Centrum för hjälpmedel prisas för sin envisa idé

Precis som en bilprovning – eldrivna rullstolar kallas regelbundet in för förebyggande underhåll, en satsning som gjort hjälpmedlen både säkrare och mer hållbara. Från vänster Robert Vingstedt. tekniker, Michael Söderlind, sektionschef, Thomas Fürsth, chef för teknikenheten. Foto: Maria Bergman.

– Det känns jätteroligt. Det betyder att vi jobbar på ett bra sätt mot patientsäkerhetstänket, säger Michael Söderlind, chef för Centrum för hjälpmedel.

En gammal idé fick nytt liv

Redan för 12–13 år sedan väcktes tanken om att elrullstolar borde kontrolleras regelbundet – precis som bilar. Men det dröjde innan förslaget kunde bli verklighet.

– Vi var övertygade om att det skulle löna sig, både för patienterna och ekonomiskt, berättar Michael Söderlind. När EU:s nya medicintekniska förordning (MDR) trädde i kraft 2021 fick idén nytt liv. Rutinerna uppdaterades, personal kunde anställas och 2023 startade arbetet på allvar.

Som en bilbesiktning

I dag kallas eldrivna rullstolar in med jämna intervall för en kontroll som liknar bilprovningen.
– En elrullstol är ett motorfordon. Om en styrbult lossnar kan patienten tappa kontrollen och köra rakt ut i trafiken. Nu har vi chansen att upptäcka de allvarliga felen i god tid – precis som en bilprovning, säger Tomas Fürsth, som är enhetschef på teknikenheten.

– Vi valde att kalla det besiktning, eftersom alla vet vad det betyder. Men egentligen handlar det om förebyggande underhåll, säger Tomas. Patienterna har tagit emot initiativet positivt.

Resultat som märks

Under de två första åren har 783 underhåll genomförts. 43 rullstolar med allvarliga säkerhetsrisker har åtgärdats i tid – och ytterligare 25 oanvända stolar har återtagits och kunnat förskrivas till nya patienter.

– Vi kallar det för bifynd. Det var inte något vi hade räknat med från början. Vi hittar många stolar som inte används. En del är riktigt dyra. En av stolarna som vi hittade var en avancerad joystickstol för mer än 130 000 kronor. Den hade bara körts i en timme på två-tre år. Nu kan den stolen komma till nytta för en annan patient, förklarar Tomas.

Så vinsterna med det nya arbetssättet är tydliga. Patientsäkerhet och ekonomi går hand i hand. När vi upptäcker risker i tid skyddar vi patienterna – och vi hushållar bättre med resurserna, säger Michael Söderlind.

Ett lagarbete bakom framgången

Att arbetet blivit verklighet är resultatet av både uthållighet och samverkan.

– Vi har fått kämpa för att få gehör, men till slut lyssnade ledningen. Det känns bra att jobba i en region som vågar satsa, säger Michael Söderlind.

Men han betonar att det inte hade varit möjligt utan det gemensamma engagemanget.

– Det här är resultatet av ett omfattande lagarbete. Samarbetet mellan tekniker, chefer, Medicinsk Teknik, kommuner och leverantörer har varit avgörande. Utan det hade vi aldrig kommit så här långt, säger Tomas Fürsth.

– Det är en bekräftelse på att vi är på rätt väg – och en drivkraft för att fortsätta utvecklas. Vi vill ligga i framkant och vara en förebild även nationellt, säger Michael Söderlind.