Nytt projekt ska ge bättre arbetsmiljö inom tandvården

Användningen av lustgas grundar sig oftast i en tandvårdsrädsla hos patienten och vid tandvårdsbehandling kan lustgas ha en lugnande effekt för patienten genom att minska på rädsla och ångest. I samband med lustgassedering andas patienten en blandning av lustgas och vanlig luft genom näsan under tiden behandling genomförs i munnen. Det är vanligt att lustgas läcker från patienten till den omgivande luften. Det gör att tandvårdspersonalen också andas in lustgas, även om det är i mindre mängd än patienten.

Lustgas som lugnande vid enstaka behandling anses vara ofarligt, men om tandvårdspersonal vistas länge i en miljö med lustgas kan det vara en hälsorisk. Lustgasexponering regleras genom gränsvärden fastställda av Arbetsmiljöverket.

I det här projektet vill vi därför ta reda på hur mycket lustgas som läcker ut i rummet, varför det läcker och om det finns något man kan göra för att minska läckaget, både för att förbättra arbetsmiljön för tandvårdspersonal, men också för att kunna ge råd hur man bäst provtar lustgas i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Studien genomförs på Folktandvårdens specialisttandvård, på pedodontiklinikerna (barnklinikerna) i Örebro, Västerås och Eskilstuna. Förutom medverkande kliniker drivs projektet av yrkeshygienikerna Louise Fornander och Lennart Andersson på Arbets- och miljömedicin i Örebro, samt av övertandläkare Annika Gustafsson på Pedodonti, Folktandvårdens specialisttandvård i Region Örebro län.

I studien mäter vi exponeringen av lustgas i omgivande luft under pågående tandvårdsbehandling, både stationärt och personburet. Mätningarna kompletteras med frågor till tandvårdspersonalen för att, bland annat, få en klarare bild kring hur behandlingen förlöpte och vilken typ av behandling som genomfördes.

Resultatet kommer att publiceras i en svensk rapport samt i en vetenskaplig tidskrift. Förhoppningsvis kan resultatet ligga till grund för välriktade råd och rekommendationer i samband med lustgassedering vid tandvårdsbehandling, men också i samband med arbetsmiljömätningar av lustgas.

Vill du veta mer om projektet? Kontakta gärna Louise Fornander!