med andra orala antikoagulantia (Eliquis, Xarelto, Pradaxa, Lixiana) eller lågmolekylärt heparin (Innohep, Fragmin) är ingen kontraindikation för intramuskulär injektion. Uppehåll i medicineringen är inte nödvändigt och vaccination kan ges oavsett tidpunkt för sista dos av (N)OAK.

Efter vaccination skall patient eller anhörig/personal trycka hårt på injektionsstället i 2-3 minuter för att minska risken för hematom.

Trombocythämning

Medicinering med en eller två trombocythämmare (Trombyl, Klopidogrel, Brilique, Efient)är ingen kontraindikation för intramuskulär injektion. Vid dubbel trombocythämning och dessutom Waran ska PK(INR) ligga under 2,0. Då ska även tryck utövas, enligt ovan .

Min patient har ett medicinskt tillstånd med ökad blödningsbenägenhet, tex trombocytopeni, von Willebrands sjukdom eller hemofili.  Kan jag ge intramuskulär injektion?

Risken för blödningskomplikationer är individuell i denna grupp. Rådgör med patientens ansvariga läkare (PAL).

Allvarliga allergiska reaktioner kan förekomma vid alla sorters vaccinationer, men är ovanligt. Sedan introduktionen av de nya mRNA vaccinen mot covid (Pfizer och Modernas vaccin) har man sett anafylaktisk reaktion hos 1/100 000 vaccinerade, och risken verkar ha varit något högre vid den andra primär vaccinationsdosen. Även om det hittills inte varit lika vanligt med rapporter om svåra allergiska reaktioner på adenovektor-vaccinen (Astra Zeneca) eller proteinvaccinet Nuvaxovid kan det förstås förekomma även efter dessa vaccin. Vilken substans i vaccinen som utlöser den allergiska reaktionen är oklart, men man misstänker att det kan röra sig om ämnet PEG som finns i båda mRNA vaccinen eller Polysorbat 80 som finns i Astra Zenecas vaccin.

De flesta allvarliga allergiska reaktionerna kommer snabbt och därför rekommenderas alla som vaccinerats att kvarstanna i minst 15 minuter.

I vissa situationer behöver vaccination erbjudas med extra övervakning på särskild mottagning på sjukhuset, se nedan. De individer som remitteras för övervakad vaccination kommer kallas först då de är aktuella ut ifrån sin respektive prioriteringsgrupp. Vaccination på specialistmottagning innebär inte att man får förtur till vaccination. Det är därför viktigt att det tydligt framgår på remissen om individen tillhör en speciell riskgrupp och bör prioriteras. Noggrann information om allergin bör också framgå för att förenkla bedömning och planering.
 

För individer med känd allergi gäller följande:

Patienter med hög risk för allvarlig allergisk reaktion enligt nedan, och som erhållit övervakad vaccination med mRNA vaccin vid 2 tillfällen på infektionskliniken samt tolererat vaccinationen rekommenderas i första hand fortsatt vaccination med mRNA vaccin. Vaccination bör ske på plats med ökad beredskap att hantera allergisk reaktion och patient bör kvarstanna ca 30 min för observation.

Individ med allergi oavsett agens, men utan en anamnes på svår allergi, dvs som krävt behandling på sjukhus eller akutmottagning. Till denna grupp hör de flesta individer med tex födoämnesallergier, pollenallergi eller utslag efter läkemedel etc

De flesta vanliga allergier är ingen kontraindikation till vaccination med covid-vaccin.  Saknas anamnes på anafylaxi eller annan svår allergisk reaktion kan individen vaccineras där vaccination erbjuds. Anafylaxiberedskap med tex adrenalinpenna ska som alltid finnas tillgänglig.

Individ som reagerat med svår allergis reaktion* på födoämnen, insektsstick, latex, kontrastmedel, lokalanestesi eller perorala läkemedel (tex antibiotika)

Risken för svår allergisk reaktion på vaccinet bedöms som låg, men något ökad jämfört med allmänheten. Dessa individer ska vaccineras där man har en ökad beredskap för att hantera en eventuell allergisk reaktion ( adrenalin, syrgas och möjlighet att sätta dropp) och bör kvarstanna för observation i 30 minuter. Denna beredskap finns på vårdcentraler och på regionens särskilda noder för covid-vaccination.

Individ som reagerat med svår allergisk reaktion* på annat vaccin eller injicerat läkemedel (exklusive kontrastmedel och lokalanestesi) där bedömningen är att det troligen inte föreligger en allergi mot PEG, Polysorbat 80 eller poly 35 ricinolja.

Ta en noggrann anamnes. Hur manifesterade sig reaktionen. Var det en anafylaxi eller en annan reaktion tex synkope? När skedde det och vilket vaccin/läkemedel var involverat. Innehåller det givna läkemedlet något av allergenerna ovan? Vid kvarstående stark misstanke om svår allergisk reaktion* kontakta infektionsbakjouren för diskussion om patient bör vaccineras eller ej. Risk jämfört med nytta av vaccination måste värderas. Även här är sannolikt risken för anafylaxi på covid-vaccin låg, men ökad i relation till allmänheten. Dessa individer rekommenderas vaccination på särskild mottagning på respektive sjukhus och kvarstannar för observation efter individuell bedömning. Remiss skickas till infektionskliniken i samråd med infektionsbakjour enligt särskild rutin vid noderna.

Individ som reagerat med svår allergisk reaktion* vid upprepade tillfällen på oklart agens eller på olika läkemedel.

Även här är en noggrann anamnes viktig. De flesta av dessa patienter kan vaccineras mot covid, men risk med nytta måste vägas. Dessa individer bör då vaccineras på särskild mottagning på respektive sjukhus och kvarstanna för observation enligt individuell bedömning. Kontakta infektionsbakjour enl särskild rutin för diskussion. Remiss skickas därefter till infektionskliniken.

Individ med svår allergisk reaktion * på första dosen av covid vaccin (oavsett märke) eller mot PEG, Polysorbat eller polyoxyl 35 ricinloja

Då det i nuläget inte är känt med säkerhet vad som orsakar svåra allergiska reaktioner vid covid-vaccination är bedömningen att vaccination med samtliga covid-vaccin tillsvidare är kontraindicerat.

Individ med systemisk mastocytos eller hereditärt angioödem

Ska vaccineras på särskild mottagning på respektive sjukhus och kvarstanna för observation enligt individuell bedömning. Remiss skickas till infektionskliniken.

* Med svår allergisk reaktion avses en reaktion som är så svår att den krävt behandling på akutmottagning eller inläggning på sjukhus.

Vaccination mot Covid-19, Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA)

Min patient är stamcells- eller organtransplanterad eller har dialysbehandling. Påverkar det val av vaccination?

Detta är en patientgrupp som bör vaccineras mot covid-19, men där man kan förvänta sig ett sämre vaccinsvar. För närvarande rekommenderas dessa patienter vaccination i första hand med mRNA vaccin. 

Vid stamcellstransplantation rekommenderas att vaccination påbörjas tidigast 3 månader efter transplantationen, då immunsvaret på vaccinationen förväntas vara mycket begränsat i direkt anslutning till transplantationen.

Denna grupp rekommenderas nu även en tredje primär vaccinationsdos i grundvaccinationen tidigast 8 veckor efter senaste vaccintillfället samt en påfyllnadsdos efter 3 månader. Se ovan under stycket om skyddseffekt och påfyllnadsdos, eller på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Min patient har en immunsuppresiv sjukdom/tar immunsuppressiv behandling. Hur förhåller jag mig till det? Är det bara läkare som har behörighet att ordinera vaccin till immunsupprimerade?

Immunsuppression är ingen kontraindikation för covid-vaccin. Dessa patienter tillhör snarare riskgruppen för svår covid sjukdom och bör vaccineras på samma sätt som övriga. I nuläget är kunskaperna om skyddseffekt hos immunsupprimerade begränsade men utifrån erfarenhet från andra vacciner kan man förvänta sig att denna grupp får ett sämre skydd. Detta måste vägas mot den ökade risken för att få en allvarlig covid-sjukdom. Patienter med immunbrist rekommenderas som övriga en påfyllandsdos efter 3 månader och vissa patientgrupper rekommenderas dessutom en tredje primär vaccinationsdos i grundvaccinationen för att öka chansen till gott skydd, se ovan.

Det finns begränsat med data på vaccination av immunsupprimerade med Nuvaxovid, men eftersom Nuvaxovid, till skillnad mRNA vaccinen, innehåller adjvans finns teoretiskt resonemang om eventuell ökad skyddseffekt hos immunsupprimerade. Till patienter med uteblivet immunsvar efter tre doser med mRNA vaccin kan extra påfyllnadsdos eller t o m förnyad primärvaccination med Nuvaxovid övervägas. Beslut tas av PAL som förser patient med brev att ta med till vaccinationsnoden. Brevet bör innehålla tydliga instruktioner om hur många doser som avses. Det åligger PAL att följa upp vaccinationssvar och eventuella biverkningar av extra vaccindoser.

Har man ordinationsrätt för covid-vaccin får man ordinera vaccin även till immunsupprimerade, enligt FHM riktlinjer för primär och boostervaccination. Generellt rekommenderas inte antikroppstest för att utvärdera, men efter noga övervägande kan det för enstaka patienter ha ett värde och påverkan handläggningen vid en eventuell infektion med covid-19.

Kan gravida vaccineras med covid-vaccin?

I början av vaccinationskampanjen avråddes gravida från att vaccinera sig på grund av bristande säkerhetsdata kring vaccination och graviditet.

Efter granskning av det aktuella kunskapsläget, där ingen ökad risk för biverkningar eller påverkan på fostret har påvisats, bedömer Folkhälsomyndigheten att alla gravida kan erbjudas vaccin mot covid-19 från och med graviditetsvecka 12.

Gravida kvinnor med andra riskfaktorer kan efter medicinsk bedömning vaccineras redan under första trimestern. För specifika riskfaktorer se Folkhälsomyndighetens hemsida.

En gravid kvinna som fått första dosen vaccin innan hon visste att hon var gravid kan fullfölja vaccinationen med ordinarie intervall mellan doserna. 

Gravida kan vaccineras med påfyllnadsdos efter graviditetsvecka 12.

Gravida kvinnor ska vaccineras med någon av de godkända mRNA-vaccinen, med hänsyn tagen till den gravida kvinnans ålder.

Nuvaxovid rekommenderas för närvarande inte till gravida.

Kan man vaccinera sig mot covid om man ammar?

Det finns inga kända risker associerade med vaccination med icke levande vaccin till ammande mödrar. Ammande kvinnor kan vaccineras med covid-vaccin och behöver inte göra uppehåll med amningen.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar för närvarande inte att man använder Nuvaxovid till ammande mödrar, p g a av begränsade data.  Europeiska Läkemedelsverket (EMA) och WHO bedömer att det är säkert att använda Nuvaxovid till ammande mödrar.

Kan man vaccinera barn mot covid?

Både Spikevax (Moderna) och Comirnaty (Pfizers) är godkända från 12 år, och för Comirnaty finns nu även godkänd beredning för barn 5-11 år . Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu ( 11 okt 2021) vaccination av barn från 12 år och uppåt. I åldersintervallet 12-30 år rekommenderas Comirnaty (Pfizer) på grund av större erfarenhet av detta vaccin internationellt och mindre rapporterade biverkningar.

Nuvaxovid är godkänt från 18 års ålder, men barn-studier från 12 år pågår.

Rekommendationer för vaccination mot covid-19 för särskilda grupper av barn och ungdomar från 12 års ålder (Barnläkarföreningens webbplats)

Min patient har tidigare/nyligen haft covid. Ska hen ändå vaccineras?

Ja, tidigare genomgången covid-infektion påverkar inte rekommendationen att vaccineras. Om nyligen genomgången covid-infektion bör patienten vara återställd innan vaccination (lättare restsymtom så som hosta och trötthet kan få kvarstå). Det går bra att vänta i upp till 3 månader.

Min patient utreds för eller misstänks ha post-covid/långtids-covid. Bör man erbjuda vaccination?

Det finns ingen entydig definition av post-covid/långtids-covid och patientgruppen är heterogen  varför det behövs en individuell bedömning.

Det finns i nuläget inget som tyder på att det är ogynnsamt att vaccinera, men kunskapsläget är ännu begränsat. Efter genomgången covid-19 är det ingen brådska att vaccinera eftersom immunitet kvarstår i minst 6 månader.

Infektionsläkarföreningens Programgrupp Vaccin rekommenderar följande:

• Individuell bedömning i samråd med patientansvarig läkare
• Om uttalade symtom av inflammatorisk karaktär tex feber avvakta vaccination i upp till 6 månader efter genomgången sjukdom
• Vaccination kan erbjudas tidigare vid klinisk förbättring, inflammatoriska symtom av mild karaktär samt om det föreligger ökad risk för svår covid-19 infektion

Min patient är förkyld eller har annan infektion men har negativt test  för Sars-CoV-2. Kan jag då vaccinera?

Ja, om patienten pigg och opåverkad (i praktiken i skick att komma för vaccination) kan man vaccinera trots lindrig annan infektion.

Min patient behandlas med antibiotika. Kan jag vaccinera?

Ja, om patienten inte är allvarligt sjuk och allmänpåverkad går det bra att vaccinera trots pågående antibiotikabehandling. Antibiotika påverkar inte vaccineffekten.

Min patient har blivit sjuk i direkt anslutning till vaccinationen. Ska man ta covid-prov eller är det en vaccinationsbiverkan?

Allmänna symptom som feber, huvudvärk, muskelvärk och trötthet  samt lokala symptom vid injektionsplatsen är vanligt. Dessa symptom kommer i regel inom 24 timmar från vaccinationen och varar mindre än 24 timmar.

Allmänsymptom enligt ovan som debuterar inom 24 timmar från vaccination och som håller i sig mindre än 48 timmar är troligen en vaccinationsbiverkan. Man kan under dessa omständigheter avvakta covid-test, om det inte samtidigt finns en uppenbar smittkontakt.

Symptom som kommer senare eller som varar länge än 48 timmar eller som inkluderar luftvägssymtom eller gastrointestinala symptom är mindre troligt en biverkan av vaccinationen och kan vara tidiga symptom på covid. Patienten utreds på sedvanligt vis utifrån symptom och provtas för covid.

Min patient har positivt covid-test trots att patienten har vaccinerats. Kan det positiva testet bero på vaccinet?

Nej, ett positivt covid-test (PCR) beror på en aktuell infektion. Covid-vaccinen är så kallade icke-levande vaccin och sprids inte generellt i kroppen efter injektion. Det genetiska materialet i själva vaccinet utsöndras därför inte på slemhinnorna och påverkar inte ett PCR-prov för covid-19.

Min patient har fått covid trots vaccination. Fungerar inte vaccinet?

Inget vaccin ger 100 % skydd. De aktuella vaccinen ger ett måttligt skydd redan efter en första dos men man uppnår inte >90% skydd mot symtomgivande infektion förrän 1-2 veckor efter andra vaccindosen. Med nu cirkulerande genetisk variant (Omikron) uppnås bäst skydd först efter 3 doser vaccin. 

Hur vanligt det är med infektion utan tydliga symtom efter infektion är ännu oklart. I första hand syftar vaccinationen till att förhindra svår sjukdom, dvs behov av sjukhusvård, och död, i andra hand finns förhoppning att vaccination minskar risken för smittspridning. Baserat på erfarenhet från andra vacciner tex influensa så finns det en risk att framför allt multisjuka äldre och immunsupprimerade kommer ha något sämre skyddseffekt än förväntat.

Min patient har nyligen tagit vaccin mot influensa/pneumokocker/TBE eller annat vaccin. När kan jag ge covid-vaccinet?

Sannolikt är risken för interaktioner mellan covid-vaccinen och andra vacciner låg, men i dagsläget finns ingen erfarenhet som bekräftar detta. I väntan på interaktionsstudier rekommenderas ett intervall på minst 7 dagar mellan covid-vaccin och andra vacciner. Skulle vaccin av misstag ha givits för tätt finns i nuläget ingen oro för negativa konsekvenser för patienten. Förnyad eller extra dos av endera vaccin rekommenderas inte.

Inför influensasäsongen har Folkhälsomyndigheten beslutat att covid-vaccin kan ges tillsammans med vanligt influensavaccin, men ett vaccin i vardera arm.  Däremot rekommenderas fortsatt 7 dagars intervall mellan covid-vaccinet och ”högdos” influensavaccin eller pneumokockvaccin.

Kommer min patient få ett intyg om att den har vaccinerats mot covid?

Alla som vaccineras får ett vaccinationskort, men kortet kommer troligen inte räcka som intyg vid resa etc. Ett ”vaccinpass” – Covidbevis – finns att ladda ner från E-hälsomyndigheten för de som är vaccinerade i Sverige. Covidbeviset kommer vara giltigt inom EU, men om det kommer accepteras i andra länder utanför EU är ännu oklart. Läkargruppen på Hamnplan, och eventuellt även andra privata aktörer, kan utfärda vaccinationsintyg (Gul bok) mot en avgift men det finns inga garantier att intygen är giltiga utan det är upp till resenären att ta reda på vad som gäller i respektive land. 

Läs mer om Covidbeviset på E-hälsomyndighetens webbplats

Via Nationell patientöversikt, NPÖ, kan behörig vårdpersonal se om någon blivit vaccinerad mot covid-19 och med vilket vaccin.