För dig som ST-läkare

ST fullgörs genom arbete som läkare under handledning samt genom kompletterande utbildning. Huvuddelen av tjänstgöringen bör fullgöras i den egna allmänmedicinska verksamheten. Tjänstgöring inom andra verksamheter tillgodoses på ett flexibelt sätt utifrån den enskildes behov för att nå utbildningsmålen.

Tjänstgöringen startar på vårdcentral. Under en inledande fas skaffar du som ST-läkare dig erfarenhet av allmänmedicinskt arbete för att få en rimlig uppfattning om arbetsinnehållet.

Allmänmedicinsk kompetens

Många försök har gjorts att beskriva vad som menas med allmänmedicinsk kompetens. Den nuvarande målbeskrivningen uppehåller sig framför allt kring generalistperspektivet och upplevs ibland ytlig.   

Carl Edvard Rudebeck har uttryckt kompetensens huvuddelar, vilka här presenteras punktvis tillsammans med SFAM:s utbildningsråds kommentarer: 

Generalistkompetens 

• Bred medicinsk kunskap om diagnostik, behandling och prevention
• Beredskap för det oväntade
• Beslutsförmåga 
• Förmåga att kunna se samband och kunna skilja detaljer från helheter
• Anpassning till primärvårdens epidemiologiska förutsättningar 
• Samarbete och ledarkompetens   

Kommentar: Att ha generalistkompetens är att vara en medicinskt mångkunnig praktiker, väl förtrogen med de vanliga symtomen och sjukdomarna i olika åldrar. Samtidigt skall där finnas en beredskap för det oväntade, det ovanliga och det riskabla. Generalisten har även kunskap om sjukvårdsorganisationen och är patientens lots och en samordnare i vårdkedjorna.   

Individorienterad expertkompetens 

• Patientcentrerat arbetssätt 
• Närvaro i konsultationen 
• Människan i sitt sammanhang 
• Kroppsempati   

Kommentar: Patientläkarrelationen, det personliga mötet och dialogen med patienten över tid, är utgångspunkten inom allmänmedicinen. Djupet i den individorienterade expertkompetensen skapas genom personliga och långvariga kontakter med människor i olika åldrar och från skilda miljöer. Den ger samtidigt en grund för bredden i en generalistkompetens. I patientcentrerade läkarrelationer, där patienters upplevelse av sig själva och sina åkommor verifieras, tolkas och integreras med biomedicinska, sociokulturella, psykologiska och existentiella perspektiv, skapas optimala förutsättningar för god läkekonst.   

Denna syn på allmänmedicinsk kompetens måste också prägla vår specialiseringstjänstgöring. Tyngdpunkten i tjänstgöringen bör ligga på tjänstgöring inom allmänmedicinsk verksamhet. Tjänstgöring på sjukhus behövs främst för att ge erfarenhet av att känna igen och bedöma patienter med allvarliga eller livshotande tillstånd. Den kan också ge ”mängdträning” för att öva upp färdigheter inom bl.a. undersökningsteknik.

Med den inledande tjänstgöringens erfarenhet som grund träffas ST-läkare, handledare och studierektor till ett startseminarium. Syftet är att lägga grunden till ST-läkarens utbildningsplan. I utbildningsplanen gör ST-läkaren en analys av sina inlärningsmål utifrån målbeskrivningen och tar ställning till hur målen ska uppnås. ST-läkarens dokumentation av sin utbildning ägnas särskild uppmärksamhet.

När utbildningsplanen är godkänd vidarebefordras planen inklusive önskemål om sidotjänstgöringar till handläggare för sammanställning av en tjänstgöringsplan. När planeringen är klar distribueras den till ST-läkare, närmsta chef, handledare, studierektor och aktuella kliniker.

Startseminarium

ST-läkare i allmänmedicin deltar tillsammans med handledare och studierektorer i ett så kallat startseminarium när ST pågått ungefär ett halvår. Du som ST‐läkare bjuds in med respektive handledare för ett tvådagarsinternat.

Utformningen av seminariet bygger på Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:8. Vi går igenom bakgrunden med författningens krav, innebörden i uttrycket målstyrd utbildning och vi går igenom målbeskrivningen. Målen i målbeskrivningen är uttryckta i form av ”mål, metoder för lärande och uppföljning” och ska uppnås inom en rad ämnesområden. Målbeskrivningen ska enligt författningen ligga till grund för utbildningsplanen och vara ett stöd för ST‐läkaren, handledaren, verksamhetschef och studierektor.    

Att arbeta fram den individuella utbildningsplanen är själva syftet med seminariet och tar en stor del av tidsutrymmet. ST‐läkare med handledare diskuterar enskilt med stöd av studierektor. Utbildningsplanen följer i sina rubriker författningens krav på uppfyllande av mål, var tjänstgöring som läkare ska ske, vad som ska ingå i den kompletterande utbildningen och hur utvärderingen ska utformas. Dokumentation och utvärdering ägnas särskilt utrymme.    

Utbildningsplanen färdigställs på hemmaplan och skickas sedan till studierektor för godkännande. Därefter går den del i utbildningsplanen som innebär tjänstgöring på annan enhet till en handläggare som sammanställer de olika ST-läkarnas önskemål om tjänstgöringar och tar fram förslag på en individuell tjänstgöringsplan.

Utbildningsplan

Utbildningsplanen är ett dokument som innefattar utbildningsmål/delmål, metoder för lärande (tjänstgöringsplatser, tid, kompletterande utbildning) samt uppföljning. Det startseminarium som ST-läkare med handledare deltar i under första halvårets  tjänstgöring på vårdcentralen behandlar detta dokument. Utbildningsplanen är utformad efter kraven i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS2015:8.

Föresskriften anger att ST‐utbildningen är målstyrd och att målbeskrivningen ska ligga till grund för utbildningsplanen, att specialistkompetens ska förvärvas genom tjänstgöring som läkare under handledning och vidare att ST‐läkaren ska delta i kompletterande utbildning och att handledaren ska utvärdera/bedöma kompetensen. Så ser också rubrikerna ut i utbildningsplanen.   

I kolumnen mål/eftersträvad kompetens anges de mål som ska uppnås för att nå specialistkompetens i allmänmedicin. Att följa målbeskrivningen underlättar arbetet att få med alla mål. Vilka metoder som ska användas för att uppnå målen samt  uppföljningen styrs av målbeskrivningen. Kolumnen tjänstgöringsplats anger var ST-läkaren ska tjänstgöra för att uppnå den önskade kompetensen, till exempel på vårdcentralen eller på sjukhusklinik (sidotjänstgöring).

Exempel på kompletterande utbildning är litteraturstudier, tidskriftsstudier, kurser,  seminarier, styrd mottagning, konferenser etc. 

Bedömning/utvärdering/feedback ska anges för varje mål/kompetensområde. Utvärderingen ska vara en naturlig del av ST‐utbildningen. I kolumnen anges hur utvärderingen ska ske. Exempel på metoder för utvärdering är utvecklingssamtal, diskussion med handledaren, journalgenomgång, medsittning, videoinspelning och självvärdering. 

Utbildningsplanen, som arbetas fram vid startseminariet, bör utvärderas och vid behov revideras årligen. Ett-årsuppföljningen efter ytterligare ett års tjänstgöring är ett givet tillfälle för en sådan revidering. När utbildningsplanen godkänts av studierektor skickas den vidare  till administratör för upprättande av tjänstgöringsplan.

För att klara primärvårdens breda och komplexa uppdrag krävs fördjupade kunskaper inom en rad områden. Ungefär 1,5 år (maximalt 2 år) av ST-tjänsten genomförs därför på kliniker utanför vårdcentralen.

ST-utbildningen i allmänmedicin omfattar fyra obligatoriska sidotjänstgöringar:

• Internmedicin
• Psykiatri inklusive beroende
• Barn- och ungdomsmedicin
• Gynekologi.

Utöver de obligatoriska sidotjänstgöringarna är det vanligt att göra kortare valfria sidotjänstgöringar. Diskutera med din handledare om vad du behöver för kompletterande utbildningar.

Tjänstgöringsplan

Med ST‐läkarens önskemål om sidotjänstgöringar som utgångspunkt gör administratören en tjänstgöringsplan för fem år. Om du som ST‐läkare har önskat någon speciell ordningsföljd så försöker man beakta det så långt det är möjligt. Det kan vara problem med köbildning inom vissa kliniker varför kösituationen i viss mån blir styrande.

När administratören gjort en preliminär plan får du tillbaka förslaget för att kunna lämna synpunkter. Därefter fastställs tjänstgöringsplanen och skickas ut till alla berörda kliniker och vårdcentraler. Tjänstgöringsplanen gäller sedan tillsvidare.

Under utbildningens gång inträffar saker som gör att det blir förändringar. Du kan tillsammans med din handledare i samband med uppföljningsträffar, Mitt‐i‐ST eller liknande avstämningar, finna att det finns utbildningsmässiga skäl att ändra planen. Detta ska kommuniceras med studierektor för godkännande innan administratören gör förändringar. Andra förhållanden som till exempel föräldraledighet och ändrad tjänstgöringsgrad måste också meddelas administratör så att tjänstgöringsplanen uppdateras. 

Inför start av sidotjänstgöring

Innan en sidotjänstgöring påbörjas bör det i god tid ske kommunikation med den berörda verksamheten avseende tjänstgöringens omfattning och innehåll, tjänstgöringsgrad, önskemål om frånvaro för t.ex. kurser samt vilka särskilda önskemål du har med tjänstgöringen. Ibland finns särskilda krav på förkunskaper eller färdigheter som du bör ha uppnått innan tjänstgöringen inleds.

Som förberedelse inför sidotjänstgöring är det viktigt att du känner till innehållet i den klinikövergripande rutinen, se nedan.

Utvärdering av sidotjänstgöring

Cirka en månad innan sidotjänstgöringens start skickar administratör ut ett mail med tre utvärderingsdokument, se nedan.

Det är av stor vikt att dessa fylls i inför slutsamtalet och sedan skickas till huvudhandledare och studierektor, i första hand via mail. 

Vid första handledningstillfället på din hemmavårdcentral efter genomförd sidotjänstgöring är det viktigt att tillsammans gå igenom utvärderingsdokumenten.

Tjänstgöringsintyg

I slutet av din sidotjänstgöring behöver du tillse att du får ett underskrivet tjänstgöringsintyg. För att underlätta finns här förslag på mallar som du och din placeringshandledare kan utgå från.

Region Örebro län har som tradition att erbjuda dig som ST-läkare kostnadsfria kurser som täcker de delmål med kurskrav som är gemensamma för alla specialiteter. Det aktuella kursprogrammet är anpassat efter målbeskrivningarna som regleras av både 2015 och 2021 års författningar. De kurser som du behöver gå är följande:

• LuST – Att leda och utvecklas som ST-läkare
• Etik för ST-läkare
• Juridik, informations- och patientsäkerhet
• B-delmål som omfattar fyra olika delar: Prevention, Läkemedel, Palliativ medicin samt Försäkringsmedicin
• Handledarutbildning, grund
• Vetenskapligt förhållningssätt

För att underlätta din planering har vi valt att så långt som möjligt ha fasta kursveckor. Anmälan sker under maj respektive november för efterföljande termin. Observera dock att anmälan till kursen i Vetenskapligt förhållningssätt görs redan i februari. Tid för de övriga interna kurserna ser du i kalendern alternativt så skickas information om datum och anmäla ut via mail. 

Läs mer om Kurser och seminarier.

Obligatoriska kurser i allmänmedicin

För att uppfylla målen för ST-läkare i allmänmedicin krävs, förutom kurserna för A- och B-delmål, deltagande i tre obligatoriska kurser:

• Kurs i allmänmedicinskt arbetssätt
• Kurs i barnhälsovård
• Kurs i kommunikation (ofta benämnd ”Kalymnoskursen”)

Dessa kurser arrangeras i nuläget inte inom vår region utan behöver sökas externt. OBS! Det är inte tillåtet att åka på kurser utomlands.

Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt arbete

Kursen anordnas av Universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC) och omfattar två veckor varje hösttermin. Målet med kursen är att öka förmågan till ett vetenskapligt förhållningssätt i det medicinska arbetet och kursen innefattar ej vetenskapligt arbete. 

I ST-förordning SOSFS 2015:8 ingår krav på skriftligt vetenskapligt arbete och eget intyg krävs för arbetet. I ST-förordning HSLF-FS 2021:8 kräver Socialstyrelsen inte att ett vetenskapligt arbete görs men Region Örebro län gör bedömningen att specialisering som läkare förutsätter god teoretisk och praktisk vetenskaplig kompetens och att ett skriftligt vetenskapligt arbete därför bör göras.

Din chef har huvudansvaret för att utse en handledare till dig för det vetenskapliga arbetet. Om inte tillräckligt hög vetenskaplig kompetens finns i din verksamhet så kan ni vända er till UFC för stöd. För mer utförlig information, se UFC:s hemsida.

ST-seminarium

ST-seminarier ordnas varje termin, en dag på våren och två dagar på hösten med övernattning. Det är ST-läkarna själva som arrangerar dessa dagar, allt ifrån innehåll och kontakt med föreläsare till bokning av lokaler.

Studierektorerna står dock för den ekonomiska biten. Tanken är att alla är med och arrangerar ett ST-seminarium minst en gång under sin ST, det kan tas med som måluppfyllelse runt flera olika delmål. Rutinen har varit att utse grupperna cirka ett år i förväg så att det finns gott om tid att planera på.

Ortopedisk medicin

En stor andel av de besök som görs i primärvården rör besvär i rörelseapparaten. Tillsammans med fysioterapeuter arbetar vi allmänläkare med att diagnostisera, behandla och rehabilitera patienter med långvarig smärta, artros, tendiniter och tendinoser av olika slag samt nervsmärta.

Utbildningen är två dagar lång och består främst av praktiska övningar med syfte att skapa ett ramverk avseende anamnes, undersökning och diagnostik av problematik härrörande från rörelseapparaten för ST-läkare i allmänmedicin. Kursen återkommer varje termin med två olika teman som roterar. Ena terminen behandlas armar, axlar, nacke samt bröstrygg och den andra ländrygg, bäcken, höft, knä samt fot.

BUP/MVC-introduktion 

Dagen ska ge en introduktion om normal graviditetsfysiologi, allmänmedicinska frågeställningar under graviditet samt en inblick i allvarliga graviditetskomplikationer samt ge en överblick om utredning samt behandling inom barn- och ungdomspsykiatri. Kursen kommer ligga under vårterminen udda år med start 2021.

FQ står för Fortbildning och Qvalitet.

En FQ-grupp består av en grupp ST-läkare som samlas regelbundet för att tillsammans bedriva fortbildning och kvalitetsarbete. I vår region har FQ-grupper funnits sedan 2006.

I samband med ST-start blir du placerad i en FQ-grupp. För att se gruppindelning och se de olika aktivteterna hänvisar vi till vår Teamsgrupp.

Deltagande i FQ-grupp är obligatoriskt och uppfyller delmålen för inomprofesionell reflektion i grupp.

För mer information och inspiration var god se SFAMs hemsida.

Startsamtal

Inför starten av din ST träffas vi tillsammans med handledare samt verksamhetschef för ett startsamtal. Vi går tillsammans igenom hur en ST i allmänmedicin är upplagd och vad som är viktigast att fokusera på under den inledande tjänstgöringen. Efter tre – sex månader deltar handledare och ST-läkare tillsammans på ett startseminarium.

Efter 1 - 1,5 år

Omkring 1-1,5 år efter startseminariet bjuds ST-läkare och handledare in till en obligatorisk 1-årsuppföljning. Dagen ger en möjlighet att lyfta utbildningsaspekterna i tjänstgöringen, revidera utbildningsplanen samt planera det närmaste årets kompetensutveckling. Gott om tid ges till samtal om sidotjänstgöringar, kurser, dokumentation, utvärdering samt hur långt ST-läkaren kommit i uppfyllelsen av de olika målen både i grupp och enskilt mellan ST-läkare med handledare.

Årligen

Enligt författningarna ska utbildningsplanen gås igenom och vid behov revideras 1-2 gånger årligen. Du kan göra detta tillsammans med din handledare på vårdcentralen, men vi erbjuder även en halvdag varje termin där ni får möjlighet till att göra detta med stöd av studierektorer och administratör. Om ni önskar delta på en sådan halvdag behöver både du och din handledare anmäla er via länken nedan.

Anmälan till Revidering av IUP.

Som hjälp inför årsavstämningen kan ni använda nedanstående mall kallad årsrapport. Samtidigt går ni igenom målbeskrivningen, för att se hur långt du nått i de olika målen samt tittar på IUP och tjänstgöringsplan.  Studierektor samt närmsta chef ska erhålla en kopia.

Efter 2,5 - 3 år - Mitt-i-ST

Efter 2,5-3 år är det dags för en mer genomgripande avstämning av hur långt ST-läkaren kommit i sin utbildning och detta görs genom att ST-läkaren deltar i en så kallad Mitt-i-ST. Det är ett kompetensvärderingsinstrument som tagits fram av SFAM och de ansvarar för utbildningen av kompetensvärderare. Vi rekommenderar starkt att samtliga ST-läkare gör detta och kostnaden står utbildningsorganisationen för (belastar ej kurspotten).

Kortfattat går metoden ut på att ST-läkaren sammanställer en portfölj enligt SFAMs anvisningar i förväg, en kompetensvärderare kommer ut till vårdcentralen och är med ST-läkaren under en heldag och slutligen får ST-läkaren en rapport med återkoppling på hur långt ST-läkaren kommit i sin måluppfyllelse på väg mot att bli en färdig specialist. För mer utförlig information hänvisar vi till SFAMs hemsida.

Mitt i ST

Specialistexamen i allmänmedicin

Vi rekommenderar varmt alla ST-läkare att genomgå specialistexamen. Det är en frivillig examen som utgör ett fint avslut på specialistutbildningen. Anmälan görs i slutet av tjänstgöringen (högst sex månader kvar vid diplomering).

Specialistexamen anordnas årligen av SFAMs kompetensvärderingsråd.

Studierektor står för kostnaderna kring examen som består av fyra moment:

• Portföljdokumentation,
• skriftligt prov,
• praktikdag och
• inspelade konsultationer samt projektarbete.

Läs mer om specialistexamen på SFAMs hemsida.

Dokumentation

Enligt författningarna SOSFS2015:8 samt HSLF-FS 2021:8 ska en fortlöpande utvärdering och  dokumentation av ST‐läkarens kompetensutveckling ske kontinuerligt och med i förväg kända och överenskomna metoder. Socialstyrelsen anger att patientsäkerheten är den viktigaste orsaken till att utvärdering av utbildningen ska ske.

Detta att utvärdera/bedöma/ge feedback ingår i handledarens  uppgifter. Det är dock viktigt att ST-läkaren själv utvärderar sitt arbete, reflekterar runt vilka områden hen främst behöver utvecklas inom och därefter efterfrågar bedömning och återkoppling på just de områdena. ST-läkaren ska kontinuerligt dokumentera delmomenten i utbildningen, både teoretiska och praktiska. Handledaren ska stödja ST‐läkaren i att dokumentera och de ska tillsammans regelbundet granska dokumentationsmaterialet.

Dokumentationen utgör ett arbetsredskap i planering och utvärdering av utbildningen och är nödvändig för ST-läkarens självvärdering. Dokumentationen utgör även ett viktigt underlag för både verksamhetschef och handledare när det är dags att skriva intyg till Socialstyrelsen om uppnådd specialistkompetens. Det gäller även att en verksamhet ska tåla granskning – om ST‐läkarens utbildning granskas måste dokumentation finnas.

Inom Region Örebro län finns i nuläget inte tillgång till en digital dokumentationsprotfölj utan du behöver själv fundera på hur du vill dokumentera din ST.

Förslag på checklista ST allmänmedicin

Förslag till översikt ST-dokumentation

Enligt ST-kontraktet och rekommendationer från SFAM ska en ST-läkare ha studietid fyra timmar varje vecka när de arbetar heltid på vårdcentralen, tiden reduceras vid deltidsarbete. Under sidotjänstgöringar anpassas studietidens längd till det som klinikens egna ST-läkare har vilket oftast är två timmar per vecka.

Vid annan utbildningsaktivitet samma vecka, t.ex. kurs, FQ-grupp eller Distriktsläkardag, som överstiger fyra timmar utgår studietiden. Grundtanken är att studietiden tas från den verksamhet ST-läkaren befinner sig på och den ska genomföras på arbetsplatsen och inte hemma annat än i undantagsfall. När studietiden förläggs är upp till chef och ST-läkare att bestämma utifrån individuella önskemål och verksamhetens behov. Under semestertider när bemanningen är låg eller om andra akuta behov uppstår i verksamheten kan, efter överenskommelse, studietiden flyttas till ett annat tillfälle. Studietiden är till för:

• Studier – planeras tillsammans med handledare och utgår från behov i IUP.
• Kursansökningar.
• Dokumentation av ST.
• Kvalitetsarbete – extra tid kan dock behövas och bör beviljas vid behov.

För att bli ST-handledare behöver man vara specialist i allmänmedicin och arbeta på samma vårdcentral som den man handleder. Att handleda en ST-läkare är ett långsiktigt åtagande och förhoppningen är att ni ska följas åt under hela ST-tiden.

Handledaren ska ha kunskap om hela uppdraget och ha en aktuell handledarutbildning. Vi rekommenderar att man uppdaterar sin handledarutbildning ungefär vart femte år. Handledaren behöver också ha aktuella kunskaper om konsultationsmetodik och ha gått minst en konsultationskurs. Vår rekommendation är att en handledare endast i undantagsfall har fler än 1-2 ST-läkare. I ST-kontraktet står mer om handledarens ansvar.

Som ST-läkare inom primärvården ska du som regel ha en timmes schemalagd handledning varje vecka när du tjänstgör på din vårdcentral. Tänk på att det är skillnad på handledning och kliniska instruktioner. 

Kompetensvärdering

För att du som ST-läkare ska få hjälp med att identifiera dina utvecklingsbehov så behöver regelbundna kompetensvärderingar göras och dokumenteras. Enligt socialstyrelsen ska dessa göras med "på förhand kända metoder".

Kompetensvärderingar ska göras minst fyra gånger per år, gärna oftare. Det är du tillsammans med din handledare som planerar för hur bedömningar ska ske regelbundet och på ett sätt som fungerar i er verksamhet. 

Specialistkollegium

Patientmedgivande vid filmning

Här finns en mall för patientmedgivande om du ska filma en konsultation.

Ansökan om specialistkompetens kan göras när minst fem års handledd tjänstgöring fullgjorts. En slutbedömning mot utbildningsmålen görs i samband med ett möte där ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef medverkar.

Om utbildningsmålen uppnåtts utfärdas intyg som skickas till Socialstyrelsen. Det viktigaste underlaget för denna bedömning är de planer och den dokumentation som ST-läkare och handledare samlat under utbildningstiden. Intyget undertecknas av verksamhetschef (eller om vederbörande ej är läkare av annan specialistkompetent läkare med god kännedom om ST-läkaren) och handledare, det ska även anges att man rådgjort med studierektor.

ST-läkare som önskar genomgå specialistexamen uppmuntras till detta men det är inte obligatoriskt.

Intyg om specialistkompetens

Specialistutbildningen är målstyrd och ska omfatta minst fem års tjänstgöring  motsvarande heltid. Mot slutet av tjänstgöringstiden hålls ett slutsamtal mellan ST‐läkare, handledare och studierektor. Även verksamhetschefen bör medverka. Tillsammans gör man en genomgång av målbeskrivningen och diskuterar ST‐läkarens kompetens på respektive område. Man går också tillsammans igenom befintlig  utbildningsdokumentation.

Med denna genomgång som grund görs en bedömning av om ST‐läkaren uppfyller målbeskrivningen krav. Eventuella kompetensbrister är i regel uppmärksammade tidigare så denna genomgång är mer av bekräftande karaktär.

Efter genomgången fyller man i och signerar ansökan om specialistkompetens som sedan skickas till Socialstyrelsen. Enligt författningen är det verksamhetschef och handledare som ska signera intyget och därmed bestyrka att målbeskrivningens krav uppfyllts.  

Alla intyg från Socialstyrelsen hittar du under Riktlinjer och dokument.