Patientsäkerhetspris till Allmänpsykiatrin: Lifecareteamet ser till att ingen faller mellan stolarna.

Lifecareteamet består av från vänster Sofia Laében-Rosén, Linn Vesterlund, Andreas Keller, Sanna Furubrink och Hedda Moberg, samt Therése Österberg som saknas på bilden.

Bakgrunden till arbetssättet var återkommande problem i övergången mellan olika delar av psykiatrin.

– Vi hade tidigare problem med säkra och bra vårdövergångar från avdelningarna eller akutpsykiatrin. Patienter tappades bort i övergångarna och fick ingen bra uppföljning i öppenvård. Vi behövde hitta ett bättre sätt att arbeta, säger Sanna Furubrink, tidigare enhetschef på Allmänpsykiatrisk öppenvård i Örebro.

Lösningen blev Lifecareteamet. Namnet kommer från det system som används för att hålla ihop planeringen kring patienterna. Teamet följer upp patienter som skrivits ut från psykiatrisk vård eller som efter kontakt med psykiatrin bedömts behöva särskild uppföljning.

En viktig del är att patienter med suicidrisk ska få uppföljning inom 48 timmar efter utskrivning eller akutbesök.

– Då säkerställde vi att vi inte tappade patienterna, säger klinikens tidigare verksamhetschef Åsa Kindahl.

Snabb uppföljning när behovet är som störst

I dag består Lifecareteamet av flera professioner, bland annat specialistsjuksköterska, kuratorer, arbetsterapeut, psykolog och läkarkompetens. Teamet träffas varje vecka tillsammans med SPOT, specialistpsykiatrins mobila omvårdnadsteam, för att planera insatser och prioritera patienter med störst behov.

Hedda Moberg arbetar som vårdsamordnare i teamet. Hon bevakar dagligen inkommande ärenden och har löpande kontakt med vårdavdelningarna.

– Om man behöver göra en suicidriskbedömning snabbt kan vi hålla koll på det. När vi redan känner till patienten kan vi bevaka att remisser kommer fram och att ingen tappas bort på vägen, säger hon.

För patienter som redan har en pågående behandling på mottagningen, men som under en svår period behöver mer suicidpreventivt stöd, kan teamet ta över kontakten under en begränsad tid. När läget har stabiliserats återgår patienten till sin ordinarie behandling.

Det har minskat väntetiderna till annan planerad behandling och frigjort resurser. Tidigare kunde den behandlare som gav det tillfälliga stödet ha svårt att avsluta kontakten i rätt tid och gå tillbaka till sin ordinarie behandling. Det kunde leda till längre behandlingstider än nödvändigt och bromsa flödet av planerade behandlingar.

Bättre vård och färre avvikelser

Lifecareteamet startade 2019 och arbetssättet har utvecklats sedan dess. Uppföljningarna har blivit mer systematiska, samarbetet mellan verksamheterna har stärkts och avvikelser kopplade till vårdövergångar har minskat.

Teamet ger också stöd till medarbetarna i arbetet med patienter som befinner sig i mycket svåra situationer. Regelbundna behandlingskonferenser och handledning ger möjlighet att tillsammans reflektera över arbetet.

– Varenda gång jag möter en patient som har bestämt sig för att inte leva så gör det någonting med en. Det är tungt. Därför är det viktigt att man får möjlighet att reflektera och bearbeta det tillsammans. Samtidigt ser vi att arbetssättet har stärkt kvaliteten i det suicidpreventiva arbetet, säger Sanna Furubrink.

Ett kvitto på långsiktigt arbete

För Hedda Moberg är patientsäkerhetspriset framför allt en bekräftelse på det dagliga arbete som teamet gör varje dag.

– Det blir ett kvitto på att vi faktiskt gör någonting viktigt. Att vi får möta patienter som mår så dåligt, ge dem en snabb uppföljning och göra skillnad i deras mående, säger hon.

Åsa Kindahl lyfter också fram att framgången bygger på långsiktighet.

– Allt behöver inte gå fort. Det här arbetssättet har fått utvecklas över tid. Vi har skruvat, gjort omtag och hållit i. I dag ser vi att det fungerar väldigt bra, säger hon.

På bilden från vänster: Sanna Furubrink, Andreas Keller, Linn Vesterlund, Hedda Moberg, Sofia Laében-Rosén och Åsa Kindahl.