Hur kan vi säkerställa barns rätt till jämlika uppväxtvillkor?

– Vi föds med vissa individuella förutsättningar så som genetiskt arv och kön, men det finns ju också en mängd faktorer som är kopplade till barnets uppväxtvillkor, sociala miljöer, möjlighet till utbildning och hälso- och sjukvård som påverkar. Men också faktorer på samhällsnivå där lagstiftning, kulturella och sociala normer påverkar, berättar Camilla Pettersson, Fil. dr Folkhälsovetenskap och Utvecklingsledare på Välfärd och folkhälsa i Region Örebro län.

Du och jag är beslutsfattare – hur gör vi?

Om vi vill förbättra folkhälsan i genomsnitt och samtidigt minska ojämlikhet i hälsa har beslutsfattare en viktig roll att fylla. Vi behöver få allt fler hälsokunniga beslutsfattare för att barn och unga ska få sina rättigheter tillgodosedda, men också för att vård och omsorg ska räcka till och finnas för de som behöver.

– Beslutsfattare har stor makt att påverka människors livsvillkor och på så sätt också förutsättningar för hälsa. För hälsan skapas i ett komplext samspel mellan individ och samhälle, säger Camilla.

Men vilka är egentligen beslutsfattare?

– Egentligen är vi alla beslutsfattare, fast på olika nivåer. Dagligen fattas en mängd beslut i alla de verksamheter som möter barn, unga och deras föräldrar. I tjänstemannaorganisationen fattas beslut om hur politikens visioner och mål ska brytas ner och vilka insatser som är bäst lämpade för att nå de önskvärda resultaten. Och politiker formulerar visioner och mål och skapar förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete som kan främja goda uppväxtvillkor, hälsa och utveckling.

Vi börjar med barnen – en "win-win-situation"

I Örebro län använder vi ofta uttrycket "Vi börjar med barnen". Genom att satsa på att skapa goda uppväxtvillkor och tidiga insatser kan vi göra skillnad för barnen och deras utveckling och hälsa.

– Våra förutsättningar för en god hälsa skapas tidigt i livet. Redan när barnet ligger i magen. Vi vet från forskning att villkoren under uppväxten är avgörande för hälsan, utvecklingen och den sociala förmågan under hela livet. Det är dessutom så att många av de samhällsproblem som vi brottas med idag som psykisk ohälsa, kriminalitet eller utanförskap är kopplade till villkoren under barndomen, förklarar Camilla.

Det finns också goda ekonomiska skäl för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med barn och unga.

– Investeringar i tidig barndom är bland de mest kraftfulla investeringar ett samhälle kan göra. Att tidigt uppmärksamma barn med en ogynnsam utveckling och erbjuda stöd och hjälp är väldigt mycket mindre kostsamt än att vänta till problemen växer sig större. Avkastningen för varje satsad krona under tidig barndom är mycket större i både ekonomiska termer som i humankapital än att vänta tills barnet blir äldre eller hantera problemen i vuxen ålder.

Material för att hjälpa oss att ta hälsokunniga beslut

Region Örebro län har i samarbete med länets kommuner, RF-SISU Örebro län, Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) och Länsstyrelsen tagit fram ett nytt material för att arbeta med att stärka beslutsfattare så att de kan fatta mer hälsokunniga beslut.

– Materialet fokuserar på det främjande perspektivet både för att öka kunskapen om varför det är så centralt att arbeta hälsofrämjande för barn och unga och vad man kan satsa på för att främja barns och ungas hälsa. I materialitet finns det också en hel del mer processinriktat stöd och workshopsmaterial för att man ska kunna komma vidare i vilka prioriteringar man vill göra, berättar Camilla avslutningsvis.

Här hittar du materialet på vår nära vård-webb. Sidan kommer att fyllas på med mer innehåll och verktyg.

Mer nyfiken? Kika på vår film där Camilla berättar mer om det här: