Region Örebro läns webbplats för personal inom vård och omsorg.
Läs om hälsa och sjukdomar och var du kan hitta vård. Logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden.
Region Örebro läns webbplats för dig som arbetar med regional utveckling i Örebro län.
Dagtid: Akuta fall som tar kontakt med vårdcentralen och där man bedömer enligt nedanstående rutiner att tillståndet kräver specialistbedömning, hänvisas patienten till att ta kontakt med kvinnokliniken per telefon. Vid misstanke om inläggningsfall skickas patienten direkt till kvinnokliniken USÖ eller Karlskoga lasarett vid behov tas telefonkontakt.Akuta patienter som inte är klara inläggningsfall kan hänvisas till kvinnokliniken på USÖ, Karlskoga eller Lindesberg. Patienten uppmanas att själv ta kontakt med kvinnokliniken för rådgivning och planering av akut tid. Jourtid får patienter hänvisas/remitteras till USÖ eller Karlskoga lasarett.
KONSULTATION OCH FRÅGORTelefonkontakt tas med respektive Kvinnoklinik. Vid akuta obstetriska frågor tas kontakt med förlossningsjouren på USÖ. Icke-akuta frågor kan även ställas brevledes eller per e-post.
HÄNVISNING AV PATIENTER Icke gravid patient
Prolaps: Primärt omhändertagande på VC. Ring kan insättas på VC i avvaktan på operation eller som enda behandling. Kvinnokliniken kan även utremittera patienten till Primärvården för ringkontroll. Remiss skall innehålla information om lämpligt tidsintervall av kontrollerna och planerad tid för ev operation.
Gravid patient
Misstanke om ”missed abortion” vid första läkarbesök på MVC, ta kontakt med kvinnoklin. Oftast kan tid ges inom de närmsta dagarna.
REMISS FRÅN PRIMÄRVÅRDEN TILL KVINNOKLINIKENRemisser bör innehålla frågeställning, sjukhistoria, aktuell medicinering samt aktuellt gynekologiskt status, resultat av rtg/lab, ev listor. Detta är nödvändigt för Kvinnoklinikens prioritering av remisser. Remisser utan gynekologiskt status kan vid behov återskickas till remitterande läkare på vårdcentralen för komplettering. Remissen får inte enbart utgöras av journalkopior. Remissen bör gälla en frågeställning, inte begäran om viss typ av undersökning, t ex ultraljud, då det ankommer behandlande läkare att välja lämplig undersökningsmetod.
Vid Kvinnokliniken råder ej remisstvång. Patienter kan därför givetvis söka själva utan remiss. Inom områden där samverkansöverenskommelser finns hänvisas patienterna till vård vid vårdcentral respektive Kvinnokliniken enligt de gemensamma riktlinjerna.
Om patienten hänvisas per telefon av läkare/sjuksköterska till att själv ta kontakt med kvinnokliniken för tillstånd för vilken patienten redan sökt på VC bör remiss skrivas. Kvinnokliniken kan också begära kopia av journal från VC efter tillstånd från patient.
Primärvårdens barnmorskor får enligt rådande överenskommelser remittera direkt till Kvinnokliniken i frågor angående mödrahälsovård och preventivmedel. Remiss från barnmorska med annan frågeställning accepteras inte utan återsändes till vårdcentralen för bedömning av distriktsläkare.
Patienter i kommunal sjukvård bör inte remitteras akut till Kvinnokliniken utan att jourhavande distriktsläkare gjort adekvat bedömning. Det gäller speciellt äldre med gynekologisk blödning som mycket sällan behöver åtgärdas akut. Innan akut remiss skickas bör jourhavande gynekolog kontaktas.
REMISSER/REMISSVAR FRÅN KVINNOKLINIKEN TILL PRIMÄRVÅRDENRemissvar ska ge adekvat svar på remissens fråga och inte bara rutinmässig bestå av en journalkopia. Eventuell fortsatt planering och önskemål om uppföljning i Primärvården ska framgå av remissvaret, ej endast i journalkopia.
Vid utremittering av patient från Kvinnokliniken till Primärvården ska remissen innehålla adekvata uppgifter om tidigare genomgångna utredningar och behandling samt kan i förekommande fall innehålla hänvisning till befintliga vårdriktlinjer.
BAKGRUND
Under senare år har betydande ny kunskap tillkommit rörande effekten av hormonbehandling i klimakteriet. Medan tidigare rekommendationer rörande östrogenbehandling vid klimakteriella besvär väsentligen ligger fast, så har kunskapsunderlaget för östrogenbehandling som profylaktisk behandling ändrats. Nedanstående riktlinjer, som är en uppdatering av tidigare gemensamma riktlinjer, är grundade på en aktuell genomgång av den nytillkomna litteraturen.
INDIKATION FÖR BEHANDLING
KLIMAKTERIEBESVÄRDe symptom som säkerställt kan förknippas med förändrade hormonnivåer kring menopaus är vasomotorsymptom i form av värmevallningar och svettningsattacker samt symptom på urogenital atrofi. Cirka 75 % av alla kvinnor som passerar menopaus erfar vasomotorsymptom i någon grad, för cirka 15 % kvarstår besvären i flera år. Intensiteten i besvären kan vara mycket växlande, från enstaka episoder till täta attacker som stör nattsömnen påtagligt. Uttalade klimakteriebesvär har visats kunna medföra påtagligt sänkt livskvalitet. Klimakteriebesvär är ett subjektivt symptom som endast kan värderas av den enskilda kvinnan.
PREMATUR MENOPAUSKvinnor med prematur menopaus bör erbjudas östrogen/östrogen-gestagenbehandling till normal menopausålder (Evidensgrad 3)
PROFYLAX VID OSTEOPOROS Andrahandsval – se nedan
Östrogen/östrogen+gestagenbehandling rekommenderas inte till friska besvärsfria kvinnor.
ÖVRIGA EFFEKTER AV ÖSTROGEN/ÖSTROGEN+GESTAGENBEHANDLING
Effekten av östrogen/östrogen+gestagenbehandling på andra organsystem har fram till nyligen så gott som enbart studerats i observationsstudier. Den stora primärpreventiva WHI- studien i USA är den enda studie som haft som syfte att studera sådana effekter prospektivt hos friska kvinnor. Med anledning av resultaten från denna studie torde fler stora primärpreventiva kontrollerade studier inte komma att genomföras. Både den del av studien som använt östrogen+ gestagen i kombinationsbehandling och den del som använt endast östrogen (endast preliminära data ännu) visar att det inte finns stöd för primärpreventiv behandling av besvärsfria, friska kvinnor. För yngre kvinnor i de åldrar där behandling pga. vasomotorbesvär vanligen är aktuell, får sannolikt andra antaganden om storleken av eventuella risker göras med hänsyn till den lägre risken från början för flera av de aktuella sjukdomarna.
OSTEOPOROSÖstrogen/östrogen-gestagenbehandling har antiresorptiv effekt på skelettet och effekten på bentäthet motsvarar den vid annan antiresorptiv behandling (t ex bisfosfonater). I primärpreventiva studier har risken för höft-, kot- och andra osteoporotiska frakturer visats minska (Evidensgrad 1), men studier på kvinnor med hög risk för fraktur saknas. Effekten förefaller försvinna inom några år efter utsatt behandling (Evidensgrad 3).
Läkemedelsverket har tillsammans med övriga europeiska läkemedelsmyndigheter nyligen i en sammanvägd bedömning av nytta och risker bedömt att östrogen/östrogen+gestagenbehandling inte längre utgör förstahandalternativ vid osteoporos (LÄNK)
CANCERBröstcancerInformation om bröstcancer och östrogenbehandling finns från ett stort antal observationsstudier och från en randomiserad studie, WHI-studien. Preliminära data finns nu också tillgängliga från randomiserade studier avseende behandling hos kvinnor med tidigare bröstcancer.
EndometriecancerDet vetenskapliga underlaget utgörs främst av fall-kontrollstudier samt data från WHI studien.
OvarialcancerDet vetenskapliga underlaget är sparsamt, men det synes föreligga ett samband mellan ovarialcancer och långvarig östrogenbehandling, medan risken vid olika behandlingsmodeller är osäker. ( Evidensgrad 3)
KolorektalcancerInformation finns från observationsstudier samt från WHI-studien. Långvarig östrogen/östrogen+gestagenbehandling kan minska risken för kolorektalcancer. (Evidensgrad 1)
HJÄRT-KÄRLSJUKDOMEffekten av östrogen/östrogen+gestagenbehandling på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom har varit den stora kontroversen. Från observationsstudier, djurexperimentella studier och från studier på vissa surrogatvariabler har stöd funnits för att östrogen/östrogen+gestagenbehandling skulle kunna minska risken för hjärt-kärlsjukdom. De randomiserade studier som därefter genomförts, har dock inte kunnat påvisa någon sådan skyddseffekt vare sig vid primär- eller sekundär prevention. Kunskapsläget kan sammanfattas enligt nedan:
Hjärtsjukdom
Djup ventrombos/lungembolism
StrokeObservationsstudier har inte talat för ökad risk för stroke, men i WHI-studien sågs en ökad risk för ischemisk stroke vid såväl östrogen som östrogen + gestagenbehandling, där den absoluta risken beräknades till 8 fall per 10.000 personår.
KOGNITIV FUNKTIONDet vetenskapliga underlaget är ännu motstridigt, och säkra slutsatser rörande effekten av östrogen/östrogen+gestagenbehandling på kognitiva funktioner kan inte dras ännu. Det finns idag inget stöd för att påbörja östrogen/östrogen + gestagenbehandling i syfte att förbättra kognition eller minska framtida risk för demens.
ÖVRIGTRisken för att behöva genomgå gallvägskirurgi har visats något ökad i observationsstudier.
HANDLÄGGNING
UTREDNINGDiagnosen är klinisk och grundas på typiska symptom. Laboratorieutredning är sällan indicerad. Differentialdiagnoser att beakta vid oklar symptomatologi kan vara tyreoidearubbningar, depression. Eventuella kontraindikationer/riskfaktorer vid hormonbehandling kartläggs.
Status
BEHANDLING, SAMMANFATTNINGÖstrogen/östrogen+gestagenbehandling är en effektiv behandling mot klimakteriebesvär Risk-nyttabalansen för behandling med östrogen/östrogen+gestagen i vid besvär i klimakteriet får anses vara positiv, men det är bara den enskilda kvinnan som kan värdera graden av sina besvär, och därmed besluta om hon önskar behandling eller inte. Några års behandling vid menopaus bedöms inte innebära någon riskökning. Kvinnor som önskar information om för- och nackdelar vid östrogen/östrogen+gestagenbehandling bör kunna erbjudas det.
Indikationer
Kontraindikationer/restriktivitet
Val av behandling
Effekten på vasomotorsymptom är likvärdig vid skilda tillförselsätt och vid östrogen ensamt resp. östrogen i kombination med gestagen.
För preparatval hänvisas i normalfallet till Läkemedelskommitténs rekommendationer. För kvinnor med särskilda hälsoproblem kan andra överväganden behöva göras utifrån den aktuella problematiken.
Avslutande av behandling
Biverkningar
UPPFÖLJNING, KONTROLLERDet saknas vetenskapligt underlag för hur uppföljning bör bedrivas, nedanstående utgör nu gällande konsensus.
VÅRDNIVÅNedanstående överenskommelse är träffad mellan företrädare för kvinnosjukvården, primärvården och Läkargruppen
Did the content help you?
Thank you for your feedback!
If you would like to send some feedback, you may do that here.
Last updated: Friday, June 4, 2021