Barn är särskilt känsliga för miljöfaktorer och påverkas ofta mer av dem än vad vuxna gör. Hälsoeffekter som uppstår i fosterstadiet eller under barndomen kan påverka barnens hälsa och välbefinnande genom hela livet.
– Barn är mer känsliga än vuxna och de påverkas också av familjens levnadsvanor och socioekonomiska förhållanden. Därför är det viktigt att förbättra barnens livsmiljö för att uppnå en god och jämlik miljörelaterad hälsa i våra regioner, förklarar Ann-Christine Mannerling, enhetschef vid Arbets- och miljömedicin i Örebro.
Underlag i arbetet för en god och jämlik folkhälsa
Rapporten beskriver barns hälsa och miljöexponering i Södermanlands, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Den fokuserar på barn i tre åldersgrupper: åtta månader, fyra år och tolv år. Rapporten är en regional version av Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsorapport som publiceras vart fjärde år.
De socioekonomiska förhållanden som rapporten inriktar sig på är bland annat vårdnadshavarnas utbildningsnivå och födelseland. Materialet grundas på svar från Barnmiljöhälsoenkäten 2019, som skickats till slumpmässigt utvalda vårdnadshavare.
Rapporten riktar sig till allt från beslutsfattare och tjänstemän till privatpersoner och andra intresserade. Materialet utgör ett viktigt underlag i arbetet för en god och jämlik folkhälsa.
Innehåll i rapporten
Följande kapitel finns i Barns miljö och hälsa 2021:
- Bakgrund och metod
- Barns miljörelaterade hälsa
- Luftföroreningar utomhus
- Omgivningsbuller
- Inomhusmiljö
- Miljötobaksrök
- Allergier och andra besvär i luftvägar
- Allergier och andra besvär i hud
- Miljöföroreningar och kemikalier
- Solljus
- Städer och grönstruktur
- Klimatförändringar
Hat Ihnen dieser Inhalt weitergeholfen?
Wenn Sie Feedback dazu senden möchten, was wir besser machen können, können Sie dies tun
Vielen Dank für Ihre Einreichung
Zuletzt aktualisiert: Dienstag, 11. Januar 2022