Matvanor hos barn och unga
Hälsosamma matvanor är viktigt för hjärnans utveckling, god tillväxt och kan i alla åldrar bidra till mer ork och bättre mående. Hälsosamma matvanor hos barn minskar risken för att utveckla övervikt och obesitas, karies, näringsbrist och undervikt på kort sikt och för andra kroniska sjukdomar så som typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdomar och vissa cancerformer på lång sikt.
Smakpreferenser och matvanor grundläggs redan i tidig ålder men får betydelse hela livet. Vårdnadshavarnas matvanor och deras roll vid inköp och tillagning har stor betydelse för barnets framtida matvanor.
Definition av ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma matvanor hos barn definieras som matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval inklusive drycker, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Intaget av energi, näringsämnen eller livsmedel kan därmed vara både för stort och för litet i förhållande till det individuella behovet.
Socialstyrelsen har utarbetat ett Kostindex baserat på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer, för att kunna identifiera vad som är ohälsosamma matvanor. Man har definierat betydande ohälsosamma matvanor som låga på kostindexet (0–4 poäng av 12 möjliga). Kostindexet tar inte hänsyn till energiintag, det vill säga hur mycket man äter, som också är en viktig del av matvanorna.
Livsmedelverkets svenska kostråd är i stort sett desamma för barn över två år som för vuxna.
För barn under fyra år är rekommendationen att frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Med stigande ålder ökas mängden succesivt så att de vid fyra år äter cirka 400 gram per dag. Vid 10 års ålder är rekommendationen som för vuxna, 500 gram per dag. Det är även bra att tidigt lära barn att tycka om mat med fullkorn.
För barn under 2 år finns specifika kostråd.
Uppmärksamma
Samtal för att främja hälsosamma matvanor sker redan under spädbarnstiden. Från 2 års ålder bör ett systematiskt arbete för att uppmärksamma barn med ohälsosamma matvanor ske. Det kan vara extra viktigt att uppmärksamma ohälsosamma matvanor hos barn som är nedstämda, har oro eller ångest, har funktionsnedsättning, ungdomar som minskat i vikt, barn oavsett ålder som ökar snabbt eller ligger högt i Iso BMI samt hos barn med karies.
För att uppmärksamma ohälsosamma matvanor kan standardiserade frågor om matvanor användas som Socialstyrelsens kostindex. Kostindex är validerat på vuxna men bedöms även kunna användas för att identifiera de barn och ungdomar som har risk för ohälsosamma matvanor, genom att ge en indikation om matens näringsmässiga kvalitet. Kostindex ingår i regionens levnadsvaneformulär.
Kostindex tar inte hänsyn till barnets energiintag, generella livsmedelsval eller måltidsstruktur och en fördjupad kartläggning av barnets matvanor behöver genomföras när barnet uppmärksammats med risk för ohälsosamma matvanor. Undersök även om barnets matvanor skiljer sig åt mellan vardag och helgdag.
Åtgärda
Socialstyrelsens rekommendationer gällande åtgärder:
- Erbjuda familjestödsprogram till barn och unga under 18 år som har ohälsosamma levnadsvanor och/eller är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 5–7).
Familjestödsprogram innebär en tvärprofessionell samverkan och samordnade insatser inom egen och/eller andra verksamheter. Alternativt kan remiss till annan vårdgivare/aktör behövas.
Vid samtal om ohälsosamma matvanor med barn, ungdomar och deras vårdnadshavare är det viktigt att visa intresse och nyfikenhet för de tankar och funderingar som familjen har kring barnets matvanor samt undvika att skuldbelägga eller tillrättavisa. Ställ främst öppna frågor och visa nyfikenhet för de tankar och funderingar som familjen har kring barnets matvanor och ta reda på vilka kunskaper och erfarenheter de har med sig.
2–12 år
Erbjud initialt familjer med barn 2–12 år som bedömts ha ohälsosamma matvanor riktade insatser i form av hälsovägledning och stöd till vårdnadshavarna motsvarande rådgivande samtal för att motivera till hälsosamma matvanor. Gör en utökad bedömning av barnets matvanor och utforska tillsammans med barnet, om möjligt, och dess vårdnadshavare möjliga förändringar att arbeta med. Sätt realistiska mål. Rådgivningen kan ske på den enhet som uppmärksammat ohälsosamma matvanor, exempelvis på BVC, inom elevhälsan och tandvården. I samtalet kan bilder, exempelvis från Grunda sunda vanor eller Saga sagor och bildstöd vara behjälpligt (se verktyg och rutiner).
Vid behov av mer omfattande stöd kan familjestödsprogram behövas. Det innebär en tvärprofessionell samverkan och samordnade insatser inom egen och/eller andra verksamheter. Alternativt kan remiss till annan vårdgivare/aktör behövas.
Ta hänsyn till om det finns särskilda behov som behöver beaktas, exempelvis barn med fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning.
13–18 år
Samma tillvägagångssätt gäller unga 13 - 18 år. Vårdnadshavare eller andra viktiga personer i den unges omgivning kan med fördel involveras om den unge samtycker. Vårdnadshavare eller andra viktiga personer i den unges omgivning kan med fördel involveras om den unge samtycker.
Kvalificerat rådgivande samtal till barn och unga med sjukdom som behöver specifik nutritionsbehandling bör ges av legitimerad dietist.
Följ upp
Uppföljning ingår som en naturlig del av rådgivande samtal. Följ upp barnets/den unges matvanor återkommande då det är vanligt att de förändras.
Stöd i samtalet
Som stöd i samtalet kring ohälsosamma matvanor finns kortversioner som hjälp.
Regionens broschyr ”Din väg mot bättre hälsa – Matvanor” kan ges till barnets vårdnadshavare som stöd till förändring.
Om du vill skriva ut broschyren är det bäst att spara ner filen på din dator. Du kan sedan öppna filen i Acrobat och välja att skriva ut som häfte. För dig som är regionanställd kan broschyren beställas via Stöd för förändring av levnadsvanor - broschyr (Region Örebro läns intranät).
Regional hälso- och sjukvårdspersonal ska vid varje besök KVÅ-registrera de åtgärder som utförs för att stödja barn och ungas förändring av ohälsosamma matvanor.
Diagnos- och KVÅ-koder:
- Z72.4 - olämplig diet och olämpliga matvanor
- DV141 - enkla råd om matvanor
- DV142 - rådgivande samtal om matvanor
- DV143 - kvalificerat rådgivande samtal om matvanor.
Region Örebro läns Digitala levnadsvanemottagning
En länsövergripande mottagning som ger stöd att förändra levnadsvanor via videosamtal. Invånare kan söka utan remiss och sjukvårdspersonal kan hänvisa patienter hit (Mobilt BankID eller Freja eID plus krävs).
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 16 april 2024