Person med reservnummer – elektroniskt recept kan skickas men måste skickas till ett specifikt apotek.
Person med samordningsnummer – recept måste skrivas på pappersblankett
Utvandrad/Försvunnen person (ej folkbokförd i Sverige) - recept måste skrivas på pappersblankett.
Då en person har avregistrerats i den svenska folkbokföringen men har kvar sitt svenska personnummer kan hen ha kvar sin journal inom regionen. Recept kan då skrivas i Läkemedelslistan men med val att skriva ut pappersrecept istället för att skicka.
Syfte och målgrupp
Denna rekommendation är avsedd som stöd för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vid rådgivning om receptfria läkemedel. Syftet är att använda sjukvårdens resurser på bästa sätt, samt att främja patienters autonomi, i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Patientlagen (SFS 2014:821). Rekommendationen är utarbetad av läkemedelskommittéernas nationella nätverk, LOK.
Bakgrund
Receptfria läkemedel är enligt Läkemedelsverket avsedda för lindriga sjukdomsbesvär, det vill säga enklare och kortvariga åkommor, där patienten själv kan ställa diagnos och ta beslut om behandling. Det gäller även i de fall patienten fått råd av sjukvården för samma typ av tillstånd.
Legitimerad personal på apoteken kan ge vägledning och behandlingsråd samt bedöma huruvida ett receptfritt läkemedel passar ihop med annan pågående behandling. I ett läkemedels bipacksedel framgår godkända indikationer, men läkemedlet kan i vissa fall vara aktuellt att använda vid andra tillstånd efter bedömning av sjukvårdspersonal.
Om patientens medicinska behov kan tillgodoses med receptfria läkemedel i enlighet med denna rekommendation, bör patienten hänvisas till de alternativen. Det ger patienten större valmöjligheter, kan bli både enklare och billigare för patienten och bidrar till en bättre beredskap vid restsituationer. Receptfria läkemedel har dessutom anpassade förpackningsstorlekar, vilket förebygger onödig kassering av läkemedel och är fördelaktigt för miljön.
Rekommendationer från vården om receptfri läkemedelsbehandling bör journalföras på lämpligt sätt, exempelvis genom en journalanteckning eller i läkemedelslistan. I vissa fall kan patienten behöva ett skriftligt underlag att ta med sig till apoteket.
Rekommendation
Receptfria läkemedel rekommenderas vid två typer av tillstånd:
- Kortare sjukdomstillstånd av egenvårdskaraktär, där den totala användningen inte förväntas överstiga 90 dagar sammanlagt under ett år, förutsatt att patienten är trygg med orsaken till besvären. Om orsaken till besvären är oklar behövs i regel bedömning innan hänvisning till receptfri behandling är aktuell. Exempel på tillstånd av egenvårdskaraktär är pollenallergi, övergående smärttillstånd, dyspepsi och förstoppning.
- Undantag kan vara planerad behandling, till exempel smärtlindring efter ett ingrepp, eller i de fall där det är extra viktigt att säkerställa behandling.
- Långvariga tillstånd som inte beror på sjukdom, till exempel torrhet i hud, ögon och slemhinnor hos äldre, utan konstaterad sjukdom (såsom eksem, psoriasis, iktyos eller Sjögrens syndrom). Detsamma gäller kosttillskott/vitaminer utan konstaterat bristtillstånd och uppföljning.
- Undantag kan vara om tillståndet orsakats av sjukvården, till exempel genom ett kirurgiskt ingrepp eller genom biverkan av ordinerat läkemedel.
För ovanstående tillstånd ska alltså recept i regel inte utfärdas, utan patienten hänvisas till receptfria alternativ. Det gäller även patienter med frikort, barn och asylsökande. Det inkluderar även patienter med övertaget läkemedelsansvar, såsom hemsjukvård eller särskilt boende, i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagens (2017:30) mål om vård på lika villkor. Oavsett om förskrivning till dessa patienter sker via journalsystemet eller i Pascal (dosdispenserade läkemedel), kan till exempel omsorgsjournal användas för att dokumentera receptfria läkemedel.
En sammanställning av receptfria allergiläkemedel finns här: