Miljömedicinsk verksamhet

Människors hälsa i ett hållbart samhälle

De pågående klimatförändringarna innebär bland annat ökade temperaturer och ökad risk för värmeböljor. Det kan då vara en utmaning att ha ett klimat inomhus som inte skapar ohälsa under varma perioder. Äldre personer kan vara extra känsliga för värme, liksom kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, gravida, små barn och personer som tar viss medicin. Äldre är även mer beroende av inomhusklimatet eftersom många tillbringar större delen av dagen inomhus. Vi har i flera projekt undersökt temperaturen i äldres och barns inomhusmiljö. Läs rapporter från Arbets- och miljömedicin

Kemikalier och människors hälsa

Under de senaste årtiondena har kemikalier i samhället ökat. Allt fler studier tyder på att kemikalierna i vår närhet påverkar hälsan, till exempel genom hormonstörande effekter. En grupp som är extra känslig är små barn och foster under utveckling.

Med utgångspunkt i miljökvalitetsmålet giftfri miljö arbetar vi därför i flera projekt med inriktning på barns exponering av kemikalier, med syftet att minska kemikalieexponeringen. I ett doktorandprojekt undersöks förekomster av hormonstörande kemikalier i barns förskolemiljöer och hemmiljöer, genom provtagning av damm, luft, vatten, handavstryk och urin. Resultaten är under bearbetning.

Gravida, små barn och kemikalier

Ett pågående arbete inom den miljömedicinska verksamheten är att informera gravida och småbarnsföräldrar om hur man kan minska barns exponering för kemikalier. Vi arbetar även med att upplysa barn och ungdomar mellan 6 och 19 år om hur man kan minska sin kemikaliebelastning.

På många platser där vi i dag vill bygga till exempel bostäder eller förskolor har det tidigare funnits verksamheter som förorenat marken. Gruvindustri och sågverk är exempel på verksamheter som varit vanliga i våra fyra län.

AMM genomför kostnadsfritt riskbedömningar med avseende på människors hälsa inom det miljömedicinska området åt kommuner och länsstyrelser samt övriga myndigheter inom våra fyra län. Riskbedömningar kan också leda till oro, så vi hjälper även till vid riskkommunikation och deltar vid informationsmöten.

Vi genomför inte riskbedömningar åt privatpersoner eller företag, utan dessa aktörer hänvisas till privata konsultföretag eller vårdgivare.

Kriterier för riskbedömning

• Det ska finnas en tydlig och relevant miljömedicinsk frågeställning.
• Det ska finnas ett tillräckligt underlag (i form av t.ex. mätningar) att basera en bedömning på.
• Vi behöver få tillgång till allt underlag som frågeställaren vill inkludera innan vi påbörjar bedömningen.
• AMM genomför inte mätningar i omgivningsmiljön, utan genomför bedömningar utifrån de mätdata frågeställaren bifogar.
• Vi uttalar oss om huruvida det föreligger en risk för människors hälsa eller ej (och eventuellt storleken på risken) i det aktuella fallet. Ansvaret för att fatta beslut om hur man ska agera i ärendet ligger dock helt på tillsynsmyndighet och/eller verksamhetsutövare.
• Handläggningstiden för en miljömedicinsk riskbedömning är normalt 4-6 veckor, men kan variera beroende på ärendets komplexitet och det aktuella inflödet av ärenden.
• Riskbedömningen levereras i form av en miljömedicinsk rapport. Denna rapport publiceras på AMM:s webbsida.
• Alla handlingar som inkommer till AMM är allmänna handlingar, detsamma gäller de utlåtanden vi överlämnar till frågeställaren.

Kontakta oss gärna om du har några frågor.

Vid misstanke om hälsobesvär orsakade av inomhusmiljön arbetar vi med den miljömedicinska enkäten, även kallad Örebroenkäten. Enkäterna är avsedda för gruppundersökningar och svaren jämförs med olika typer av referensdata. Utifrån jämförelsen tolkas resultaten, slutsatser dras om inomhusmiljöns funktionalitet och rekommendationer ges för åtgärder.

Vi arbetar med att uppdatera och digitalisera enkäten och återkommer med mer information när detta arbete är klart.

På grund av ändrad arbetssituation är svarstiderna för närvarande cirka 2 månader.

Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät genomförs vart fjärde år och inriktar sig varannan gång på vuxna och varannan gång på barn. Den ger en aktuell bild av miljöexponeringar och hälsa samt utgör ett viktigt regionalt underlag i arbetet för en god och jämlik folkhälsa.

Den nationella miljöhälsorapporten om barn lanserades i februari 2021. Arbets- och miljömedicin har sammanställt de regionala resultaten för Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, i den regionala rapporten Barns miljö och hälsa 2021.