Tobak och nikotin
Rökning är den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Nikotin är en gemensam ingrediens för all tobak. Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökningen livet med tio år. Även personer som utsätts för miljötobaksrök, även kallad passiv rökning, drabbas av hälsorisker då 75% av röken från en cigarett sprids till omgivningen.
Risker utifrån olika tobaks- och nikotinprodukter
Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Det finns en vetenskapligt belagd risk för över 50 rökrelaterade sjukdomar, bland annat cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2- diabetes samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen och tändernas stödjevävnader.
Tobakssnus ("brunt snus") ökar risken för diabetes typ 2, vissa typer av cancer och kan ge skador på slemhinnor i munnen. För de som snusar ökar risken för allvarlig händelse vid hjärtinfarkt och stroke. Mycket talar för att riskerna med tobakssnus till stor del beror på nikotinet, inte minst riskerna för hjärt- kärlrelaterad dödlighet och skaderiskerna vid graviditet
Även för nikotinsnus ("vitt snus") finns hälsorisker, men kännedom om långtidseffekter saknas. Nikotinsnus liknar tobakssnus när det gäller användning, beroende och nikotinets upptag.Båda typerna av snus ger en jämn och ofta hög nivå av nikotin i blodet. De som snusar får därför ofta i sig mer nikotin än dem som röker. De starkaste varianterna av nikotinsnus innehåller mer nikotin än de starkaste varianterna av tobakssnus.
Vid vattenpiprökning skapas stora mängder rök vilket ger höga nivåer av skadliga partiklar i luften. En session på en timme motsvarar röken från cirka 100 cigaretter enligt WHO.
Elektroniska cigaretter (e-cigaretter) innehåller oftast nikotin. Nivån av cancerframkallande ämnen är lägre, dock ses liknande negativa effekter på hjärta-kärl som man ser vid rökning av konventionella cigaretter.
Vid rökstopp blir det snabbt positiva förändringar. Redan första dygnet minskar trombocyternas klibbighet, blodtryck och puls sjunker (även vid snusstopp), syresättningen förbättras och risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar. Inom kort förbättras immunförsvaret, cirkulationen, lungfunktionen och sårläkningen. Ett rökstopp kan också ha positiva effekter på den psykiska hälsan genom förbättring avseende depression, ångest och stress.
Tobaksbruk
Konsumtion av röktobak (cigarett, pipa, cigarill, cigarr) eller rökfri tobak (snus eller tuggtobak). Vattenpipa räknas som tobaksbruk i det fall tobak ingår i den blandning som inhaleras.
Nikotinbruk
Konsumtion av nikotinprodukter i någon form, till exempel vitt snus.
Rökning
Begreppet rökning används vid allt tobaksbruk där rök inhaleras.
Med daglig rökning avses rökning dagligen, oavsett mängd cigaretter. För gravida, unga under 18 år och personer som ska opereras inkluderas även mer sporadisk rökning. Med före detta rökare avses person som slutat röka för mer än sex månader sedan.
Hälso- och sjukvården bör råda alla att avstå från tobaks- och nikotinbruk. Kunskapen om effekterna av snus är inte heltäckande, men tillräckligt omfattande för att avråda från bruk av snus. I det allmänna rådet ingår även vattenpipa och e-cigarett.
Varken nikotinsnus, e-cigaretter eller andra nikotinprodukter är godkända som rökavvänjningsprodukter.
Tobaks- och nikotinbruk hos:
- vuxna med särskild risk som antingen redan har ett tillstånd som beror på ohälsosamma levnadsvanor, eller är särskilt sårbara för ohälsosamma levnadsvanor av något annat skäl. Det kan handla om att de har en sjukdom eller så har den särskilda sårbarheten att göra med andra faktorer, som fysisk-, psykisk- eller kognitiv funktionsnedsättning eller social sårbarhet. Gäller vid dagligt tobaks- och/eller nikotinbruk.
- vuxna rökare som ska opereras
- gravida
- unga under 18 år.
Uppmärksamma
För att identifiera eventuellt bruk av tobak och behov av rådgivning kan frågor i levnadsvaneformuläret användas.
Dokument:
Åtgärda
Socialstyrelsens rekommendationer gällande åtgärder:
Rökning
- Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som röker dagligen (prioritet 1).
- Erbjuda rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning eller nikotinläkemedel till vuxna med särskild risk som röker dagligen (prioritet 2).
- Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal med erbjudande om tillägg med nikotinläkemedel till vuxna som ska genomgå en operation och som röker (prioritet 1).
- Erbjuda rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning till vuxna som ska genomgå en operation och som röker (prioritet 2).
- Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 1) eller kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2) till gravida som röker.
- Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till unga under 18 år (prioritet 3). Vid behov tillägg av nikotinläkemedel (prioritet 5).
Snusning (tobak- och nikotinsnus)
- Erbjuda rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som snusar dagligen, vid behov tillägg av läkemedel för snusavvänjning (prioritet 4).
- Erbjuda rådgivande samtal till gravida som snusar (prioritet 3).
- Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till unga under 18 år som snusar (prioritet 3). Vid behov tillägg av nikotinläkemedel (prioritet 5).
De kvalificerade rådgivande samtalen utförs av tobaksavvänjare eller personal med motsvarande utbildning.
Följa upp
Utvärdera åtgärd utifrån målsättning och effekt på hälsotillstånd. Uppföljning ingår som en naturlig del av det kvalificerade rådgivande samtalet och kan behövas under längre tid.
Stöd i samtalet
Som stöd i samtalet kring tobak och nikotin finns en kortversion som hjälp.
Regionens broschyr ”Din väg mot bättre hälsa – Tobak och nikotin” kan ges till patient som stöd till förändring.
Om du vill skriva ut broschyren är det bäst att spara ner filen på din dator. Du kan sedan öppna filen i Acrobat och välja att skriva ut som häfte. För dig som är regionanställd kan broschyren beställas via Stöd för förändring av levnadsvanor - broschyr (orebroll.se)
Informationsmaterial på olika språk finns att ladda ner via Psykologer mot tobak.
De åtgärder som utförs för att stödja patienternas förändring av tobak- och nikotinbruk ska KVÅ-registreras vid varje besök.
Diagnos och KVÅ-koder:
- Z72.0 – tobaksbruk
- DV111 - enkla råd om tobak
- DV112 - rådgivande samtal om tobak
- DV113 - kvalificerat rådgivande samtal om tobak.
Det finns möjlighet att hänvisa patienter till nedanstående enheter för att få hjälp med levnadsvaneförändring.
Tobakspreventiva mottagningen Universitetssjukhuset Örebro
En specialistresurs i tobaksprevention och tobaksavvänjning. Hit kan sjukvårdspersonal remittera patienter och invånare kan söka hit via egen vårdbegäran.
Tobakspreventiva mottagningen USÖ (regionorebrolan.se)
Digitala levnadsvanemottagningen
En länsövergripande mottagning som ger stöd att förändra levnadsvanor via videosamtal. Invånare kan söka utan remiss och sjukvårdspersonal kan hänvisa patienter hit.
Digitala levnadsvanemottagningen (regionorebrolan.se)
Sluta-röka-linjen
En statligt finansierad nationell och kostnadsfri stödlinje som drivs av Region Stockholm och erbjuder individanpassat stöd och handledning via telefon och chatt. Det gäller både svensktalande och andra språkgrupper.
Sluta-röka-linjen för dig som vill sluta med tobak (slutarokalinjen.se)
Telefonnummer: 020-84 00 00
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 9 januari 2025