Vård av personer från andra länder

Inom vården ska en patient som kan visa ett giltigt LMA-kort räknas som asylsökande. Notera LMA-numret (åtta siffror, till exempel: 50-008920) och kortets giltighetsdatum.

Vilken vård har patienten rätt att få?

Alla har rätt till akut vård och abort. För att avgöra om vården är akut krävs en medicinsk bedömning. 

Asylsökande som har fyllt 18 år har dessutom rätt till: 

• vård som inte kan anstå,
• mödrahälsovård
• vård vid abort
• preventivmedelsrådgivning
• hälsoundersökning
• hjälpmedel
• transport
• sjukresa
• tolk.

Asylsökande under 18 år erbjuds samma vård som inomlänspatienter under 18 år. 

Om den asylsökande behöver fortsatt rehabilitering som en kommun skulle svarat för om det hade varit en inomlänsbo, ska regionen svara även för sådan vård.

Vad ska patienten betala för vården?

Patient som visar LMA-kort ska betala avgift för asylsökande, se Avgiftshandboken avsnitt 4.3.

Resor till och från vården

Asylsökande har samma rätt till ersättning för resor till och från vården som länsbor förutom följande undantag:

• Avgiften för resa med sjukresefordon är 40 kronor per enkel resa. 
• Högkostnadsskyddet för sjukresor gäller ej 
• För asylsökande som har medicinskt behov gäller att enbart personal kan beställa sjukresefordon. Detta beror på att det inte är möjligt att registrera intyg för asylsökande.

Övrig information

Personer som fått beslut om avvisning har kvar sin rätt till vård som asylsökande så länge som de har ett giltigt LMA-kort.

Om en före detta asylsökande har kvar sitt LMA-kort efter att den blivit folkbokförd betalar hen asylvårdsavgift för vård som inte kan anstå, men inomlänsavgift för övrig vård. För avgörande av tandvårdsinsats till just denna grupp hänvisas till samråd med Folktandvårdens ledning. 

Kostnadsansvaret för en patient som remitterats av medicinska skäl till ett annat vårdlandsting därför att vården inte kan ges i det landsting där skadan eller sjukdomen uppkom vilar på det remitterande landstinget, som i sin tur ska söka vårdersättning från Migrationsverket eller från patienten om den ska betala vårdens verkliga kostnad.

Hur får Region Örebro län ersättning för asylsjukvård?

Regionen får en schabloniserad statlig ersättning för sjukvård och tandvård till asylsökande. Sjukvårdsenheterna ersätts i sin tur internt för lämnad vård enligt utomlänsprislistan.

Hälsoundersökning

Ersättning ges också för en hälsoundersökning. Hälsoundersökningar för asylsökande debiteras med 2080 inklusive tolkkostnader. Prestationsersättning ges efter fakturering till Migrationsverket. Ansökan ska ha kommit in till Migrationsverket senast vid utgången av det kvartal som är närmast efter när hälsoundersökningen gjordes.

Höga vårdkostnader

Regionen ersätts för särskilt kostnadskrävande vård till asylsökande och massflyktingar om vårdkostnaden överstiger 100 000 kronor. Ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket senast sex månader efter utgången av det kalenderår då vårdkontakten avslutades.

Om behandling av vårdnadshavare är nödvändig för barnets vård inom barn- och ungdomspsykiatrin ska även kostnaderna för sådan behandling ingå i en vårdkontakt.

Dessa fall bevakas genom regionens interna asylvårdssystem och handläggaren begär läkarutlåtande från patientansvarig läkare. Utlåtandet bifogas ansökan till Migrationsverket.

Asylsökande med kvarstående vårdbehov

Regionen ska också svara för kvarstående medicinskt vårdbehov efter en sjukhusvistelse. Vården kan ges i regionens regi, genom avtal med patientens vistelsekommun eller med annan entreprenör. Vårdkostnaden ryms antingen inom schablonersättningen eller enligt reglerna för kostnadskrävande vård. Rådgör med förvaltningens kontaktperson i dessa fall. Regionen är inte skyldig att betala för något annat än sjukvårdsinsats. Regionen betalar inte för hjälp i hemmet eller för boendekostnader.

Vård i särskilda fall

Ersättning kan också sökas för sjukvårdskostnader för utlänningar som av medicinska skäl beviljats tillfälligt uppehållstillstånd och för vård till bevispersoner. Dessa grupper betalar vanlig inomlänsavgift.

Hälsoundersökningar av personer med uppehållstillstånd
Regionen kan få ersättning för hälsoundersökningar även för kvotflyktingar och anhöriginvandrare som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till person med flyktingstatus. 

Hälsoundersökning ersätts om anknytningen ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den anhörige först togs emot i en kommun (gäller sedan 1 januari 2014). För den som sökt uppehållstillstånd före 1 januari 2014 gäller äldre bestämmelser. Hälsoundersökningen ska ha gjorts inom 12 månader från ankomsten till Sverige och personen ska inte tidigare ha varit asylsökande. Föranleds besöket av ohälsa gäller vanliga patientavgifter.
Ansökan ska lämnas inom ett år från utgången av den period som ansökan avser. Uppgift om personen hör till gruppen kvotflykting eller anknytning kan lämnas av kommun eller Migrationsverket.

Varaktig vård

Regionen kan söka ersättning för varaktig vård till utlänning som fått uppehållstillstånd men som ännu inte blivit svensk medborgare. Kostnaden måste uppgå till lägst 60 tkr under en löpande 12-månaders period. Vårdbehovet måste ha funnits vid mottagandet i kommunen eller ha ett direkt samband med situationen som skyddsbehövande. Vården måste vara varaktig i minst tre år. 

Första gången som ansökan görs ska ett läkarutlåtande bifogas. Ersättning kan sökas löpande i efterskott. Regionens sammanlagda kostnad får inräknas. Hela vårdkostnaden, inte enbart det som överstiger 60 000 kronor, ersätts. Kontakta Regionservice, avdelningen för kundfakturor, för ansökning om ersättning för varaktig vård.

Personer som saknar tillstånd att vistas i landet och som vistas här stadigvarande räknas som tillståndslösa.

Patienter från ett EU-land kan i undantagsfall räknas som tillståndslösa. För det krävs att patienten själv anger att den vistas illegalt i Sverige och att vårdgivaren bedömer att det är rimligt att patienten kan ha varit i landet mer än tre månader. I dessa fall bör avgiftssamordnare på Regionkansliet kontaktas för rådgivning.

Vilken vård har patienten rätt att få?

Tillståndslösa har samma rätt till vård som asylsökande.

Tillståndslösa ska informeras om möjligheten att få en hälsoundersökning. En sådan undersökning ska erbjudas en gång under personens vistelse i Sverige. Skyldigheten att erbjuda hälsoundersökning gäller endast när personen uppsöker vården. Hänvisa patienten till Asyl- och invandrarhälsan för hälsoundersökning. 

Vad ska patienten betala för vården?

Tillståndslösa ska betala samma avgifter som asylsökande.

Om identifiering

Regler för patientsäkerhet, sekretess och integritet omfattar alla. Därför bör även personer som vistas här utan tillstånd om möjligt legitimera sig. Ett informationsblad med notering om reservnummer till tillståndslösa som söker vård finns på regionens intranät. (Sök på "Information till utländska patienter bosatta utanför EU")

Tanken är att mottagningen skriver ut bladet och lämnar över det till patienten. Informationsbladet finns översatt till ett flertal språk. för att underlätta att patienten lämnar rätt uppgifter. Beställ tolk om det behövs.

Om recept

Recept för tillståndslösa ska märkas "UTill".

Resor till och från vården

Tillståndslösa har samma rätt till ersättning för resor till och från vården som länsbor förutom följande undantag:

• Avgiften för resa med sjukresefordon är 40 kronor per enkel resa.
• Högkostnadsskyddet för sjukresor gäller ej
• För tillståndslösa som har medicinskt behov gäller att enbart personal kan beställa sjukresefordon. Detta beror på att det inte är möjligt att registrera intyg för tillståndslösa.

Övrig information

Vi utgår från att personer som vistas här i landet är här lagligt, det vill säga har visum eller uppehållstillstånd eller i övrigt har rätt att vistas här medan ansökan prövas. Om personen uppger att den är här utan tillstånd ska en bedömning göras om uppgiften är trovärdig.

Har personen tidigare sökt asyl och fått avslag, men har kvar ett giltigt LMA-kort omfattas personen av mottagningssystemet för asylsökande och är således inte tillståndslös.

Söker personen uppehållstillstånd och får vara här i Sverige under tiden som ansökan prövas är vistelsen laglig och personen är inte tillståndslös.

Kostnadsansvaret för en patient som remitterats av medicinska skäl till ett annat vårdlandsting därför att vården inte kan ges i det landsting där skadan eller sjukdomen uppkom vilar på det remitterande landstinget.

Exempel på personer som vistas i Sverige utan tillstånd

• en tidigare asylsökande som fått avslag på asylansökan och som håller sig undan avvisning
• en tidigare avvisad som rest in i Sverige igen
• en person som arbetar här utan att ha sökt nödvändiga tillstånd
• en person som stannat kvar när visumet gått ut
• en anhörig som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och som stannar kvar här

Folkbokföringsdatum avgör när en person räknas som inomlänbo och får rätt till subventionerad vård. Det är Skatteverket som beslutar om folkbokföring efter anmälan från den som flyttar inom Sverige eller till Sverige.

Vårdenheten ska följa uppgifterna i det nationella befolkningsregistret och inte själv tolka bosättningsgreppet. Endast i de fall det rör specialreglerna för vård till utlandssvenskar kan landstingen tolka rätt bosättning. Om en utlandssvensk i omedelbar anslutning till återflyttningen till Sverige får planerad vård och vården ges innan folkbokföring gjorts kan utlandssvensken få vård till samma patientavgift som en inomlänsbo.

Regionens tolkning kan också gälla om en folkbokförd inte längre bedöms som bosatt. Observera att detta enbart rör utlandssvenskar.

Utländska patienter blir oftast folkbokförda från och med den dag de lämnade in sin ansökan till Skatteverket.

Beslut om uppehållstillstånd och svenskt medborgaskap fattas av Migrationsverket. En person som fått uppehållstillstånd som medger folkbokföring ska själv ansöka om folkbokföring hos Skatteverket.