Vid försämrat hälsoläge 1

Finns ställningstagande till palliativ vård med tillräckliga ordinationer för symtomlindring i hemmet?

Kontrollera om palliativ inriktning eller beslut om palliativ vård finns för patienten. Om palliativt beslut och nödvändiga ordinationer finns behandla då enligt gällande direktiv. Om du som sjuksköterska bedömer att det saknas tillräcklig ordination eller beslut för att kunna smärt/symtomlindra personen tar du kontakt med ansvarig distriktsläkare. Vid kontakt med distriktsläkare ska rapporteringen ske enligt beslutsstödet och SBAR. ( Situation, Aktuellt, Tillstånd, Bakgrund, Rekommendation)

När ovanstående fråga är besvarad – följ då beslutsstödets flöde.

Kontrollera samtliga vitalparametrar enligt beslutsstödet.

För att upprätthålla den medicinska säkerheten i beslutsstödet är det viktigt att samtliga parametrar verkligen blir kontrollerade. Markera med kryss i grön JA ruta om värdet ligger inom det som anges som referensvärde och markera med kryss i röd NEJ ruta då värdet ligger utanför angiven referens. För din egen dokumentation notera patientens värde i beslutsstödet.

När samtliga parametrar är kontrollerade – följ flödet vidare.

Bedömt tillstånd enligt sjuksköterskan: finns exklusionssymtom?

I denna del bedöms orsaken till att patienten försämrats just nu. Du som sjuksköterska ska identifiera och kontrollera aktuella symtom. I vänster kolumn är patientens upplevda symtom och i höger kolumnen är de sk exklusionssymtomen. Med exklusionssymtom menas symtom som kan innebära att sjukhusvård är nödvändigt och patienten är således för sjuk för att vara kvar hemma eller få vård på vårdcentral.

När du som sjuksköterska kommit fram till vilket symtom som du bedömer är orsaken till den aktuella försämringen används checklistan som stöd för att kontrollera om något exklusionssymtom finns. Markera med kryss i rutan för aktuellt symtom.

Om din bedömning angående orsak till försämringen inte finns beskrivet i vänstra kolumnen gå då vidare i checklistan beslutsstöd utan att markera något kryss på aktuell ruta.

I Beslutsstödets fjärde steg ska din bedömning sammanfattas.

• Markera Ja eller Nej på frågan om vitalparametrarna ligger inom eller utanför referensvärdet.
• Markera Ja eller Nej på frågan om exklusionssymtom föreligger.
• Markera Ja eller Nej om du som sjuksköterska bedömer att patienten är i behov av sjukhusvård trots att ovanstående utfall visar på att sjukhusvård inte är nödvändigt. Här kan det exempelvis vara en misstänkt lårbensfraktur som inte ger något utfall. Det kan också vara så att din kunskap om patienten eller erfarenhet och kompetens som sjuksköterska innebär att du bedömer att patienten är i behov av sjukhusvård.
  Omvänt förhållande kan också förekomma där du anser att sjukhusvård inte är nödvändigt. Detta trots att du tidigare i beslutstödet angivit värden som talar för att patienten behöver vård på sjukhus. markera i så fall Ja i grön ruta. Det kan vara tillfällen då din kunskap om patienten, erfarenhet och kompetens innebär att du bedömer att patienten kan vårdas hemma.
• Här ska du också beakta möjligheten till att kontakta mobilt team, inom länet ser denna möjlighet olika ut, du behöver därför själv ha kännedom om vad som gäller hos dig.

Summera nu din bedömning, om minst en röd ruta är ikryssad bör patienten transporteras till akutmottagningen för vidare vård och behandling. Detta beslut kan du fatta på egen hand utan att samråda med jourhavande distriktsläkare.

Om inget kryss finns i röd ruta innebär det att patienten kan vara kvar hemma och du som sjuksköterska kontaktar då jourhavande distriktsläkare och rapporterar utifrån SBAR och informerar om att du använt beslutsstöd samt dess utfall.

Använd checklistan som stöd när du sedan dokumenterar i patientens journal.

Överrapportera beslutsstödet genom att registrera det i Lifecare SP och skicka som en bilaga tillsammans med vårdbegäran till akuten. Vårdbegäran som skrivs med SBAR som stöd ska bidra med information om personens allmänna funktionsförmåga och nuvarande behov. Vårdbegäran kan även skickas och kompletteras i efterhand t ex om personen åkt in utan hjälp av sjuksköterska. Komplettera alltid med ADL-status som bifogas i en egen bilaga till vårdbegäran i Lifecare SP.

Rapportering till ambulanspersonal bör ske muntligt samt med ifylld ambulansblankett som överlämnas till ambulanspersonal. Ambulansblanketten syftar också till att informera läkaren om att mer information finns i Lifecare SP.

Här ska du ta ställning till om vård eller övervakningsbehov föreligger.

En medicinsk indikation ska föreligga om ambulans ska beställas.

Rapportering till ambulanspersonal bör ske muntligt samt med ifylld ambulansblankett som överlämnas till ambulanspersonal. Ambulansblanketten syftar också till att informera läkaren om att mer information finns i Lifecare SP.

Om vård eller övervakningsbehov inte föreligger ring sjukresa 0771-920 000.

Om vård eller övervakningsbehov föreligger ring ambulansbeställningen 019-124050. Är du osäker kan du alltid ringa dem för rådgivning.

OBS! vid direkt livshotande ring 112!

Innan vårdbegäran skickas, ska samtycke från patienten inhämtas. Samtycket gäller till informationsdelning mellan flera olika vårdgivare, dvs att personen samtycker till att uppgifter får delas mellan de olika vårdgivarna i ViSamprocessen, i Lifecare SP och NPÖ.  Det innebär att flera vårdgivare kan få tillgång till varandras uppgifter om personen.

Det är viktigt att vara tydlig med vad samtycket gäller, och varför det behövs, eftersom patienten måste veta vad det är den samtycker till. Det är bara personen själv som kan ge sitt samtycke.

Samtycket dokumenteras patientjournalen i Lifecare SP.

Beställ transport: taxi eller ambulans. När personen transporteras in till akutmottagning ska ambulansblankett överlämnas till ambulanspersonalen. Om personen transporteras till akutmottagningen med annat transportsätt än ambulans, ska ambulansblanketten ändå medfölja patienten till akutmottagningen.

Ta med

• Id-handling
• läkemedel (OBS! som inte kan förväntas finnas i avdelningens basförråd)
• läkemedelslista
• ev personliga hjälpmedel, såsom tandprotes, inhalator, hörapparat.
• övriga personliga tillhörigheter, såsom mobiltelefon och laddare.
• Kontakta närstående.

Vårdbegäran skrivs Lifecare SP av sjuksköterska i kommunal hemsjukvård i med stöd av beslutsstödet och SBAR. En komplett vårdbegäran innehåller beslutsstödet och ADL-status.

Så långt det är möjligt ska vårdbegäran skickas i samband med att en person som är inskriven i kommunal hemsjukvård, oavsett boendeform, åker in till akuten. Det kan också skickas i efterhand om personen åkt in till akuten utan hjälp av sjuksköterska.

Vårdbegäran ska innehålla information om personens nuvarande situation och behov. Beslutsstödet skrivs in i Lifecare SP, och beskriver personens hälsotillstånd vid den inträffade försämringen. ADL-status fylls i samband med att vårdbegäran skrivs. Tillsammans ger detta en bra bild av personens aktuella status. Vårdbegäran kan kompletteras vid behov i efterhand.

Akutmottagning tar emot vårdbegäran när patienten kommer in. Finns inte behov av inneliggande sjukhusvård, ansvarar akuten för att besvara vårdbegäran.

Slutenvården kan ta del av vårdbegäran efter inskrivning på avdelningen. Om vårdbegäran inte är kvitterad av akutmottagningen ska avdelningen kvittera den.

Finns inte behov av inneliggande sjukhusvård, ansvarar akuten för att besvara vårdbegäran. Patientansvarig läkare besvarar vårdbegäran i Lifecare SP.

Vid behov kan uppföljning initieras via svar på vårdbegäran. Exempel på åtgärder är förebyggande hembesök, hälsosamtal, SIP, läkemedelsgenomgång.

Säkerställ att patient och ev närstående har fått och förstått information om vårdtillfället och vad som planeras för utskrivning och närmsta tiden.

Vid hemgång från akuten ska information om vårdtillfället lämnas till patienten både muntligt och skriftligt. Ansvarig läkare ska ha ett samtal med patienten och ev närstående, om vad som skett, vilken behandling som getts och går igenom läkemedel.

SBAR är en fastställd modell för hur kommunikationen ska ske. För att minska risken att missförstånd uppstår som kan äventyra patientsäkerheten är det viktigt att vi inom vården kommunicerar med varandra på ett säkert och tryggt sätt. Detta innebär att kommunikationen ska vara korrekt och vara avgränsad till den aktuella situationen.

SBAR ger förutsättningar för att fokusera på det viktigaste i budskapet och för att onödig information undviks. Metoden ger möjlighet att utan omskrivningar kommunicera tydliga rekommendationer och kan öka patientsäkerheten genom att hela personalens kompetens tas tillvara.

När ska SBAR användas?

SBAR – modellen ska användas i de flesta sammanhang där syftet är att förmedla viktig och tydlig information till en mottagare. I en stressande situation blir det ännu viktigare att informationen förmedlas på ett korrekt sätt.

SBAR ska användas vid rapporteringsituationer, exempelvis till:

• Sjuksköterskan, arbetsterapeuten
• Arbetslaget eller andra kollegor
• Annan sjukvård

SBAR bygger på:

S: Situation

B: Bakgrund

A: Aktuellt tillstånd

R: Rekommendation

Följ strukturen i SBAR enligt följande:

S- Situation

Presentera dig själv; namn, yrke, område
Säg patientens namn, ålder, personnummer och patientens adress
Vad är problemet, anledningen till kontakten? “Jag kontaktar dig för att...”

B- Bakgrund

Ge en kortfattad relevant sjukdomshistoria utifrån din kännedom om patienten.

• Pågående hälsoproblem eller sjukdomar av betydelse, exempelvis om patienten har diabetes eller hjärtsvikt.
• Pågående vård- och omsorgsplan, beskriv om patienten har hemtjänst, trygghetslarm etc.
• Beskriv patientens ADL- status
• Aktuell läkemedelslista.
• Eventuella allergier eller smittorisk
• Om möjligt, se till att du har en aktuell ordinationshandling tillgänglig

A- Aktuellt tillstånd- Vad har hänt?

• Rapportera dina iakttagelser beträffande patientens allmäntillstånd, ex blek, kallsvettig, andningspåverkad, nytillkommen svaghet , känselbortfall, medvetandepåverkan, smärta, nytillkomna problem med urin/avföring etc.
• Bedöm och rapportera vitala funktioner, aktuell status, problem kopplat till situationen.
• Den enskildes förväntningar

Ge en rimlig tolkning av problemet. “Jag bedömer att...”

R- Rekommendation- åtgärd.

Tala om vad du vill!

• “Jag vill informera om…..”
• “Jag vill ha hjälp med råd/bedömning/ordination/uppföljning...”
• “Jag vill att du kommer till patienten”

Upprepa vad ni kommit överens om. Vid åtgärder förvissa dig om vad åtgärden gäller, hur, när och av vem den följs upp. Har du fler frågor? Förvissa dig att ni har förstått varandra.

Vid åtgärder: Vad när och hur följs det upp? Informera till vem och hur. Kommunicera med den enskilde.