Verksamhetsområde obstetrik och gynekologi
Verksamhetsområde obstetrik och gynekologi erbjuder och bedriver öppen, sluten och akut gynekologisk och obstetrisk vård. Gynekologisk tumörvård bedrivs i nära samarbete med verksamhetsområde onkologi och vid särskilda behov tillsammans med kirurg/urolog i det bäckenkirurgiska teamet. Förlossningsvård, fosterdiagnostik och obstetrisk vård bedriver vi i nära samarbete med neonatologer. Här finns också fertilitetsvård med IVF, ICSI och donationsverksamhet.
Tumörkirurgi
Klinikens tumörteam består av 4 vana tumörkirurger, 2 blivande tumörkirurger på olika erfarenhetsnivå, 3 specialinriktade kontaktsjuksköterskor/barnmorskor, en koordinator, kurator och sekreterare. Ansvarig tumörkirurg finns i tjänst alla vardagar och går att nå via sjukhusets växel.
Tumörteamet samarbetar med onkologiska kliniken vid utredningar och bedömningar av patienter samt med kirurger och urologer vid utredning och operationer av avancerade cancrar och tumörrecidiv för att optimera operationsresultatet.
Verksamhetsområde obstetrik och gynekologi arbetar ihop med kvinnokliniken i Uppsala för att optimera den kirurgiska behandlingen av gynekologisk cancer. I Örebro opereras livmoderhalscancer, livmoderkroppscancer samt tidiga stadier av äggstockscancer. I Uppsala opereras avancerad äggstockscancer och livmoderkroppscancer. Cancer i vulva opereras inom nationella centra. Recidivcancer opereras primärt i Uppsala. Två gånger/vecka sker multidisciplinära ronder för hela sjukvårdsregionen där i stort sett alla cancerpatienter diskuteras, detta för att få fram den mest optimala behandlingen.
Medicinsk behandling och strålbehandling ges på onkologiska kliniken på USÖ.
Behandlingen av gynekologisk cancer, både den kirurgiska och den postoperativa behandlingen med cytostatika och strålbehandling, har under de senaste åren förbättrats och långtidsöverlevnaden för patienterna har ökat.
Tumörkirurgiska patienter vårdas på avdelning 23. Tumörmottagning finns på kvinnoklinikens mottagning. Båda enheterna är belägna på våning 3 i B-huset.
Fertilitetsbehandling
Reproduktionsmedicinsk centrum är certifierad av DNV enligt ISO 9001. Det innebär att verksamheten har genomgått en objektiv granskning som visar att USÖ har god kvalitet på utredning och behandling av ofrivillig barnlöshet.
Ansvarig läkare specialistmödravård
Karin Hildén
Överläkare
Ansvarig läkare förlossningsvård
Hanna Östling
Överläkare
Chefläkare
René Bangshöj
Överläkare
Ansvarig läkare urogynekologi
Summer Ishaq
Överläkare
Ansvarig läkare RMC
Juliane Baumgart
Överläkare
Ansvarig tumörkirurg
Finns i tjänst alla vardagar, går att nå via sjukhusets växel
Verksamhetschef verksamhetsområde obstetrik och gynekologi
Gill Kullberg
Remittera till oss
Du som arbetar i Region Örebro län eller på en privat vårdcentral i Örebro län kan remittera till oss via vårdinformationsstödet Cosmic.
Du som istället behöver skicka en remiss via brev kan göra det till följande adress:
Avdelningens namn
Region Örebro län
Box 1613
701 17 Örebro
Huvudhandledare för barnmorskor
Anna Samuelsson
Barnmorska
Malin Lundström
Barnmorska
Kontaktperson för AT- och ST-läkare
Irma Mehmedagic
Specialistläkare
Utbildningsansvarig läkarstuderande termin 4-6
Hedda Dahlgren
Underläkare ST
Maria Eriksson
Underläkare ST
Utbildningsansvarig läkarstuderande termin 9
Amanda Strömgren
Specialistläkare
Gina Sidiqi
Underläkare ST
Universitetssjukhuset Örebro
- Obstetrik- och gynekologimottagningen (regionorebrolan.se)
- Specialistmödravården (regionorebrolan.se)
- Ultraljudsmottagningen (regionorebrolan.se)
- Förlossningsavdelning (regionorebrolan.se)
- Obstetrikavdelning 25 (regionorebrolan.se)
- Amningsmottagning (regionorebrolan.se)
- Obstetrik- och gynekologiavdelning 23 (regionorebrolan.se)
- Reproduktionsmedicinskt centrum (regionorebrolan.se)
Karlskoga lasarett
- Obstetrik- och gynekologimottagningen (regionorebrolan.se)
- Obstetrik- och gynekologiavdelning Q (regionorebrolan.se)
Jobba hos oss!
I regionen finns bland annat tre sjukhus, 29 vårdcentraler, psykiatri och habiliteringsverksamhet där nästan 8000 personer arbetar. Universitetssjukhuset i Örebro är ett av sju sjukhus i landet som bedriver och utvecklar högspecialiserad vård. Sedan 2011 har vi läkarutbildning vilket även fört oss till en position som en etablerad aktör inom klinisk forskning i Sverige och internationellt. Läs mer på: Jobb och utbildning
Inom verksamhetsområde obstetrik och gynekologi pågår ett flertal studier och kliniska prövningar. Nedan presenteras några av dem
Studien syftar till att undersöka kvinnors upplevelse av att få graviditetsdiabetes diagnos och behandling
Vad är studiens syfte?
Syftet är att undersöka om diagnosen graviditetsdiabetes påverkar upplevelsen av graviditeten, förlossning och amning.
Vad är graviditetsdiabetes?
Graviditet innebär en påfrestning för kroppen och hos vissa individer klarar kroppen inte av att producera tillräckliga mängder av insulin, ett hormon som krävs för att upprätthålla ett normalt blodsocker. Konsekvensen blir att individen får förhöjda blodsockervärden och detta tillstånd kallas Graviditetsdiabetes.
Varför är studien viktig?
Målet är att genom ökad kunskap kunna förbättra vården och omhändertagandet av kvinnor som diagnosticeras med graviditetsdiabetes.
Hur går studien till?
De kvinnor som skall göra ett glukosbelastningstest kommer att kontaktas och tillfrågas om deltagande av en forskningsbarnmorska. Deltagandet innebär att du svarar på ett frågeformulär vid två tillfällen, innan du gör det orala glukosbelastningstestet, samt ca 8 veckor efter att barnet har fötts. Enkäterna skickas till dig via e-post och du besvarar dem elektroniskt via mobiltelefon, dator eller surfplatta. Att fylla i enkäten tar ca 15 minuter vid respektive tillfälle.
Vill du läsa mer om studien?
Välkommen till CDC4G Studien | Changing Diagnostic Criteria for Gestational Diabetes in Sweden
Har du frågor?
Vad är FoSSH-studien?
Studien initieras av överläkare Emma Hååstad på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ämnar undersöka om man kan ersätta rutinen med dubbelanalys hos barnmorska med enbart självprovtagning för HPV som uppföljning efter konisering. Man vill också se om provet kan tas redan efter 3 månader.
Nuvarande rutin för uppföljning efter konisering är ett cellprov där man både tittar på cellerna och gör en HPV-analys (dubbelanalys) efter sex månader. Det är visat i tidigare studier att självprovtagning för HPV är lika bra för att upptäcka viruset som de tester som görs av barnmorska/läkare. Framför allt vill man undersöka om det är lika säkert, det vill säga att inga fler fall av kvarvarande eller tidiga återfall i cellförändringar missas jämfört med nuvarande rutin. Självprovtagning skulle förenkla uppföljningen betydligt för kvinnan och även spara vårdresurser.
Vilka kan delta?
Inklusionskriterier:
- Patient som kommer för konisering.
- Patient som förstår de angivna instruktionerna och kan utföra självtestet.
Exklusionskriterier:
- Gravida kvinnor.
- Pågående cervixcancer.
- Patient som inte kan utföra provtagningen själv.
- Patient som har svårt att förstå instruktionerna på svenska.
Hur går det till?
Patienter som kallas till Kolposkopimottagningen erhåller information om studien i samband med kallelsen. Alla patienter som har genomgått en konisering vid besöket till mottagningen tillfrågas om deltagande i studien. Patienten erhåller muntlig och skriftig information och får besvara en enkel enkät digitalt via mobilen. Patienten erhåller två provtagningskit samt instruktion för provtagning innan hemgång.
Ytterligare information om FoSSH-studien
www.kbh.uu.se/forskning/reproduktionsbiologi/fossh/
Vid frågor eller kontakt
Vad är MILE-studien?
Studien handlar om en ny behandlingsmetod med läkemedel för behandling av ektopisk graviditet.
Vad är ektopisk graviditet?
Vid ektopisk graviditet har graviditeten implanterats utanför livmodern, vanligtvis i den ena äggledaren. Där kan den inte fortsätta växa till en fullgången graviditet. Om tillståndet inte behandlas finns det en risk att äggledaren spricker vilket kan orsaka stor blödning i bukhålan. Extrauterin graviditet förekommer vid cirka 1-2% av kända graviditeter. Extrauterin graviditet kan behandlas med operation eller via medicinsk behandling.
Hur ser behandlingen ut idag och hur ser den nya behandlingen ut?
I dag används läkemedlet Metotrexat för att behandla extrauterin graviditet. Metotrexat är en så kallad folsyrahämmare som bland annat används vid reumatiska sjukdomar eller behandling av cancer.
Då Metotrexat kan medföra biverkningar så som lever, njur- och benmärgspåverkan vill vi försöka hitta ett annat sätt att behandla extrauterin graviditet. Enligt de data som finns tillgängliga kan en kombination av läkemedlen Mifepriston och Letrozol blockera de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron som behövs för att en graviditet ska fortsätta tillväxa.
Både Mifepriston och Letrozol är välbeprövade läkemedel med få allvarliga biverkningar. Mifepriston används sedan länge vid behandling av missfall och abort. Letrozol används för att stimulera ägglossning vid infertilitet samt för att motverka återfall vid bröstcancer.
Några studier har visat att Letrozol kan användas för abort och för att behandla extrauterin graviditet. Hittills vet vi väldigt lite om hur en kombination av dessa båda läkemedel fungerar vid extrauterin graviditet men eftersom de båda läkemedlen var för sig kan hämma graviditet tror vi att kombinationen av läkemedlen kan vara en effektiv behandling.
Vad är studiens syfte?
Med detta forskningsprojekt vill vi ta reda på om Mifepriston och Letrozol är lika effektivt som Metotrexat vid behandling av utomkvedshavandeskap men med färre biverkningar. Vi vill också studera hur behandlingarna påverkar framtida fertilitet och chanser till ny graviditet. Dessutom vill vi undersöka om det finns något blodprov som gör det enklare att ställa diagnosen utomkvedshavandeskap.
Vilka kan vara med i studien (Inklusionskriterier)?
- Bekräftad, eller stark misstanke om ektopisk graviditet
- Över 18 år
- Förstår muntlig och skriftlig patientinformation
- Givit skriftligt godkännande
Vilka kan inte var med i studien (exklusionskriterier)?
- Heterogen adnexmassa >35 mm
- s-HCG >5000 IU/L
- Foster med synlig hjärtaktivitet
- Tecken på ruptur (instabil, kraftig smärta, mycket fri vätska)
- Heterotop eller atypisk (ärrgraviditet, cervikal, intramural, interstitiell eller abdominell) extrauterin graviditet
- Kontraindikation till studieläkemedel
Hur går det till?
- Patienter som inkommer till gyn-mottagningen med ovanstående inklusionskriterier informeras och tillfrågas om deltagande i studien.
- Patienten får läsa och fylla i ett samtycke som bekräftar deltagande i studien.
- Prover tas och patienten lottas till behandling med Metotrexat (nuvarande behandlingsmetod) alternativt till behandling med Mifepriston och Letrozol (studieläkemedel).
- Patienten följs sedan noggrant upp med besök på gynmottagningen och telefonsamtal.
Har du frågor eller önskar kontakt?
Vad är metforminstudien?
En studie med biobankning av bröstmjölk och blodplasma i Västra Götalandsregionen och i Region Örebro. Metformin är ett godkänt läkemedel i Sverige och i många andra länder och används för behandling av diabetes typ 2. Läkare ordinerar detta läkemedel eftersom fördelarna med behandlingen överväger riskerna. Det behövs dock mer information om i vilken utsträckning läkemedlet passerar över till bröstmjölk.
Vad är studiens syfte?
Syftet med studien är att mäta överföringen av läkemedlet Metformin till bröstmjölk och hur mycket av läkemedlet som sedan finns i barnets blodomlopp efter amning. I Sverige kommer 30 kvinnor att rekryteras till studien. Resultaten av studien kommer att redovisas på gruppnivå i vetenskapliga tidskrifter, utan att avslöja identiteten på studiedeltagarna. Studien är en delstudie i projektet ConcePTION. ConcePTION är ett offentligt-privat forskningsprojekt, finansierat av Innovative Medicines Initiative (https://imi-conception.eu), med syfte att öka kunskapen om läkemedel som tas under graviditet och amning. Forskningshuvudman för studien är Uppsala Universitet. Med forskningshuvudman menas den organisation som är ansvarig för projektet. Samverkansparter är Universitetssjukhuset i Örebro samt Östra Sjukhuset i Göteborg.
Vilka kan delta i studien?
Inklusionskriterier:
- Kvinnor över 18 år.
- Kvinnor med typ 2-diabetes/GDM.
- Läkemedelsbehandling med Metformin upp till 1000mg/dag (och som förmodat fortsätter behandling 6-8 veckor efter partus).
- Kvinnor som planerar att amma.
Exklusionskriterier:
- Kvinnor som redan deltagit i studien.
- Kvinnor med spädbarn födda före 37 veckors graviditet.
- Kvinnor med flerbörd.
- Kvinnor som talar annat språk än svenska, engelska, persiska, somaliska, arabiska.
Vad innebär det att delta i studien?
- Studiedeltagaren tillfrågas i samband med besök på diabetesmottagningen om deltagande i studien.
- Studiedeltagaren får muntlig och skriftlig information om studien och ett samtycke signeras. För att kunna delta i studien behövs det även ett samtycke för barnets deltagande från samtliga vårdnadshavare.
- Studiedeltagaren kommer att lämna bröstmjölksprover och blodprover samt ett blodprov på det nyfödda barnet ca 6 veckor efter förlossningen. Under besöket kommer även ett frågeformulär fyllas i. Alla prover tas vid samma tillfälle under ett besök på eftervårdsmottagningen. Besöket beräknas ta cirka fyra timmar.
- Provtagning på barnet sker enligt klinisk rutin med smärtlindring i form av sockerlösning.
- Provtagningspersonalen kommer även att registrera information rörande proceduren för blodprovstagningen. Denna information behövs för analysen av proverna.
- Proverna förvaras lokalt för att senare skickas till Uppsala Biobank när alla prover i studien samlats in.
Ytterligare information om studien
Metforminstudien - Uppsala universitet (uu.se)
Vid frågor eller kontakt
Inom verksamhetsområdet obstetrik och gynekologi genomförs en studie vid namn OPTION. OPTION (Outpatient induktion) är en svensk multicenterstudie där man jämför igångsättning av förlossning i hemmet med igångsättning på sjukhus.
Syftet med studien är att ta reda på om det gör någon skillnad för barnet, kvinnan eller hennes partner beroende av var kvinnan vistas under igångsättning.
Vem kan delta i studien?
Patienter som planeras för igångsättning av förlossning och vars livmodertapp är omogen kan delta i studien. Patienten får inte har några riskfaktorer som gör att igångsättningen behöver övervakas på sjukhus.
Hur går det till?
- En läkare gör en medicinsk bedömning för att se om patienten kan delta i studien.
- Patienten får information och skriver under ett samtycke om att hen vill delta i studien.
- Läkaren bedömer vilken igångsättningsmetod som är mest lämplig.
- Patienten lottas därefter till att gå hem eller vara kvar på sjukhus för fortsatt igångsättning.
- Patienten som går hem kommer att få tydliga instruktioner om när hen skall höra av sig via telefon och komma tillbaka för kontroll på förlossningen.
Var kan jag hitta mer information om studien?
Har du frågor eller önskar kontakt?
Mejla till option@regionorebrolan.se
RACC-studien
En jämförande studie mellan öppen kirurgi och robot-assisterad titthålskirurgi vid tidig livmoderhalscancer.
Vad är studiens bakgrund och syfte?
Behandlingen av patienter med tidig livmoderhalscancer består av kirurgi, som syftar till att ta bort livmoderhals, då man även tar bort livmodern (radikal hysterektomi) och lymfkörtlar i bäckenet. Ibland kan det även behövas strål- och cellgiftsbehandling efter kirurgi.
Tidigare genomgick de flesta patienter med livmoderhalscancer operation med öppen kirurgi då man gör ett snitt på magen. Titthålskirurgi med hjälp av en så kallad robot är idag en etablerad metod som majoriteten av patienter med tidig livmoderhalscancer erbjuds i Norden. Med denna metod blir det bara några få centimeterstora ärr på magen. Robotkirurgi används även då man opererar många andra cancersjukdomar (exempelvis; livmoderkroppscancer, cancer i urinblåsan, prostatacancer).
Fördelarna med att bli opererad med robotkirurgisk teknik är framförallt kortare vårdtid, mindre ärr på magen och snabbare återhämtning.
Denna jämförande studie syftar till att utvärdera vilken operationsteknik som ger bäst utfall för patienten (livskvalitet, komplikationer, återhämtning) och framförallt om det är någon skillnad i återfall av sjukdom beroende på vilken operationsmetod som används. Det vill säga få oss att förstå vilken kirurgisk metod som gagnar patienten mest.
Det är gynekologiska cancerkirurger på Karolinska Sjukhuset som driver studien som kommer inkludera patienter från hela Norden. Målet är att rekrytera drygt 800 patienter totalt i Norden och eventuellt även i andra Europeiska länder.
Vilka patienter kan rekryteras till studien?
- Kvinnor som drabbats av livmoderhalscancer och som skall genomgå operation.
- Kvinnor som förstår muntlig och skriftlig information på svenska.
Hur går studien till?
- Studiedeltagaren erhåller muntlig och skriftlig information om studien i samband med inskrivning inför operation.
- Samtycke signeras för bekräftande av deltagande i studien.
- Studiedeltagaren lottas till antingen kirurgi med öppen teknik eller robot-assisterad titthålskirurgi. Det är ingen skillnad på det kirurgiska ingreppet utan endast vilken kirurgisk teknik som används. Oavsett vilken teknik lotten faller på så informeras patienten av behandlande läkare och får behandling enligt rutin.
- I studien kommer studiedeltagaren besvara enkätfrågor avseende livskvalitet vid olika tidpunkter (innan lottningen, 1 månad, 6 månader, 1 år, 2 år och 5 år efter operation). Det tar ca 15–20 minuter att besvara enkäterna vid varje tillfälle.
- Uppföljning med återbesök efter operation kommer att ske enligt vanlig rutin halvårsvis men du kommer att komma på ett extra återbesök 1 månad efter kirurgi.
- Utöver rutinmässiga blodprov tas ytterligare blodprov, urinprov, vävnadsprov inom ramen för studien som analyseras och sparas i en biobank. Dessa prover tas i samband med mottagningsbesök inför operationen, dagen efter operationen (ej urinprov), vid 1 månad, 6 månader, 1 år och 2 år efter operation samt vid eventuellt återfall.
Ytterligare information om studien
Här kan du läsa mer om RCC-studien: RACC Trial
Vid frågor eller kontakt
Klinisk forskning inom Region Örebro län
Region Örebro län befinner sig i en spännande fas när det gäller forskning och utveckling. Regionens forskningsstrategi lyfter fram vikten av en omfattande och högkvalitativ forskning för att kunna erbjuda medborgarna de bästa förutsättningarna för hälsa, vård och omsorg.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 3 augusti 2022