Nytt kunskapsunderlag om särläkemedel i Sverige

Syftet är att öka kunskapen om vilka särläkemedel som används och inte, hur lång tid det tar från marknadsgodkännande till användning för olika läkemedel, samt förklaringsfaktorer till varför tillgängliggörandet ser ut som det gör i svensk hälso- och sjukvård.

Underlaget utgår från en analys av särläkemedel som godkändes under perioden 2017–2020.

Relevans är en avgörande faktor för tillgängliggörande och användning

Av de särläkemedel som granskats har 60 procent uppvisad användning i svensk hälso- och sjukvård under perioden januari 2017 till november 2022. De 40 procent som ännu inte använts utgörs i huvudsak av:

• Läkemedel där patientunderlaget är synnerligen begränsat eller saknas helt i Sverige.
• Läkemedel där andra behandlingsalternativ och administrationsformer finns och har bedömts vara tillfredsställande.
• Läkemedel som har bedömts vara icke kostnadseffektiva.

Några läkemedel saknar registrerad användning för perioden som resultat av pågående eller precis avslutade nationella införandeprocesser.

– Det finns ett behov av att öka kännedomen av hur tillgängliggörandet av godkända läkemedel ser ut i Sverige. Relevansen styr användningen i hälso- och sjukvården. Ett läkemedel behöver vara både medicinskt relevant utifrån den kliniska nytta det kan ge och de jämförande behandlingsalternativ som finns och samtidigt vara rimligt prissatt. Självklart behöver det också finnas ett patientunderlag. Vi behöver prioritera rätt typ av läkemedel för att minimera riskerna för undanträngning av andra vårdinsatser, säger Jörn Schneede, chef på Läkemedelscentrum i Region Västerbotten.

Tid till tillgängliggörande beror på många olika faktorer

Kunskapsunderlaget innehåller även en fördjupning om tider; tid från marknadsgodkännande till nationella beslut eller rekommendationer för införande samt tid till första användning. Denna varierar kraftigt mellan olika läkemedel, från cirka 200 dagar till uppemot 1500 dagar för de läkemedel som ingått i analysen.

Det kan dels förklaras av den tid det tar för företagen att lämna in kompletta underlag för att initiera införandeprocessen, tiden det tar att genomföra de hälsoekonomiska bedömningarna och tiden tills ett formellt beslut har fattats eller rekommendation har avgetts. Fördröjningar kan i vissa fall bero på att initierade processer dras tillbaka av företagen innan en process faktiskt fullföljs, att vissa läkemedel genomgår flera processer som följd av negativa beslut och rekommendationer, eller svårigheter mellan regioner och företag att nå en överenskommelse om pris och villkor.

– Omedelbart tillgängliggörande är inte alltid nödvändigt – inte ens för särläkemedel. I många fall saknas erfarenhet från klinisk användning och riskerna vid användning är okända. Ur ett patientperspektiv är det viktigt att komma ihåg att särläkemedel inte är allt och att särläkemedel inte alltid är det bästa alternativet ens för sällsynta eller svåra tillstånd. Det kan finnas andra former av relevanta behandlingar, säger Maria Palmetun Ekbäck, chef på Läkemedelscentrum i Region Örebro län.

Ett långsiktigt hållbart system för läkemedel skapar förutsättningar för ökat tillgängliggörande

Särläkemedel utgör en del av ett större läkemedelssystem. Det viktiga ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv är tillgången till, och möjligheten att använda, relevanta – effektiva, säkra och kostnadseffektiva – behandlingsalternativ som på ett tillfredsställande sätt kan tillgodose patienters behov. Det omfattar även tillgång till äldre, beprövade läkemedel och läkemedel för bredare patientgrupper som i dag utgör livsnödvändiga basbehandlingar i svensk hälso- och sjukvård.  

– Det finns alltid förbättringspotential men det vår analys visar är att Sverige inte är så dåligt som det ibland påstås i vissa internationella jämförelser. Det här pusslet handlar om helheten och vi har alla ett ansvar att säkerställa en långsiktig hållbarhet i den svenska hälso- och sjukvården. Detta är nyckeln till bättre vård och ökad hälsa för invånare och patienter i Sverige. Det bidrar också till affärsmässig lönsamhet och tillväxt för läkemedelsföretag med relevanta behandlingar, säger Maria Landgren, läkemedelschef i Region Skåne.

Läs hela kunskapsunderlaget här.