En trygg och säker utskrivning från sjukhuset börjar redan vid inskrivningen. Risker och behov identifieras, och planeringen anpassas utifrån den enskildes behov.
Om behov finns av samordnat stöd efter utskrivning skall kontakter knytas med kommun och öppenvård för att planera för den fortsatta vården och omsorgen. Samverkan ska bedrivas på ett sådant sätt att patient och närstående upplever vården som helhet. Alla vårdenheter ansvarar för en väl samordnad vårdprocess.
Genom att kvittera ett meddelande i Lifecare SP visar du att du tagit del av informationen. Om oklarheter finns ska ett generellt meddelande skickas.
Dokumentation sker i Lifecare SP. I samband med utskrivning från slutenvården kan personal i kommunen läsa aktuell information från vårdtillfället i NPÖ, Nationell Patientöversikt och i Lifecare SP.
Om vårdbegäran finns har patienten redan gett sitt samtycke till att personens uppgifter får delas i Lifecare SP och NPÖ.
Om vårdbegäran saknas, ska samtycke från patienten inhämtas. Samtycket gäller till att uppgifter får delas mellan de olika vårdgivarna i ViSamprocessen, i Lifecare SP och NPÖ. Det innebär att flera vårdgivare kan få tillgång till varandras uppgifter om personen.
Det är viktigt att vara tydlig med vad samtycket gäller, och varför det behövs, eftersom patienten måste veta vad det är den samtycker till. Det är bara personen själv som kan ge sitt samtycke.
Samtycket dokumenteras patientjournalen i Lifecare SP.
Inskrivningsmeddelandet i Lifecare SP startar den gemensamma planeringsprocessen.
Slutenvården ansvarar för att skicka inskrivningsmeddelandet. Meddelandet ska skickas inom 24 timmar från inskrivning eller från det att behovet av samordnad hjälp och stöd upptäckts, ex kommunal vård, omsorg eller rehabilitering.
Om behov av insatser uppstår senare under vårdtiden skickas inskrivningsmeddelande omgående.
Kontrollera vilka enheter som behöver delta i informationsöverföringen. Enheterna som personen redan har kontakt med är förvalda.
Kommunens mottagande enhet (Biståndsenheten) har ansvar för att skicka vidare inskrivningsmeddelandet till berörda enheter/verksamheter inom kommunen.
Inskrivningsmeddelandet ska innehålla ett preliminärt datum för utskrivning. Datumet används för att planera fortsatta insatser, och det är därför viktigt att datumet är realistiskt satt.
Om datum för planerad utskrivning förändras skicka nytt meddelande och ange orsak till förändrat datum.
Planeringsunderlaget fylls i av alla berörda parter, och var och en är ansvarig för sin del. Ett väl ifyllt planeringsunderlag ger goda förutsättningar för att parterna ska kunna göra rätt bedömning för patientens fortsatta planering. Planeringsunderlagets svar anger spårfärg, och därmed vilken process som är lämplig för patienten att följa.
Planeringsunderlaget är ett levande dokument och ska uppdateras löpande.
Vid förändring av personens hälsotillstånd eller behov, ska planeringsunderlaget uppdateras och datum för detta anges i underlaget.
Om inte alla har är överens om spårfärg, förs en dialog kring detta. När alla är överens om ändringen, är slutenvården ansvarig för att ändra den i Lifecare SP.
Slutenvården ansvarar för att både öppenvården och kommunen informeras om ändring av spår genom att skicka ett generellt meddelande. Datum för ändring anges i underlaget.
Bilagor i Lifecare SP
Beslutsstöd
Ska fyllas i av kommunens sjuksköterska i innan vårdbegäran skrivs. OBS! Måste skrivas innan vårdbegäran!
ADL-status
Ingår i en komplett vårdbegäran.
Ska användas av kommunens personal i samband med inläggning och beskriver då patientens aktuella ADL-status innan eller när patienten skickas in till slutenvården. Ska även användas av slutenvården i samband med utskrivning för att beskriva patientens aktuella ADL-status vid utskrivningen.
ADL-bedömning
Kan användas av slutenvården om arbetsterapeut har bedömt att en ADL-bedömning ska göras i samband med utskrivning. ADL-bedömning görs av arbetsterapeut när det finns behov av mer stöd och/eller rehabiliteringsinsatser som behöver utföras av nästa vårdgivare, exempelvis om patienten är i behov av uppföljande bedömning, träning, hjälpmedel och miljöanpassning. Den innehåller även ett åtgärdsförslag av det som framkommit inför fortsatt planering. En ADL- bedömning görs genom observation, intervju och beskrivning av hur patienten genomför dagliga aktiviteter.
Boendemiljö och hjälpmedel
Kan användas av kommunen i samband med inläggning och beskriver då patientens aktuella boendemiljö och de hjälpmedel som patienten har i hemmet.
MRMI -Funktionsbedömning
Kan användas av slutenvårdens fysioterapeut i samband med utskrivning för att beskriva patientens aktuella funktionsförmåga vid utskrivningen.
Bilaga Barn
Används av barnkliniken som information till övriga parter i stället för planeringsunderlaget och beskriver bakgrund, aktuellt tillstånd och olika behov som har uppmärksammats hos barnet inför utskrivningen.
Bilaga Handlingsplan Rött spår
Vid rött spår ska Handlingsplan rött spår fyllas i av slutenvården. Patient med behov av omfattande nya eller förändrade sjukvårds- och/eller rehabiliterings-insatser ska planeras enligt rött spår. Insatsen som ska utföras inom kommunal hälso- och sjukvård ska vara klart definierad
Övriga riskbedömningsinstrument
Senior alert- nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention.
Blått spår- för patient med lättare behov, endast i behov av socialtjänst.
Gäller vuxna i både psykiatrisk och somatisk vård utan behov av samordning mellan huvudmännen eller från psykiatrisk öppenvård.
Känd eller okänd person endast i behov av insatser/åtgärder från socialtjänsten t ex socialpsykiatri (boendestöd, sysselsättning), hemtjänst, personlig assistans eller kontakt med socialsekreterare. Inga tidigare eller nya insatser av hälso- och sjukvård eller rehabilitering i kommunal regi.
Personen bedöms inte ha samordningsbehov, och erbjuds därför inte SIP i samband med utskrivning. Uppföljningen av nytillkomna eller tidigare insatser görs av kommunens biståndshandläggare.
Fast omsorgskontakt utses av kommunen. Vid uppmärksammat förändrat behov i samband med uppföljning ska biståndshandläggaren erbjuda och kalla till SIP.
Grönt spår- utan förnyad planering
Gäller vuxna i både psykiatrisk och somatisk vård.
Person som tidigare har hälso- och sjukvårdsinsatser från kommunal primärvård. Kan också ha behov av socialtjänstinsatser. Patienten har vid utskrivning oförändrade behov.
Om personen har en SIP sedan tidigare ska den följas upp. Om SIP saknas ska öppenvården, i samråd med den enskilde, se över om behov finns att upprätta en SIP efter utskrivning.
Fast vårdkontakt är initialt vårdsamordnare på vårdcentral alternativt psykiatrisk öppenvård.
Gult spår- förändrade eller nya behov
Gäller vuxna i både psykiatrisk och somatisk vård.
Person med förändrade behov, eller ny patient med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal regi. Personen kan även ha behov av socialtjänstinsatser.
Ska erbjudas SIP efter utskrivning. Detta görs av vårdsamordnare. Har personen SIP sedan tidigare, ska den följas upp. Samordnad individuell planering alternativt uppföljning ska utföras utan dröjsmål senast inom 4 veckor efter utskrivning.
Fast vårdkontakt är initialt vårdsamordnare på vårdcentral alternativt psykiatrisk öppenvård.
Rött - vid omfattande nya behov samt barn och unga med samordningsbehov
Gäller både psykiatrisk och somatisk vård. Barn och unga med samordningsbehov är alltid rött spår.
Person med omfattande nya behov eller förändrade sjukvårds- och rehabiliteringsinsatser, eller ny patient med omfattande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från kommunal primärvård och/eller rehabilitering. Kan också ha behov av socialtjänstinsatser.
SIP ska upprättas på sjukhus innan hemgång och följs upp efter utskrivning.
Vid bedömning ska hänsyn tas till om det krävs avancerade sjukvårds- och rehabiliteringsinsatser i hemmet. Utifrån riskbedömning, ta ställning till behov av övervakning. Om behov finns ska omvårdnadspersonalen erbjudas utbildning för att kunna bedriva den vård som behövs.
Fast vårdkontakt för vuxna är initialt vårdsamordnare på vårdcentral alternativt psykiatrisk öppenvård. Fastvårdkontakt för barn och unga är barnklinikens mobila barnteam.
Hemgångsklar innebär att patienten inte är i behov av att vårdas inneliggande på sjukhus.
Alla parter förbereder för utskrivning, i samverkan mellan slutenvården, öppenvården och kommunen. Stäm av med alla berörda parter angående ansvar, insatser och hjälpmedel inför personens hemgång. Personens behov skall vara täckt från dag ett efter utskrivning.
Öppenvården och kommunens planering för patienten ska vara klar vid tidpunkten för hemgång.
För att en patient ska vara hemgångsklar ska följande vara uppfyllda i slutenvården:
- Den behandlande läkaren har bedömt att patienten är utskrivningsklar, dvs patienten inte är i behov av att vårdas inneliggande på vårdavdelning.
- Patienten har fått muntlig och skriftlig information om vad som hänt under vårdtiden samt, om information finns tillgänglig, fortsatt planering efter utskrivning.
- Nästa vårdgivare har fått information om vårdtillfället och fortsatt planering efter utskrivning, efter patientens medgivande.
- Det är säkerställt att de hjälpmedel och medicinteknisk utrustning som Region Örebro län ansvarar för och som patienten har behov av finns tillgängliga för patienten i hemmet
- Det är säkerställt att patienten har tillgång till aktuella läkemedel för att undvika behandlingsavbrott.
Den fasta vårdkontakten är patientens kontaktperson och samordnare för patientens vårdkontakter. Den är även sammankallande och ansvarig för SIP.
Verksamhetschef i öppenvården ska utse en namngiven fast vårdkontakt, som initialt fungerar som den samordnande fasta vårdkontakten.
Har patienten fasta vårdkontakter sedan tidigare, skrivs de in i Lifecare SP.
Planering och kartläggning- identifiera patientens nytillkomna behov.
- Ta del av planeringunderlaget. Genom att ta del av planeringsunderlaget ges en god bild av patientens situation.
- Kartlägg personens hemsituation och vilka insatser hen har från kommunen. En kartläggning kan göras tillsammans med patienten i Lifecare SP. Om patienten samtycker kan närstående involveras.
- Beskriv ADL-status och uppdatera vid förändring under vårdtiden.
- Arbetsterapeut tar ställning till om ADL-bedömning behöver göras.
Vid rött spår:
- Fyll i bilaga i Lifecare SP Handlingsplan rött spår.
- Bedöm om avancerad och omfattande sjukvårds- och rehabiliteringsinsats krävs i hemmet eller det särskilda boendet. Se över om det kan finns behov av utbildning av kommunens vårdpersonal.
Hemgångsklar innebär att patienten inte är i behov av att vårdas inneliggande på sjukhus.
Följ checklista och vägledning hemgångsklar.
Alla parter förbereder för utskrivning, i samverkan mellan slutenvården, öppenvården och kommunen. Stäm av med alla berörda parter angående ansvar, insatser och hjälpmedel inför personens hemgång. Personens behov skall vara täckt från dag ett efter utskrivning.
Öppenvården och kommunens planering för patienten ska vara klar vid tidpunkten för hemgång.
För att en patient ska vara hemgångsklar ska följande vara uppfyllda i slutenvården:
- Den behandlande läkaren har bedömt att patienten är utskrivningsklar, dvs patienten inte är i behov av att vårdas inneliggande på vårdavdelning.
- Patienten har fått muntlig och skriftlig information om vad som hänt under vårdtiden samt, om information finns tillgänglig, fortsatt planering efter utskrivning.
- Nästa vårdgivare har fått information om vårdtillfället och fortsatt planering efter utskrivning, efter patientens medgivande.
- Det är säkerställt att de hjälpmedel och medicinteknisk utrustning som Region Örebro län ansvarar för och som patienten har behov av finns tillgängliga för patienten i hemmet
- Det är säkerställt att patienten har tillgång till aktuella läkemedel för att undvika behandlingsavbrott.
Identifiera utbildningsbehov och planera utbildningsinsatser. Se över om det kan finns behov av utbildning av kommunens vårdpersonal.
Där patienten har stora vårdbehov även efter utskrivning, kan utbildning av vårdpersonal behövas för att personal i kommun/privat utförare ska kunna vårda personen tryggt och säkert.
Slutanteckning
Med slutanteckning avses en avslutande anteckning för vårdepisod, utredning eller åtgärd/behandling utförd inom slutenvården. Alla typer av slutanteckningar ska skrivas i anslutning till utskrivning, dock senast samma dag som patienten skrivs ut.
Slutanteckningen ska också innehålla en medicinsk behandlingsplan för de närmaste sju dygnen.
Slutanteckning om vårdtillfället blir tillgänglig i NPÖ, Nationell Patientöversikt så snart den sparats. Personal i kommunen kan ta del av aktuell information från vårdtillfället i NPÖ. Patienten kan ta del av detta via 1177.
Muntlig överrapportering ska göras enligt SBAR.
Vårdsammanfattning
Vårdsammanfattning dokumenteras av slutenvården i patientens journalsystem och blir tillgängligt i 1177.
Läkemedel
Läkemedel- information om läkemedelshantering på vårdgivarwebben
Säkerställ läkemedel. Behöver läkemedel skickas med från vårdavdelning för den första tiden, för att undvika behandlingsavbrott?
Stäm av med läkare: är APO-dos akutändrad, är recept förskrivna? Kan patienten själv hämta ut medicin på apoteket? Vem gör det annars?
Läkemedelslista från Läkemedelsmodulen ska alltid skickas till kommunen.
Patientinformation
Respektive profession/funktion ansvarar för att fylla i patientinformationen i Lifecare SP. Det ska tydligt framgå vilka insatser som är planerade efter utskrivningen och kontaktuppgifter till fasta kontakter. Tänk på språkbruket, all text skall vara enkel att förstå för den enskilde.
Slutenvården lämnar en utskrift av patientinformationen till patienten vid utskrivning.
Uppföljning av specifik profession inom öppenvården
Vid behov av uppföljning av fysioterapeut/arbetsterapeut inom öppenvården, ska ett Generellt meddelande skickas i Lifecare SP. Skriv i rubriken vem uppföljningen riktas till, ”Till fysioterapeut”. Informationen ska vara behov och ev önskad åtgärd, kortfattat men tydligt beskriven och ska gälla specifika insatser.
Uppföljning av annan specifik profession inom primärvården sker via remiss.
Inför beräknad utskrivning
Inför beräknad utskrivning ska slutenvården informera den enskilde och eventuella närstående om utskrivningsdatum och lämna över broschyren ”Det du behöver veta inför din hemgång”.
Utskrivningssamtal
Ansvarig läkare ska ha ett utskrivningssamtal med patienten och ev närstående innan personen kan skickas hem. Samtalet ska handla om vad som skett under vårdtillfället, vilken behandling som getts, vad som planeras framöver och läkaren ska även gå igenom läkemedel. Informationen ska ges både muntligt och skriftligt.
I samband med utskrivningssamtalet ska patienten få med sig utskrivet på papper:
- Patientinformationen
- Vårdsammanfattning med läkemedelsberättelsen
- Uppdaterad läkemedelslista
- Broschyrer och annan skriftlig information vid behov
Utskrivningsklarmeddelande
När behandlande läkare bedömt att patienten är utskrivningsklar, dvs inte längre har behov av att vårdas inneliggande på sjukhus, ska ett utskrivningsklarmeddelande skickas i Lifecare SP. Det går automatiskt till de enheter som har fått inskrivningsmeddelandet.
Utskrivningsklarmeddelandet innebär att patienten kan skrivas ut samma dag.
Alla som fått meddelandet behöver kvittera för att vårdkedjan i Lifecare SP ska avslutas.
Säkerställ hemresa
Säkerställ att den enskilde kan komma hem tryggt.
- Hämtas patienten av närstående? Behöver sjukresa beställas?
- Säkerställ vem som möter upp hemma.
- Beställ transport och meddela kommunen tiden.
- Beställ vid behov separat transport av hjälpmedel.
Utskrivningsmeddelande
Utskrivningsmeddelande skickas när patienten har lämnat slutenvården.
Notera om patienten skrivs ut till hemmet eller till boende.
Vid rött spår ska SIP-mötet hållas på sjukhuset innan utskrivning.
Vid gult spår ska SIP ska erbjudas i samband med utskrivning. SIP genomförs på tid och plats som passar den enskilde, senast fyra veckor efter utskrivning.
Vid grönt spår ska SIP ska erbjudas om behov upptäcks vid uppföljningen av öppenvården. SIP genomförs på tid och plats som passar den enskilde, senast fyra veckor efter utskrivning.
Fast vårdkontakt är ansvarig för att kalla till SIP.
Följ SIP i samband med utskrivning från slutenvården vägledning och checklista.
Se mer under SIP.
Uppföljning är en naturlig del av utskrivningsprocessen. Alla professioner/funktioner ansvarar för att följa upp sina delar.
Uppföljning Blått spår
Biståndshandläggare ansvarar för uppföljning av sociala insatser.
Uppföljning Grönt spår
Vårdsamordnaren, som initialt är fast vårdkontakt, följer upp helheten med personer med grönt och gult spår. Vårdsamordnaren har ett trygghetsskapande samtal stöd av Vård- och omsorgskollen, tre till tio dagar efter utskrivning. Syftet med samtalet är att hantera aktuella frågor och undersöka fortsatta behov av samordning.
Länk till Vård- och omsorgskollen
Vid fortsatt samordningsbehov ska SIP erbjudas. Om det inte finns behov av fortsatt samordning ska respektive profession följa upp sina delar.
Uppföljning Gult spår
SIP ska erbjudas i samband med utskrivning. SIP genomförs på tid och plats som passar den enskilde, senast fyra veckor efter utskrivning.
Vårdsamordnaren, som initialt är fast vårdkontakt, följer upp helheten med personer med grönt och gult spår. Vårdsamordnaren har ett trygghetsskapande samtal stöd av Vård- och omsorgskollen, tre till tio dagar efter utskrivning. Syftet med samtalet är att hantera aktuella frågor och undersöka fortsatta behov av samordning.
Länk till Vård- och omsorgskollen
Uppföljning Rött spår
Den SIP som upprättats på sjukhuset ska följas upp enligt plan.
Alla dokument och länkar säker in- och utskrivning
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Hur kan vi göra sidan bättre?
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 2 maj 2025