Region Örebro läns webbplats för vårdpersonal

Logotyp för webbplatsen Logotyp för webbplatsen

Utbildningsinnehåll

Information till dig som ST-läkare som gör din specialistutbildning i den nära vården (primärvården).

Här nedan finns information om de olika delarna i din ST-utbildning inom allmänmedicin.

ST fullgörs genom arbete som läkare under handledning samt genom kompletterande utbildning. Huvuddelen av tjänstgöringen bör fullgöras i den egna allmänmedicinska verksamheten. Tjänstgöring inom andra verksamheter tillgodoses på ett flexibelt sätt utifrån den enskildes behov för att nå utbildningsmålen.

Tjänstgöringen startar på vårdcentral. Under en inledande fas skaffar du som ST-läkare dig erfarenhet av allmänmedicinskt arbete för att få en rimlig uppfattning om arbetsinnehållet.

Allmänmedicinsk kompetens

Många försök har gjorts att beskriva vad som menas med allmänmedicinsk kompetens. Den nuvarande målbeskrivningen uppehåller sig framför allt kring generalistperspektivet och upplevs ibland ytlig.   

Carl Edvard Rudebeck har uttryckt kompetensens huvuddelar, vilka här presenteras punktvis tillsammans med SFAM:s utbildningsråds kommentarer: 

Generalistkompetens 

  • Bred medicinsk kunskap om diagnostik, behandling och prevention
  • Beredskap för det oväntade
  • Beslutsförmåga 
  • Förmåga att kunna se samband och kunna skilja detaljer från helheter
  • Anpassning till primärvårdens epidemiologiska förutsättningar 
  • Samarbete och ledarkompetens   

Kommentar: Att ha generalistkompetens är att vara en medicinskt mångkunnig praktiker, väl förtrogen med de vanliga symtomen och sjukdomarna i olika åldrar. Samtidigt skall där finnas en beredskap för det oväntade, det ovanliga och det riskabla. Generalisten har även kunskap om sjukvårdsorganisationen och är patientens lots och en samordnare i vårdkedjorna.   

Individorienterad expertkompetens 

  • Patientcentrerat arbetssätt 
  • Närvaro i konsultationen 
  • Människan i sitt sammanhang 
  • Kroppsempati   

Kommentar: Patientläkarrelationen, det personliga mötet och dialogen med patienten över tid, är utgångspunkten inom allmänmedicinen. Djupet i den individorienterade expertkompetensen skapas genom personliga och långvariga kontakter med människor i olika åldrar och från skilda miljöer. Den ger samtidigt en grund för bredden i en generalistkompetens. I patientcentrerade läkarrelationer, där patienters upplevelse av sig själva och sina åkommor verifieras tolkas och integreras med biomedicinska, sociokulturella, psykologiska och existentiella perspektiv, skapas optimala förutsättningar för god läkekonst.   

Denna syn på allmänmedicinsk kompetens måste också prägla också vår specialiseringstjänstgöring. Tyngdpunkten i tjänstgöringen bör ligga på tjänstgöring inom allmänmedicinsk verksamhet. Tjänstgöring på sjukhus behövs främst för att ge erfarenhet av att känna igen och bedöma patienter med allvarliga eller livshotande tillstånd. Den kan också ge ”mängdträning” för att öva upp färdigheter inom bl.a. undersökningsteknik.

 

Övergripande dokument allmänmedicin

Med den inledande tjänstgöringens erfarenhet som grund träffas ST-läkare, handledare och studierektor till ett startseminarium. Syftet är att lägga grunden till ST-läkarens utbildningsplan. I utbildningsplanen gör ST-läkaren en analys av sina inlärningsmål utifrån målbeskrivningen och tar ställning till hur målen ska uppnås. ST-läkarens dokumentation av sin utbildning ägnas särskild uppmärksamhet.

När utbildningsplanen är godkänd vidarebefordras planen till handläggare för sammanställning av ett tjänstgöringsschema. När schemat är klart distribueras det till ST-läkare, handledare, studierektor och aktuella kliniker.

Startseminarium

ST-läkare i allmänmedicin deltar tillsammans med handledare och studierektorer i ett så kallat startseminarium när ST pågått ungefär ett halvår. Du som ST‐läkare bjuds in med respektive handledare för ett tvådagarsinternat.

Utformningen av seminariet bygger på Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:8. Vi går igenom bakgrunden med författningens krav, innebörden i uttrycket målstyrd utbildning och vi går igenom målbeskrivningen. Målen i målbeskrivningen är uttryckta i form av ”mål, metoder för lärande och uppföljning” och ska uppnås inom en rad ämnesområden. Målbeskrivningen ska enligt författningen ligga till grund för utbildningsplanen och vara ett stöd för ST‐läkaren, handledaren, verksamhetschef och studierektor.    

Att arbeta fram den individuella utbildningsplanen är själva syftet med seminariet och tar en stor del av tidsutrymmet. ST‐läkare med handledare diskuterar enskilt med stöd av studierektor. Utbildningsplanen följer i sina rubriker författningens krav på uppfyllande av mål, var tjänstgöring som läkare ska ske, vad som ska ingå i den kompletterande utbildningen och hur utvärderingen ska utformas. Dokumentation och utvärdering ägnas särskilt utrymme.    

Utbildningsplanen färdigställs på hemmaplan och skickas sedan till studierektor för godkännande. Därefter går den del i utbildningsplanen som innebär tjänstgöring på annan enhet till en handläggare som sammanställer de olika ST-läkarnas önskemål om tjänstgöringar och tar fram förslag på en individuell tjänstgöringsplan.

Utbildningsplan

Utbildningsplanen är ett dokument som innefattar utbildningsmål/delmål, metoder för lärande (tjänstgöringsplatser, tid, kompletterande utbildning) samt uppföljning. Det startseminarium som ST-läkare med handledare deltar i under första halvårets  tjänstgöring på vårdcentralen behandlar detta dokument. Utbildningsplanen är utformad efter kraven i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS2015:8.

Föresskriften anger att ST‐utbildningen är målstyrd och att målbeskrivningen ska ligga till grund för utbildningsplanen, att specialistkompetens ska förvärvas genom tjänstgöring som läkare under handledning och vidare att ST‐läkaren ska delta i kompletterande utbildning och att handledaren ska utvärdera/bedöma kompetensen. Så ser också rubrikerna ut i utbildningsplanen.   

I kolumnen mål/eftersträvad kompetens anges de mål som ska uppnås för att nå specialistkompetens i allmänmedicin. Att följa målbeskrivningen underlättar arbetet att få med alla mål. Vilka metoder som ska användas för att uppnå målen samt  uppföljningen styrs av målbeskrivningen. Kolumnen tjänstgöringsplats anger var ST-läkaren ska tjänstgöra för att uppnå den önskade kompetensen, till exempel på vårdcentralen eller på sjukhusklinik (sidotjänstgöring).

Exempel på kompletterande utbildning är litteraturstudier, tidskriftsstudier, kurser,  seminarier, styrd mottagning, konferenser etc. 

Bedömning/utvärdering/feedback ska anges för varje mål/kompetensområde. Utvärderingen ska vara en naturlig del av ST‐utbildningen. I kolumnen anges hur utvärderingen ska ske. Exempel på metoder för utvärdering är utvecklingssamtal, diskussion med handledaren, journalgenomgång, medsittning, videoinspelning och självvärdering. 

Utbildningsplanen, som arbetas fram vid startseminariet, bör utvärderas och vid behov revideras årligen. Ett-årsuppföljningen efter ytterligare ett års tjänstgöring är ett givet tillfälle för en sådan revidering. När utbildningsplanen godkänts av studierektor skickas den vidare  till administratör för upprättande av tjänstgöringsplan.

Tjänstgöringsplan

Med ST‐läkarens önskemål om sidotjänstgöringar som utgångspunkt gör administratören en tjänstgöringsplan för fem år. Om du som ST‐läkare har önskat någon speciell ordningsföljd så försöker man beakta det så långt det är möjligt. Det kan vara problem med köbildning inom vissa kliniker varför kösituationen i viss mån blir styrande.

När administratören gjort en preliminär plan får du tillbaka förslaget för att kunna lämna synpunkter. Därefter fastställs tjänstgöringsplanen och skickas ut till alla berörda kliniker och vårdcentraler. Tjänstgöringsplanen gäller sedan tillsvidare.

Under utbildningens gång inträffar saker som gör att det blir förändringar. Du kan tillsammans med din handledare i samband med uppföljningsträffar, Mitt‐i‐ST eller liknande avstämningar, finna att det finns utbildningsmässiga skäl att ändra planen. Detta ska kommuniceras med studierektor för godkännande innan administratören gör förändringar. Andra förhållanden som till exempel föräldraledighet innebär också att tjänstgöringsplanen förändras.

Region Örebro län har som tradition att erbjuda dig som ST-läkare kostnadsfria kurser som täcker de delmål med kurskrav som är gemensamma för alla specialiteter. Det aktuella kursprogrammet är anpassat efter målbeskrivningarna som regleras av 2015 års författning. Kurser som krävs för att uppfylla A- och B-delmålen, kurs om vetenskapligt arbetssätt inklusive ett mindre vetenskapligt arbete samt handledarutbildningar finns på övergripande nivå.

För att underlätta din planering har vi valt att så långt som möjligt ha fasta kursveckor. Anmälan sker under maj respektive november för efterföljande termin. Tid för de interna kurserna ser du i kalendern. 

Läs mer om Kurser och seminarier.

Obligatoriska kurser i allmänmedicin

För att uppfylla målen för ST-läkare i allmänmedicin krävs, förutom kurserna för A- och B-delmål, deltagande i tre obligatoriska kurser:

  • Kurs i allmänmedicinskt arbetssätt,
  • Kurs i barnhälsovård och
  • Kurs i kommunikation (ofta benämnd ”Kalymnoskursen”).

Dessa kurser arrangeras i nuläget inte inom vår region utan behöver sökas externt.

ST-seminarium

ST-seminarier ordnas varje termin, en dag på våren och två dagar på hösten med övernattning. Det är ST-läkarna själva som arrangerar dessa dagar, allt ifrån innehåll och kontakt med föreläsare till bokning av lokaler.

Studierektorerna står dock för den ekonomiska biten. Tanken är att alla är med och arrangerar ett ST-seminarium minst en gång under sin ST, det kan tas med som måluppfyllelse runt flera olika delmål. Rutinen har varit att utse grupperna cirka ett år i förväg så att det finns gott om tid att planera på.

OMT-kurs

OMT står för Ortopedisk Manuell Terapi. En stor andel av de besök som görs i primärvården rör besvär i rörelseapparaten. Tillsammans med fysioterapeuter arbetar vi allmänläkare med att diagnostisera, behandla och rehabilitera patienter med långvarig smärta, artros, tendiniter och tendinoser av olika slag samt nervsmärta.

Utbildningen är två dagar lång och består främst av praktiska övningar med syfte att skapa ett ramverk avseende anamnes, undersökning och diagnostik av problematik härrörande från rörelseapparaten för ST-läkare i allmänmedicin. Kursen återkommer varje termin med två olika teman som roterar. Ena terminen behandlas armar, axlar, nacke samt bröstrygg och den andra ländrygg, bäcken, höft, knä samt fot.

BUP/MVC-introduktion 

Dagen ska ge en introduktion om normal graviditetsfysiologi, allmänmedicinska frågeställningar under graviditet samt en inblick i allvarliga graviditetskomplikationer samt ge en överblick om utredning samt behandling inom barn- och ungdomspsykiatri. Kursen kommer ligga under vårterminen udda år med start 2021.

Inför starten av din ST träffas vi tillsammans med handledare samt verksamhetschef för ett startsamtal. Sedan träffas handledare tillsammans med ST-läkare i 2 dagar på startseminarium.

Efter 1 - 1,5 år

Efter 1-1,5 år samlas gruppen från startseminariet till en uppföljningsträff. Mötet ger en möjlighet att lyfta utbildningsaspekterna i tjänstgöringen, revidera utbildningsplanen samt planera det närmaste årets kompetensutveckling. Då diskuteras till exempel tjänstgöringar, kurser, dokumentation, utvärdering. Allt som anses angeläget kan tas upp. Annars ägnas tiden åt samtal kring utbildningsplanerna, både i grupp och enskilt mellan ST-läkare med handledare.

Efter 2,5 - 3 år - Mitt-i-ST

Efter 2,5-3 år är det dags för en mer genomgripande avstämning av hur långt ST-läkaren kommit i sin utbildning. Detta kan med fördel ske enligt det koncept som går under namnet Mitt-i-ST. Det är ett kompetensvärderingsinstrument som tagits fram i samarbete mellan SFAM och tidigare Fammi. Vi rekommenderar att samtliga ST-läkare gör detta och kostnaden står utbildningsorganisationen för.

Efter Mitt-i-ST arrangeras inga formaliserade uppföljningar av studierektor. Nu antas ST-läkare och handledare att sköta avstämningar på egen hand. Dock så erbjuds ST-läkare samt handledare in till så kallade årsuppföljningar varje termin. Under en eftermiddag ges man då möjlighet att revidera sin utbildningsplan samt får information från studierektorer.

Avslutningssamtal

Till sist har vi ett avslutningssamtal där all dokumentation genomgås inför ansökan om specialistkompetens.

Här hittar du alla bedömningsinstrument.

Som hjälp för att bedöma sin kunskapsnivå samt vid genomgång av sin utbildningsplan kan checklista från Region Norrbotten rekommenderas.

Checklista Region Norrbotten - kunskapsdokument för ST-läkare

Utvärdering och dokumentation av ST

Enligt författningen SOSFS2015:8 ska en fortlöpande utvärdering och  dokumentation av ST‐läkarens kompetensutveckling ske kontinuerligt och med i förväg kända och överenskomna metoder. Socialstyrelsen anger att patientsäkerheten är den viktigaste orsaken till att utvärdering av utbildningen ska ske.

Utvärderingen ska främst vara formativt syftande och göras vid flera tillfällen under utbildningens gång för att eventuella brister och svagheter ska kunna åtgärdas. Inom regionen rekommenderas minst 4 enskilda bedömningar årligen samt 2-3 samlade bedömningar under en ST-tid (specialistkollegium, 360 eller Mitt i ST).

Detta att utvärdera/bedöma/ge feedback ingår i handledarens  uppgifter. Det är även viktigt att ST-läkaren efterfrågar bedömning och återkoppling på arbetet för att få stöd i sin kompetensutveckling. ST-läkaren ska kontinuerligt dokumentera delmomenten i utbildningen, både teoretiska och praktiska. Handledaren ska stödja ST‐läkaren i att dokumentera och de ska tillsammans regelbundet granska dokumentationsmaterialet.

Dokumentationen utgör ett arbetsredskap i uppläggningen av utbildningen och är nödvändig för ST-läkarens självvärdering. Dokumentationen utgör ett viktigt underlag för både verksamhetschef och handledare när det är dags att skriva intyg till Socialstyrelsen om uppnådd specialistkompetens. Det gäller även att en verksamhet ska tåla granskning – om ST‐läkarens utbildning granskas måste dokumentation finnas.

Under den första tiden ska du etablera kontakt med den som ska vara huvudhandledare. Du som ST-läkare ska ha en rimlig möjlighet att påverka valet av handledare. Handledaren ska vara en erfaren specialist med intresse för uppdraget och ska ha genomgått handledarutbildning.

Som ST-läkare inom primärvården ska du som regel ha en timmes schemalagd handledning varje vecka när du tjänstgör på din vårdcentral. Dessutom ska du som ST-läkare ha 4 timmar schemalagd tid för egna studier varje vecka.

Ansökan om specialistkompetens kan göras när minst fem års handledd tjänstgöring fullgjorts. En slutbedömning mot utbildningsmålen görs i samband med ett möte där ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef medverkar.

Om utbildningsmålen uppnåtts utfärdas intyg som skickas till Socialstyrelsen. Det viktigaste underlaget för denna bedömning är de planer och den dokumentation som ST-läkare och handledare samlat under utbildningstiden. Intyget undertecknas av verksamhetschef (eller om vederbörande ej är läkare av annan specialistkompetent läkare med god kännedom om ST-läkaren) och handledare, det ska även anges att man rådgjort med studierektor.

ST-läkare som önskar genomgå specialistexamen uppmuntras till detta men det är inte obligatoriskt.

Intyg om specialistkompetens

Specialistutbildningen är målstyrd och ska omfatta minst fem års tjänstgöring  motsvarande heltid. Mot slutet av tjänstgöringstiden hålls ett slutsamtal mellan ST‐läkare, handledare och studierektor. Även verksamhetschefen bör medverka. Tillsammans gör man en genomgång av målbeskrivningen och diskuterar ST‐läkarens kompetens på respektive område. Man går också tillsammans igenom befintlig  utbildningsdokumentation.

Med denna genomgång som grund görs en bedömning av om ST‐läkaren uppfyller målbeskrivningen krav. Eventuella kompetensbrister är i regel uppmärksammade tidigare så denna genomgång är mer av bekräftande karaktär.

Efter genomgången fyller man i och signerar ansökan om specialistkompetens som sedan skickas till Socialstyrelsen. Enligt författningen är det verksamhetschef och handledare som ska signera intyget och därmed bestyrka att målbeskrivningens krav uppfyllts.  

Alla intyg från Socialstyrelsen hittar du under Riktlinjer och dokument.

Specialistexamen i allmänmedicin

Vi rekommenderar varmt alla ST-läkare att genomgå specialistexamen. Det är en frivillig examen som utgör ett fint avslut på specialistutbildningen. Anmälan görs i slutet av tjänstgöringen (högst sex månader kvar vid diplomering).

Specialistexamen anordnas årligen av SFAMs kompetensvärderingsråd.

Studierektor står för kostnaderna kring examen som består av fyra moment:

  • Portföljdokumentation,
  • skriftligt prov,
  • praktikdag och
  • inspelade konsultationer samt projektarbete.

Läs mer om specialistexamen på SFAMs webbplats.

 

Kontakter

Studierektor

Maria Nyström

Distriktsläkare

Studierektor

Hanne Carlsson

Distriktsläkare

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 9 februari 2021