Region Örebro läns webbplats för vårdpersonal

Logotyp för webbplatsen Logotyp för webbplatsen

Laboratoriemedicinska kliniken

Laboratoriemedicinska kliniken bedriver en bred verksamhet inom områdena bakteriologi, virologi, immunologi, klinisk kemi, transfusionsmedicin inklusive terapeutisk plasmaferesbehandling, farmakologi, patologi, cytologi och molekylärgenetisk verksamhet.
Händer som tvättas

 

Laboratoriemedicinska kliniken är en länsövergripande klinik och bedriver verksamhet på länets tre sjukhus, Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Tillsammans jobbar här drygt 300 medarbetare.

Inom kliniken ryms även verksamhet för instrumentsterilisering.

Inom samtliga områden utförs ett antal analyser av högspecialiserad karaktär. Laboratorierna är ackrediterade av SWEDAC.

Provtagningsinformation för vårdgivare

Provtagningsanvisningar, remisser och blanketter och annan samlad information kring provtagning hittar du under:

Vårdriktlinjer och kunskapsstöd > Provtagningsinformation

Blodgivarinformation - Ge blod

I Sverige behövs i snitt en blodpåse i minuten, dygnet runt, året runt. Omkring 100 000 människor behöver få blod varje år. 

Vill du bli blodgivare?

Här finns blodcentraler och blodbussar nära dig

Läs mer om blodgivning och läget i blodlagret på geblod.nu

Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans inrättat ett nationellt referenslaboratorienätverk för mikrobiologi.

Universitetssjukhuset i Örebro har i uppdrag att vara nationellt referenslaboratorium för nedanstående. 

Clostridium difficile, eller som den nu också heter Clostridioides difficile är en anaerob gram-positiv stavbakterie som utgör den främsta och mest kända orsaken till antibiotikautlöst diarré s.k. C. difficile infektion (CDI).

Den koloniserar tarmen ofta via direktkontakt eller från omgivningen och vid störd tarmflora germinerar dess sporer och initierad toxinproduktion orsakar allt från lös avföring till livshotande kolit.

Multiresistenta genotyper orsakar utbrott på sjukhus och för närvarande drabbas c:a 7000 personer årligen med många gånger betydande mortalitet vid hög ålder och immunsänkta tillstånd.

Tidigare kraftig ökning i Sverige visar nu en nedsatt incidens de senaste fem åren sannolikt till följd av antibiotikakontroll (STRAMA) och förbättrade hygienrutiner enligt Folkhälso-myndigheten (FoHM).

Nationell övervakning sker genom frivillig inrapportering från mikrobiologiska laboratorier samt med en punktprevalensmätning två veckor vår och höst då inskickade isolat typas och resistens-bestäms av FoHM.

Laboratoriemedicinska kliniken i Örebro är tillsammans med FoHM nationellt referenslaboratorium för CDI och vi bevakar kunskapsläget.

På USÖ erbjuder vi:

  • resistensprövning
  • PCR ribotypning
  • sekvensering av isolat vid misstanke på epidemisk spridning vid vissa fall
  • verifikation av smittsamband och identifiering av särskilt virulenta stammar vid särskilt svåra fall

Lokal uppmärksamhet kring kliniska fall kontinuerligt är viktigt för att förebygga okontrollerade utbrott och sker i allmänhet tillsammans med Vårdhygien och Smittskydd.

Kontakt

Bakterien Neisseria meningitidis, även kallad meningokock, är en gram-negativ diplokock som kan orsaka allt från asymtomatisk bärarskap till allvarliga infektioner såsom sepsis och meningit med dödlig utgång. Meningokockinfektioner drabbar framför allt småbarn och tonåringar, men alla åldrar kan insjukna.

Bakterien överförs från person till person via direktkontakt eller som luftburen droppsmitta. Dagligdags anses cirka 10 % av befolkningen vara koloniserade med meningokocker i svalget och övre luftvägarna utan några symptom. Detta bärarskap bidrar till en immunisering som leder till att ett visst skydd mot meningokocker byggs upp inför framtida nya kontakter med bakterien.

I ett fåtal fall tränger bakterien sig igenom mukosan i övre luftvägarna, når blodbanan och kan i ett senare skede passera vidare till likvorrummet, vilket ger upphov till allvarliga infektioner såsom sepsis och/eller meningit.

Dessa invasiva meningokockinfektioner är fruktade för dess snabba förlopp; kan vara livshotande inom 12-24 timmar efter smitta, och dess relativt höga dödlighet. Dödligheten är från 5-10 % i fallet med meningit och upp till 40 % med sepsis, detta även vid optimal IVA och antibiotika behandling. Dessutom får ett betydande antal patienter bestående men, såsom permanenta vävnadsskador och neurologiska problem till följd av sin meningokockinfektion.

Alla invasiva fall av meningokockinfektion i Sverige smittskyddsanmäls via Sminet och korresponderande isolat skickas till det nationellt referenslaboratoriet i Örebro.

Laboratoriemedicinska kliniken i Örebro är nationellt referenslaboratorium för N. meningitidis, vi följer den globala epidemiologin, kunskapsläget och metodutvecklingen inom området.

På USÖ utförs:

  • serologisk alternativt genetisk gruppering
  • typning med hjälp av helgenomsekvensering
  • verifikation av antibiotikakänslighet med MIC-bestämning av samtliga i landet isolerade invasiva N. meningitidis samt isolat från andra lokaler vid behov
  • Verifikation av svårdiagnostiserade isolat kan också utföras samt PCR diagnostik, genogruppering och genosubtypning, av odlingsnegativa prover från steril lokal.

Referenslaboratoriet på USÖ kan också erbjuda stöd i diskussion av diagnostiska analyser, epidemiologisk information av aktuell nationell och internationell epidemiologi samt stöd i hanteringen av enstaka sjukdomsfall och utbrott.

Kontakt

Sexuellt överförbara bakteriella infektioner är vanliga i Sverige och ett stort folkhälsoproblem internationellt.

Förekomsten av Klamydia (etiologiskt agens: Chlamydia trachomatis) och Mycoplasma genitalium infektioner är hög i Sverige, och förekomsten av gonorré (etiologiskt agens: Neisseria gonorrhoeae) och syfilis (etiologiskt agens: Treponema pallidum subspecies pallidum) har ökat signifikant framförallt under det senaste decenniet.

Dessa infektiösa agens orsakar framförallt genitala infektioner som cervicit, uretrit eller genitala sår (syfilis), men många av de genitala infektionerna framförallt hos kvinnor är asymptomatiska. Extra-genitala infektioner exempelvis i svalg och rektum är också vanliga, framförallt hos män-som-har-sex-med-män men även hos kvinnor. Förekomsten av klamydia, gonorré och syfilis, som är anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen, beskrivs i detalj av Folkhälsomyndigheten.

Resistens hos N. gonorrhoeae och M. genitalium mot de flesta antibiotika som är tillgängliga för behandling är ett stort problem i Sverige liksom internationellt.

Laboratoriemedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro agerar, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och landets mikrobiologiska laboratorier, som nationellt referenslaboratorium för sexuellt överförbara bakteriella infektioner.

På USÖ utför vi:

  • primärdiagnostik
  • verifierande diagnostik av svårbedömda prover
  • typningar
  • antibiotikakänslighetstester

Vi bedriver också forskning och utveckling inom området. Främst gäller analyserna C. trachomatis, N. gonorrhoeae, M. genitalium och syfilis.

Nationella referenslaboratoriet inkluderar även ett samarbete med Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg vad gäller diagnostik av syfilis och Haemophilus ducreyi samt med Akademiska sjukhuset, Uppsala avseende C. trachomatis, framförallt lymphogranuloma venereum (LGV).

Vi erbjuder även stöd i diskussion och utvärdering av diagnostiska analyser, epidemiologisk information av aktuell nationell och internationell epidemiologi, samt i hanteringen av enstaka sjukdomsfall och utbrott.

Referenslaboratoriet har gedigen erfarenhet av och kan erbjuda möjligheter att samverka i kvalitets-, utvecklings- och forskningsarbeten med andra laboratorier eller kliniker.

Kontakt

Humant T-leukemivirus (tidigare Humant T-lymfotroft Virus) typ 1 och typ 2 var de första humana retrovirus som upptäcktes i början av 1980-talet. Några år senare upptäcktes HIV som är ett mera välkänt s. k. retrovirus.

I likhet med HIV ger HTLV, som alla retrovirus, en livslång infektion, då det inlagras in värdcellens eget DNA, och lever kvar där som ett s.k. provirus. En majoritet av de som smittas av, och sedan bär på HTLV, blir aldrig sjuka eller får några symtom av sin smitta.

En mindre andel som smittas av HTLV-1, kan efter många års infektion drabbas av en speciell sorts blodcancer (s k T-cellsleukemi eller lymfom) och några kan även drabbas av en neurologisk skada, HTLV- associerad myelopati eller Tropisk spastisk parapares (HAM/TSP).

Eftersom viruset infekterar immunsystemets celler kan rubbningar i detta uppkomma och leda till s.k. autoimmuna sjukdomstillstånd vilket drabbar ytterligare en andel av de infekterade.

Vad gäller HTLV-2 har man inte säkert sett att den är associerad med några speciella tillstånd likt HTLV-1, men en ökad benägenhet att få olika infektioner har visats.

I Sverige är HTLV-1/2 mycket ovanlig. Cirka 10 nya fall diagnosticeras årligen, ofta upptäckta av en slump vid olika screeningprogram (blodgivare, personer som utreds för in vitro fertilisering (IVF) till exempel). Många av fallen har sitt ursprung i endemiska länder, vilka är södra Japan, Latinamerika, delar av Afrika och Mellanöstern. Man kan dock räkna med att en majoritet av fallen i Sverige inte är upptäckta.

Smittvägarna för HTLV-1/2 är blodöverföring (transfusion eller orena kanyler), sexuell kontakt och mor-till-barnsmitta framför allt via amning. Infektionen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Laboratoriemedicinska kliniken i Örebro är tillsammans med Karolinska universitetslaboratoriet nationellt referenslaboratorium för retrovirus, där vi i Örebro ansvarar för HTLV-1/2 och vi bevakar kunskapsläget inom området. 

På USÖ erbjuder vi:

  • screening och konfirmation av HTLV-1/2 antikroppar
  • kvantitativ analys med s.k. digital Droplet PCR för bestämning av viruskoncentration i blodet (proviral load) på diagnosticerade fall

Vi har expertis inom området, försöker informera om HTLV och dess konsekvenser och följer utvecklingen. Flera forskningsprojekt pågår inom området.

Kontakt

På uppdrag av WHO (världshälsoorganisationen) har vår klinik förtroendet att agera som ett internationellt WHO samarbetscentrum (expertlaboratorium) för gonorré och andra sexuellt överförbara infektioner (vid dags dato, klamydia, syfilis och HIV).

Arbete för att i framtiden inkludera ytterligare sexuellt överförbara infektioner, ex. Mycoplasma genitalium och Trichomonas vaginalis infektioner, pågår. 

Uppdrag som ska utföras inom WHO samarbetscentrum

  1. Att ge support till WHO i arbetet med gonorré och andra sexuellt överförbara infektioner (vid dags dato, klamydia, syfilis och HIV), genom att globalt assistera i allehanda frågor och utförande av laboratoriediagnostik och -karakterisering, laboratorieträning och frontlinjeforskning.
  2. Att övervaka antibiotikaresistens hos Neisseria gonorrhoeae och behandling av gonorré globalt, samt att bistå WHO med expertråd och frontlinjeforskning i detta fält. Forskningsfokus är framförallt på att identifiera fenotypisk och genotypisk antibiotikaresistens (gamla och nya mekanismer), nya behandlingsalternativ för gonorré samt att förstå nationell och internationell spridning av antibiotikaresistenta stammar av N. gonorrhoeae.
  3. Att utöka (inkludera nya länder) övervakningen av antibiotikaresisten hos N. gonorrhoeae globalt, med speciellt fokus på WHO Europaregionen.
  4. Att upprätthålla och vidareutveckla en WHO-referenspanel av N. gonorrhoeae för internationell kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av N. gonorrhoeae diagnostiken, fenotypiska karakteriseringen (inkluderande antibiotikaresistenstestning) och genotypiska karakteriseringen.
  5. Att bistå WHO med laboratorieexpertis i deras program för validering av eliminering av moder-till-barn transmission av HIV och syfilis.

Vi utför drogtester både för arbetslivet och för beroende- och sjukvården.

Välj nedan vilken typ av testning du vill veta mer om.

Laboratoriemedicinska kliniken Örebro är ackrediterade av SWEDAC att utföra Drogtester i arbetslivet (narkotika och alkohol).

Drogtester i arbetslivet riktar sig till företagshälsovården och beställs idag av många arbetsplatser i Sverige.

Urinprover analyseras först med en screeningtest (sållningstest). Positiva prover analyseras sedan med en mer avancerad och exakt metod, s.k. verifikationsmetod med kromatografisk-masspektrometrisk teknik för att säkerställa screeningresultatet och bestämma vilken substans provet innehåller.

Vi har ett brett sortiment som utökas hela tiden då utbudet av droger ständigt förändras. Önskas analyser utanför sortimentet ombesörjer vi att det skickas till ett annat ackrediterat laboratorium på ett säkert sätt.

Remiss med provtagningsanvisningar och provtagningsmaterial ingår i priset och kan beställas från Laboratoriemedicinska kliniken USÖ.

 

SWEDAK (öppnas i nytt fönster)

Urinanalyser av missbruksmedel utförs för att påvisa eller utesluta förekomst av en viss substans (kvalitativ analys) eller för att följa utsöndringen av (kvantitativ analys) efter intag.

Analys i två steg

Urinen analyseras först med en kvalitativ screeningstest (sållningstest) med hög känslighet. Positivt resultat på screeningen innebär att drogen med stor sannolikhet finns. Falska positiva resultat kan dock förekomma vilket gör att vi alltid förordar verifiering/konfirmering av provet. Vid en verifikation säkerställs det positiva resultatet kvantitativt med säker metodik och vilken substans som finns i provet identifieras.

För att utesluta risk för falskt negativa resultat p.g.a. utspädd urin (avsiktlig eller oavsiktlig) analyseras också U-Kreatinin. För att upptäcka annan manipulation av urinen analyseras även pH. Ett särskilt manipulationstest som kan upptäcka ytterligare manipulationsförsök kan beställas.

De vanligaste analyserna vi utför är:

  • Amfetamin
  • Cannabis
  • Kokain
  • Bensodiazepiner
  • Opiater
  • Tramadol

Ofta efterfrågas också Buprenorfin, Metadon, Oxikodon, Dextropropoxifen, Pregabalin och Fentanyl. Även Etylglukuronid (alkoholmarkör) utförs.

Mer information om samtliga droganalyser finns att söka i våra provtagningsanvisningar.

Sortimentet av droger utökas hela tiden då utbudet ständigt förändras. Önskas analyser utanför vårt sortiment ombesörjer vi att det skickas till ett annat ackrediterat laboratorium på ett säkert sätt.

Särskilda provtagningsrutiner för drogtester ska följas. Vi bistår gärna med rådgivning och utbildning av berörd personal.

Bakteriens känslighet för ett visst antibiotikum definieras på följande sätt.


S – Känslig vid normal dosering: 
En mikroorganism kategoriseras som “känslig vid normal exponering” när sannolikheten för framgångsrik behandling är hög vid normal dosering av läkemedlet. 

I – Känslig vid ökad exponering, dvs högdos: 
En mikroorganism kategoriseras som “känslig vid ökad exponering” när sannolikheten för framgångsrik behandling är hög om exponeringen för medlet ökas genom ändrad dosering eller genom att läkemedlet koncentreras i infektionshärden, tex i urinen. För mer information om dosering se nedan.

R – Resistent:  
En mikroorganism kategoriseras som “resistent” när sannolikheten för framgångsrik behandling är låg även om exponeringen för läkemedlet ökas.

Observera!
Att en bakterieart resistensbestämmes utgör inget ställningstagande till
om antibiotikabehandling är indicerad eller ej. Behov av antibiotikabehandling bedöms av behandlande läkare.

I doseringstabellerna i länkarna nedan beskrivs de doseringar som brytpunkterna baseras på, dvs typisk normal- respektive högdos för att ”S” respektive ”I” ska gälla.

Dessa doser ska för den enskilde patienten anpassas t.ex. vid avvikelser från normal kroppsstorlek och njurfunktion.

När ”I” förekommer i resistensbeskedet innebär detta att antibiotikumet är ett fullgott behandlingsalternativ men man måste säkerställa att doseringen anpassas för att klara den lägre känsligheten som ”I” innebär.

Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) doseringstabell, anpassad för svenska förhållanden:

 

Dosering NordicAST brytpunktstabell v 10.0:

 

I Sverige har vi fortfarande en relativt gynnsam situation när det gäller antibiotikaresistens jämfört med många andra länder, men utvecklingen är oroande även här.


Framför allt ökar antibiotikaresistensen hos Enterobacterales (koliforma bakterier) där ESBL-producerande Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae blivit allt vanligare. De flesta ESBL-bildande bakterier har nedsatt känslighet för penicilliner och cefalosporiner men är känsliga för karbapenemer. Enterobacterales med nedsatt känslighet för karbapenemer (ESBLcarba) är fortfarande ovanligt i Sverige, men en ökning ses de senaste åren.

 

Nedan finns en sammanställning av resistensutvecklingen för några bakteriearter i Region Örebro län och även tabeller som visar aktuella resistenssiffror.

Andelen E. coli som är ESBL-producerande i urinodlingar har ökat från < 1% 2004 till 5% 2019.  Under samma period har Trimetoprimresistensen hos E. coli ökat från 14,5 till 19% 2019.

Karbapenemas-producerande Enterobacterales påvisades första gången i Örebro 2008 då vi isolerade karbapenemas-producerande Klebsiella pneumoniae hos en patient som varit i Indien. Sedan hade vi inga flera fall förrän 2013 då karbapenemas-producerande Klebsiella pneumoniae isolerades hos en patient som vårdats i USA.

De senaste åren har vi haft ett par fall per år. Under 2019 sågs fem fall av ESBLcarba i Region Örebro Län, varav fyra E. coli och en Klebsiella pneumoniae.

Antibiotika 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Cefotaxim 2 2 3 4 4 3 3 4 4
Ciprofloxacin (I+R) 6 7 7 8 7 8 9 9 9
Trimetoprim 20 19 19 19 18 18 18 18 17
Mecillinam 5 5 3 4 3 4 4 4 4
Nitrofurantoin 1 1 1 1 1 1 1 1 0

Antibiotika 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Cefotaxim 4 4 4 6 7 5 6 6 6
Ciprofloxacin (I+R) 9 8 11 12 13 12 14 16 15
Trimetoprim 23 22 22 22 23 21 21 22 23
Mecillinam 7 6 5 6 5 5 5 5 6
Nitrofurantoin 1 2 1 2 2 2 2 1 1

Antalet nya patienter med meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) har under 2000-talet ständigt ökat. Under 2019 sågs 133 nya fall av MRSA vilket är något färre jämfört med de föregående åren. Ett fall av MRSA i blododling sågs 2019.  

Antibiotika 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Isoxapenicillin 1 1 1 1 2 1 3 2 2
Fusidinsyra 4 4 3 3 4 3 4 3 3
Klindamycin 3 3 3 3 4 4 5 4 4

Vancomycinresistenta Enterokocker (VRE) har varit sällsynta till och med 2016, men därefter ses en ökande trend. Under 2018 hade vi ett stort nationellt utbrott med Enterococcus faecium van B som berörde sju regioner, bland annat Region Örebro Län med 30 diagnosticerade fall i vår region. Under 2019 sågs 14 fall av VRE i Region Örebro Län, bland annat ett mindre utbrott med Enterococcus faecium van A.  

Andelen Pneumokocker med nedsatt penicillin-känslighet har tidigare legat kring 5-10 %, men har de sita två åren ökat till 17 % de sista två åren. Andelen pneumokocker med höggradig penicillinresistens (MIC > 2 mg/L) är fortfarande låg.

Antibiotika 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Penicillin (I+R) 5 4 6 8 6 9 9 17 17
Erythromycin       3 3 4 6 12 10
Klindamycin       3 3 3 5 12 9
Tetracyklin       3 3 5 6 13 1
Trimsulfa       9 9 12 10 15 17

Resistens mot betalaktamantibiotika ses hos Haemophilus influenzae både på grund av betalaktamasproduktion och på grund av kromosomal resistens. Vid kromosomal resistens har bakterien i varierande grad nedsatt känslighet för olika betalaktamantibiotika. Flertalet isolat är fortfarande känsliga för ampicillin/amoxicillin, men med förhöjt MIC-värde.

Under 2019 var andelen betalaktamasproducerande H. influenzae 18% och andelen med kromosomal resistens 28 %. Andelen isolat resistenta mot ampicillin/amoxicillin pga betalaktamasproduktion eller kromosomal resistens var 27%. Cefotaximresistens ökar vilket är oroväckande. 2019 var andelen cefotaximresistenta isolat 5 %. Trimsulfaresistensen var så hög som 34 %.

Antibiotika 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Betalaktamas pos 12 15 14 14 17 18 22 15 18
Kromosomal resistens 8 15 16 20 22 26 18 25 28
Ampicillin/amoxicillin           22 25 20 27
Amoxi/klavulansyra           6 4 6 10
Cefotaxim             1 0,1 5
Trimsulfa 27 27 35 37 35 28 30 29 34
Tetracyklin 1 0,3 0,4 1 1 1 1 0,8 0
Ciprofloxacin             1 1,7 1

Hemolytiska streptokocker grupp A (Streptococcus pyogenes) är fortfarande fullt känsliga för penicillin.

Antibiotika 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Penicillin 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Erythromycin 1 2 4 3 2 3 2 4 3
Klindamycin 0 1 3 2 2 4 3 4 3
Tetracyklin         4 8 - - -
Trimsulfa         3 11 24 17 5

Jan Forslid

Verksamhetschef

Ritha Jonsson Petri

Chefssekreterare

Kundtjänst

måndag-fredag 08:00-16:00

Avdelningschefer

Ring växeln

Avdelningschefer laboratoriemedicinska kliniken

  • Åsa Bergström, Klinisk patologi
  • Matilda Elofsson, Klinisk mikrobiologi
  • Ina Lindell, Klinisk kemi
  • Chantelle Nicolas, Akutlab Lindesberg
  • Harry Siljak, Sterilteknik
  • Annica Eriksson, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin
  • Susanne Jonsson, Akutlab Karlskoga
  • Catharina Hägglund, Närvård och preanalys

Rondverksamhet patologi

Jobba hos oss!

I regionen finns bland annat tre sjukhus, 29 vårdcentraler, psykiatri och habiliteringsverksamhet där nästan 8000 personer arbetar. Universitetssjukhuset i Örebro är ett av sju sjukhus i landet som bedriver och utvecklar högspecialiserad vård. Sedan 2011 har vi läkarutbildning vilket även fört oss till en position som en etablerad aktör inom klinisk forskning i Sverige och internationellt. Läs mer på:  Jobb och utbildning 

Klinikens sammanlagda forskningsverksamhet är stor med ett flertal artiklar publicerade årligen, disputationer och med nationella och internationella spetsverksamheter såsom Neisseriadiagnostik och karakterisering, samt projekt avseende sexuellt överförbara infektioner.

Forskningsprojekt Laboratoriemedicinska kliniken

Klinisk forskning inom Region Örebro län

Region Örebro län befinner sig i en spännande fas när det gäller forskning och utveckling. Regionens forskningsstrategi lyfter fram vikten av en omfattande och högkvalitativ forskning för att kunna erbjuda medborgarna de bästa förutsättningarna för hälsa, vård och omsorg.

Läs mer på vår forskningswebb

I Region Örebro län utbildar vi vårdpersonal som kan möta och förena framtidens krav på yrkeskunnande baserat på teoretisk kunskap, forskningsanknytning och praktiskt handlag.

Utbildningstjänster (regionorebrolan.se)

Kurser och kompetensutveckling för yrkesverksamma

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 8 januari 2021