Föreskrifter
Läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2021:8)
Läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8)
Ändringar i föreskrifterna om tillgodoräknande av tidigare ST-tjänstgöring
Målbeskrivningar
Målbeskrivningar består av fyra delar:
- BT-delmål som rör baskompetenser
- A-delmål som rör alla specialiteter
- B-delmål som förr de flesta specialiteterna
- C-delmål som är specialitetsspecifika
Målbeskrivningar 2021, Socialstyrelsen
För ST-läkare som gör sin ST enligt förordning SOSFS 2015:8 ställer Socialstyrelsen krav på genomförande av självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer samt vetenskaplig kurs för att uppfylla delmål a5.
I ST-förordning HSLF-FS 2021:8 förtydligar Socialstyrelsen inte hur delmålet för medicinsk vetenskap ska uppfyllas. Detta ställer större krav på arbetsgivaren att formulera rekommendationer. Region Örebro län gör bedömningen att specialisering som läkare förutsätter god teoretisk och praktisk vetenskaplig kompetens och rekommenderar därför att ST-läkare som utbildas enligt HSLF-FS 2021:8, precis som ST-läkare som utbildas enligt SOSFS 2015:8, bör genomgå vetenskaplig kurs samt genomföra ett individuellt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer för att anses uppnå delmål STa3.
Skriftligt vetenskapligt arbete som genomförts under svensk grundutbildning (30 hp) kan tillgodoräknas som skriftligt vetenskapligt arbete. Teoretisk utbildning som genomgåtts på grundutbildningsnivå kan dock inte tillgodoräknas för delmål STa3/a5 under en specialiseringsutbildning.
Arbetstid för genomförande av teoretisk kurs, samt vid behov för skriftligt arbete, ska tilldelas från verksamhet där ST-läkarens grundanställning finns. Universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC) håller en teorikurs för ST-läkare (Vetenskapligt förhållningssätt) som tillsammans med skriftligt arbete syftar till att uppfylla kompetenskrav inom delmål a5 (2015) respektive STa3 (2021), se Kurser och seminarier.
Om ett skriftligt vetenskapligt arbete ska genomföras ansvarar verksamhetschef i samråd med klinikstudierektor för att utse en handledare för arbetet. Handledaren bör vara vetenskapligt meriterad (disputerad handledare eftersträvas) och erhålla tid för handledningsuppdraget. UFC kan tillfrågas om handledarstöd om kompetens inte finns i den egna verksamheten. Arbetets omfattning bör vara anpassat till den avsatta tiden om inte ytterligare finansierad forskningstid finns att tillgå för ST-läkaren. Se också nedanstående rutin, avsnitt 8.
ST-läkarens vetenskapliga arbete kan utgöras av en systematisk litteraturöversikt, djur-, lab-, register- eller klinisk studie. Frågeställningen bör vara kopplad till medicin, vård och hälsa alternativt medicinsk pedagogik och arbetet ska föregås av etikprövning när regelverket så kräver. Handledare för arbetet ansvarar för att tillsammans med ST-läkare i god tid planera för ansökan till etiska prövningsmyndigheten (EPM). Den skriftliga rapporten rekommenderas omfatta 6-15 A4-sidor, exklusive referenser och bilagor. Typsnitt rekommenderas vara Times New Roman, teckenstorlek 12, radavstånd 1,5 samt normalinställda marginaler. Arbetet kan vara på svenska eller engelska och bör följa IMRAD-modellen (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion).
Det skriftliga arbetet bör presenteras i verksamheten och gärna även på regional eller nationell nivå vid vetenskaplig sammankomst, alternativt publiceras i vetenskaplig tidskrift. Närvaro vid vetenskapligt seminarium som till exempel en halvtidskontroll eller en disputation kan övervägas då det bidrar till ST-läkarens förståelse för den vetenskapliga processen.
Huvudhandledare godkänner för ST enligt 2015:8 det skriftliga arbetet och för ST enligt 2021:8 uppnått mål i medicinsk vetenskap på för ändamålet avsedda blanketter från Socialstyrelsen.
Handledare av ST-läkares vetenskapliga arbete bör ha egen erfarenhet av forskningsprojekt. Doktorsgrad är önskvärt men inget krav. Det är viktigt att vara medveten om att ST-läkaren har begränsad tid avsatt för att utföra arbetet (8 veckor) och projektets omfattning bör vara anpassad till den tidsramen, om inte ytterligare finansierad forskningstid finns för projektet. Se också rutinen nedan, avsnitt 8.
Som handledare ska du guida ST-läkaren i utformningen av frågeställning och metodval samt i genomförande och analys. Arbetet kan utgöras av en litteraturöversikt, djur-, lab.-, register- eller klinisk studie. Frågeställningen bör vara kopplad till medicin, vård och hälsa alternativt medicinsk pedagogik och ska föregås av etikprövning när regelverket så kräver. Som handledare ansvarar du för att, tillsammans med ST-läkare, i god tid ansöka till etikprövningsmyndigheten (EPM) om så krävs (se även lokala rutiner Etikprövning vid forskning (regionorebrolan.se)). Den skriftliga rapporten rekommenderas omfatta 6-15 A4-sidor, exklusive referenser och bilagor. Typsnitt rekommenderas vara Times New Roman, teckenstorlek 12, radavstånd 1,5 samt normalinställda marginaler. Arbetet kan vara på svenska eller engelska och bör följa IMRAD-modellen (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion).
Du ska läsa igenom arbetet under projektets olika faser och får gärna närvara på ST-läkarens presentation av arbetet. Planera handledningen tillsammans med ST-läkaren och boka in nästkommande handledningstillfälle vid varje träff. Handledare för det skriftliga arbetet ansvarar också för att säkerställa att alla delar av arbetet finns med, att texten är språkligt genomarbetad och korrekturläst samt att arbetet är i skick att godkännas. Det är ST-läkarens huvudhandledare som slutligen godkänner arbetet genom underskrift på för ändamålet avsedd blankett från Socialstyrelsen (i vissa fall är naturligtvis handledare för arbetet och huvudhandledare samma person).
Det skriftliga arbetet bör presenteras i verksamheten och gärna även på regional eller nationell nivå vid vetenskaplig sammankomst, alternativt publiceras i vetenskaplig tidskrift. Närvaro vid vetenskapligt seminarium som till exempel en halvtidskontroll eller en disputation kan övervägas då det bidrar till ST-läkarens förståelse för den vetenskapliga processen.
I både 2015 och 2021 års målbeskrivningar finns det mål som avser förbättrings- och patientsäkerhetsarbete. I båda målbeskrivningarna krävs det att ST-läkaren genomför eller deltar i ett kvalitets- och utvecklingsarbete. Inom region Örebro län har vi en rekommenderad tid för kvalitets- och utvecklingsarbetet på ca 2 veckor. Om man önskar genomföra ett mer omfattande arbete kan det göras efter överenskommelse med verksamhetschef/närmaste chef. Huvudhandledaren kan vara men behöver inte var handledare under kvalitets- och utvecklingsarbetet. En handledare som innehar särskild kompetens inom arbetets område kan utses att handleda under detsamma. Arbetet ska godkännas av huvudhandledaren som vid godkänt arbete skriver under socialstyrelsens blankett om uppnådda kompetenskrav. Länkar till intygen finns under länkar och webbadresser längst ner på sidan. Arbetet skall redovisas skriftligt och bör också redovisas på en yrkesrelaterad sammankomst, till exempel läkarmöte/APT eller liknande.
Denna sida är tänkt som ett stöd för att kunna genomföra kvalitetsarbetet men ger också lite vägledning till hur övriga mål inom detta område skall uppnås, särskilt för den nya målbeskrivningen 2021 vilken på detta område skiljer sig en del från 2015.
Exempel på kontinuerligt kvalitets- och utvecklingsarbete:
- Att lära sig behärska rutiner för risk- och händelseanalys
- Reflektera kring patientfall där vårdskador uppstått eller riskerade att uppstå och hur dessa kan undvikas i framtiden
- Hur man upptäcker brister och risker i verksamheten
- Hur avvikelser anmäls och hanteras
- Rutiner för risk- och händelseanalys
- Lära sig om patientsäkerhetsarbete och reflektera över hur patientsäkerheten kan utvecklas vidare
2015 Delmål a4
Den specialistkompetenta läkaren ska
- kunna kritiskt granska den egna verksamheten och kunna genomföra en risk- och händelseanalys
- kunna ta ett ansvar för att förbättrande åtgärder, processer och rutiner för patientnytta genomförs systematiskt
- kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet
2021 Delmål STa2
Läkaren ska
- kunna identifiera risker och vårdskador och andra kvalitetsbrister och kunna vidta adekvata åtgärder
- kunna utvärdera processer och resultat och kunna ta ett ansvar för att förbättrande åtgärder genomförs.
För att uppnå mål STa2 och a4 ska man delta som drivande part eller självständigt genomföra ett utvecklingsarbete. Det räcker alltså inte att endast delta i ett arbete utan man måste vara en av dom drivande i projektet för att det ska kunna godkännas.
I 2021 års målbeskrivning läggs det mer tyngd på att man skall delta i det kontinuerliga utvecklings och förbättringsarbete som genomförs på kliniken jämfört med 2015 års målbeskrivning. Detta arbete ska ske kontinuerligt under hela ST-tiden och utvärderas löpande tillsammans med annan utvärdering av ST-läkaren via t ex specialistkollegium.
Det finns inget kurskrav för att uppnå målen i varken 2015 eller 2021 års målbeskrivningar men att gå en kurs i patientsäkerhet rekommenderas liksom kurs om metoder för systematiskt förbättringsarbete. Deltagande i en eller flera kurser inom förbättringskunskap kan utgöra grund för bedömning av kompetens inom delmålet men räcker inte för att uppnå hela målet.
Målet med utvecklingsarbetet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning, för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten.
Det handlar om att kunna:
- Identifiera ett problem (granska sin egen verksamhet)
- Ta reda på hur det borde vara (t ex uppdatera sina professionella kunskaper på området)
- Göra en plan för hur man ska ta sig dit
- Värdera risken för ev. oönskade konsekvenser
- Genomföra förändringen, ev. i flera omgångar
- Ta reda på om det blev en förbättring (utvärdera)
- Se till att den nya ordningen kvarstår
Exempel på teman för förbättringsarbetet:
- Kartläggning och förändring av en vårdrutin eller ett patientflöde
- Utvärdering av rondarbete kommunen/regionen SÄBO
- Arbete för att förbättra ST-utbildningen på kliniken
Det finns ett flertal olika metoder för att genomföra ett förbättringsarbete. Nedan finns några av de vanligaste metoderna uppräknade. Tryck på länkarna för att komma vidare till en kort beskrivning av de olika metoderna.
Länkarna går till Nationella plattformen för förbättringskunskap:
A3-formuläret – en hjälp att kortfattat formulera problemet/behovet/gapet
Fiskbensdiagram (orsak/verkandiagram)
Handlingsplan för förbättringsarbete
Modellen för förbättringsarbete
PGSA – hjulet: Planera, Göra/testa, Studera/analysera, Agera (Engelska:PDSA)
Teamutveckling och STAR – att utvärdera hur bra ett team fungerar
Allmänmedicin (dokument saknas troligen)
Mini Clinical Evaluation Exercise (=Sit-In)
Case Based Discussion
Direct Obervation of Procedural Skills
360-gradersbedömning
Specialistkollegium
För handledare
Intyg som tillhör SOSFS 2015:8
Blankett för ansökan om uppnådd specialistkompetens
Intyg om uppnådd kompetens enl målbeskrivning
Intyg om genomförd klinisk tjänstgöring
Intyg om genomförd utbildningsaktivitet avseende kurs
Intyg avseende genomfört skriftilgt arbete enligt vetenskapliga principer
Intyg avseende uppfylda kompetenskrav - kvalitets- och utvecklingsarbete
Contacts
Övergripande ST-studierektor
Torbjörn Södergren
Did the content help you?
If you would like to send some feedback, you may do that
Thank you for your feedback!
Last updated: Monday, July 1, 2024