Miljömedicinsk verksamhet

Vi arbetar med en rad projekt för att förbättra folkhälsan och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom dessa projekt undersöker vi miljöfaktorer och deras påverkan på hälsan, och strävar efter att minska hälsorisker för utsatta grupper, som äldre, barn och gravida.

Våra projekt

Vi har bland annat undersökt brunnsvatten med avseende på metaller och PFAS, solskydd på förskolegårdar, metallhalter i trädgårdsgrödor samt i bär och svamp från olika förorenade områden. Vi fokuserar även på kemikalier och deras påverkan på hälsan, särskilt hormonstörande ämnen i barns miljöer, för att minska kemikalieexponeringen. De pågående klimatförändringarna leder till högre temperaturer och ökad risk för värmeböljor, vilket kan påverka inomhusklimatet negativt under varma perioder. I flera projekt har vi undersökt inomhustemperaturer för äldre för att skapa bättre förutsättningar för ett hälsosamt inomhusklimat.

Information om kemikalier

Vi informerar även gravida och småbarnsföräldrar om hur de kan minska barns exponering för kemikalier och arbetar för att öka medvetenheten bland barn och ungdomar mellan 6 och 19 år om hur de kan minska sin kemikaliebelastning.

Läs rapporter från Arbets- och miljömedicin

På många platser där vi i dag planerar att bygga, som bostäder eller förskolor, har det tidigare funnits verksamheter som har förorenat marken. Exempel på sådana verksamheter är gruvindustri och sågverk, som varit vanliga i våra fyra län.

Arbets- och miljömedicin (AMM) genomför kostnadsfria riskbedömningar avseende människors hälsa inom det miljömedicinska området för kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter i våra fyra län. Riskbedömningar kan ibland skapa oro, och vi erbjuder därför stöd vid riskkommunikation och deltar även i informationsmöten.

Vi genomför inte riskbedömningar för privatpersoner eller företag. Dessa aktörer hänvisas istället till privata konsultföretag eller vårdgivare.

Kriterier för riskbedömning

• Det ska finnas en tydlig och relevant miljömedicinsk frågeställning.
• Det ska finnas ett tillräckligt underlag (i form av t.ex. mätningar) att basera en bedömning på.
• Vi behöver få tillgång till allt underlag som frågeställaren vill inkludera innan vi påbörjar bedömningen.
• AMM genomför inte mätningar i omgivningsmiljön, utan genomför bedömningar utifrån de mätdata frågeställaren bifogar.
• Vi uttalar oss om huruvida det föreligger en risk för människors hälsa eller ej (och eventuellt storleken på risken) i det aktuella fallet. Ansvaret för att fatta beslut om hur man ska agera i ärendet ligger dock helt på tillsynsmyndighet och/eller verksamhetsutövare.
• Handläggningstiden för en miljömedicinsk riskbedömning är normalt 4-6 veckor, men kan variera beroende på ärendets komplexitet och det aktuella inflödet av ärenden.
• Riskbedömningen kan vid behov levereras som en miljömedicinsk rapport eller förmedlas på annat sätt, exempelvis genom muntlig eller skriftlig information. Om en rapport tas fram publiceras den på AMM:s webbplats.
• Alla handlingar som inkommer till AMM är allmänna handlingar, detsamma gäller de utlåtanden vi överlämnar till frågeställaren.

Kontakta oss gärna om du har några frågor.

Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät genomförs vart fjärde år och riktar sig varannan gång till vuxna och varannan gång till barn. Enkäten ger en aktuell bild av miljöexponeringar och hälsa och utgör ett viktigt regionalt underlag för arbetet med en god och jämlik folkhälsa.

Arbets- och miljömedicin har sammanställt resultaten från miljöhälsoenkät 2023 (MHE 23) för Södermanlands, Värmlands, Västmanlands och Örebro län i den regionala rapporten Miljö och hälsa 2024.

Det är nu tredje gången som den regionala miljöhälsorapporten publiceras. Rapporten ger en fördjupad förståelse för de regionala variationerna i miljöexponeringar och deras samband med folkhälsan, vilket är avgörande för att kunna anpassa och utveckla lokala åtgärder och strategier för att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen.