Välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd:
- Förstagångs epileptiskt anfall (fokalt eller generaliserat).
- Debut av fokalt neurologiskt bortfallssymtom (t.ex. halvsidig förlamning, koordinations-/balanssvårigheter, känselnedsättning, synfältsbortfall eller dysfasi/talpåverkan) progredierande över dagar eller veckor utan andra sannolika förklaringar (t.ex. känd multipel skleros eller känd metastaserad cancersjukdom).
- Nytillkommen personlighetsförändring eller kognitiv nedsättning, progredierande över veckor eller ett fåtal månader.
- Nytillkommen huvudvärk eller markant förändring i tidigare huvudvärksmönster (särskilt vid förekomst av illamående, kräkningar, staspapill eller andra symtom/fynd talande för ökat intrakraniellt tryck) som progredierar över veckor och där grundlig sjukhistoria och klinisk neurologisk undersökning inte har påvisat andra sannolika förklaringar.
- DT- eller MRT-undersökning (utförd på andra indikationer) som föranleder misstanke om primär malign hjärntumör. Om radiologiska fynd talar för meningiom, hypofysadenom eller schwannom ska patienten dock utredas enligt ordinarie rutiner och inte remitteras till standardiserat vårdförlopp.
Observera: Vid misstänkt begynnande inklämning med eller utan medvetandepåverkan ska neurokirurgjouren kontaktas omedelbart för akut bedömning.
Informera patienten om
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Ge informationen vid ett fysiskt möte
Om ni inte har kommit överens om något annat. Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och och betydelsen av informationen.
Patientinformation för utskrift
Kontaktuppgifter
Vid fall där man är tveksam om handläggningen tas telefonkontakt med neurologbakjour, USÖ,
via växeln 019-602 11 11 för diskussion.
Observera: Vid misstänkt begynnande inklämning med eller utan medvetandepåverkan ska neurokirurgjouren USÖ kontaktas omedelbart för akut bedömning.
Telefon 019-602 11 11
Ta alltid längd, vikt och kreatinin vid misstanke om cancer. Utredning med kontraströntgen ingår i majoriteten av vårdförloppen och kan då tas vid läkarbesöket.
Remissen till röntgen, DT hjärna, akutmärkt ska innehålla:
anamnes, ange särskilt*:
- skriv: "SVF, malign hjärntumör", "akut"
- symtom som ligger till grund för välgrundad misstanke och tidigare utredningar av dem samt differentialdiagnostiska överväganden
- allmäntillstånd och samsjuklighet
- tidigare sjukdomar och behandlingar
- allergier och överkänslighet
- läkemedel (särskilt trombocythämmare, antikoagulantia och steroider)
- social situation, eventuella språkhinder, tolkbehov eller funktionsnedsättningar
- neurologisk status
- underlag för röntgenremiss
- kreatinin (provet kan tas i samband med remissutfärdande)
- längd och vikt
- ev. kontraindikationer mot MRT
- kontaktuppgifter till närstående.
Kontrollera alltid
- Uppdatera kontaktuppgifter till patienten
- Att längd, vikt och kreatinin finns eller är beställt.
- Rökare och/eller alkoholbruk, ge information om rök- och alkoholfri inför operation.
I Region Örebro län remitteras fall med uppenbar symtomatologi akut till akutmottagning vid USÖ, Karlskoga lasarett eller Lindesbergs lasarett.
I de fall välgrundad misstanke föreligger men det inte bedöms skäligt att remittera patienten till akutmottagning skickas akut röntgenremiss för DT-hjärna märkt "akut och Standardiserat vårdförlopp, hjärntumör?" till röntgenkliniken på USÖ, Karlskoga eller Lindesberg och patienten informeras om att bege sig till akutröntgen.
I de fall undersökningen inte visar misstanke om primär malign hjärntumör lämnas svar på undersökningen av inremitterande. I de fall undersökningen visar misstanke om primär malign hjärntumör hänvisas patienterna av röntgen till akutmottagningen.
Ledtider för nationell uppföljning
Patienter med misstänkt begynnande inklämning med eller utan medvetandepåverkan ska handläggas omgående. Nedanstående ledtider gäller övriga patienter.
Följande ledtider används för nationell uppföljning av de standardiserade vårdförloppen:
| Från | Till | Tid |
| Misstanke om högmalign tumör grad III–IV | ||
| Beslut välgrundad misstanke | Beslut om att operationen var tillräcklig behandling (Ingen ytterligare åtgärd) | 37 kalenderdagar |
| Beslut välgrundad misstanke | Start av första behandling, strål- eller läkemedelsbehandling | 48 kalenderdagar |
| Misstanke om lågmalign tumör grad I–II | ||
| Beslut välgrundad misstanke | Beslut om att operationen var tillräcklig behandling (Ingen ytterligare åtgärd) | 72 kalenderdagar |
| Beslut välgrundad misstanke | Start av första behandling, strål- eller läkemedelsbehandling | 97 kalenderdagar |
| Beslut välgrundad misstanke | Behandlingsbeslut, expektans (kodas som Start av första behandling) | Optimal ledtid kan ej anges |
Ovanstående ledtider gäller såväl kurativ som palliativ tumörspecifik behandling.
Vid kombinerad strål- och läkemedelsbehanding ska koden för strålbehandling användas.
Operation kodas som Kirurgisk åtgärd för diagnostik. Om operationen är tillräcklig som behandling avslutas förloppet med koden Ingen ytterligare åtgärd. Koden sätts vid det postoperativa behandlingsbeslutet.
Den längre ledtiden för patienter med misstanke om lågmalign tumör beror på att det krävs mer omfattande kartläggning för att avgöra vilken behandling som passar bäst vid denna typ av långsamväxande tumör. Tiden bedöms inte försämra patienternas prognos. Ledtiderna avgörs av om operationen har utförst med misstanke om hög- respektive lågmalign tumör efter beslut på MDK (i block D), oavsett vad postoperativt PAD visar.
Did the content help you?
If you would like to send some feedback, you may do that
Thank you for your feedback!
Last updated: Wednesday, September 11, 2024