Ett ifrågasatt gränsvärde

I samarbete med AMM Göteborg har yrkeshygieniker Lena Andersson och arbetsmiljöingenjör Anders Johansson från AMM Örebro medverkat i det AFA-finansierade projektet ”Exponering för isocyansyra” som slutrapporterades till AFA Försäkring under våren 2023. Projektet syftade till att kartlägga i vilka miljöer man kan bli exponerad för isocyansyra (ICA).

Bakgrund

År 2002 publicerade den svenska kriteriegruppen för gränsvärden ett underlag om ICA, vilket senare gav det svenska gränsvärdet för ämnet. Detta gör Sverige unikt genom att vi är det enda landet i världen som har ett gränsvärde för ICA. I kriteriedokumentet framträder tydligt att underlaget för ICA var mycket bristfälligt, eller i princip helt obefintligt. Gränsvärdet i Sverige för ICA är 18 µg/m3.

Men varför mäta ICA?

ICA har under de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet. I toxikologisk litteratur visas att den tydligt medverkar i biokemiska processer i kroppen. Vidare har atmosfärsforskare påvisat att ICA kan mätas i alla miljöer där man försökt mäta den. Källan tros vara olika typer av förbränning. Forskning har visat att ICA emitteras vid till exempel matlagning.

Isocyansyra en dåligt beforskad exponering

Exponering och hälsoeffekter av ICA är synnerligen lite studerat. Kunskapsläget 2019 var att ICA förekom vid all termisk nedbrytning där det fanns kväve närvarande. Det betydde i så fall att ett stort antal svenska arbetare skulle kunna vara exponerade och i behov av riskbedömningar. Exponering skulle till exempel kunna uppkomma vid alla restauranger och storkök, inom livsmedelsindustrin, hos frisörer, från brandrök, hos veterinärer och kirurger. Med andra ord fanns behov av en kartläggning över exponering för ICA.

Sammanfattning av resultatet i exponeringsstudien

ICA kan hittas på många platser i mycket låga koncentrationer. Det faktum att man hittar det i stadsluft, men i väldigt lika koncentrationer oavsett trafikintensitet, tolkar vi som att bildad ICA inte är särskilt reaktivt, utan sprider ut sig allmänt i miljön. Att ICA hittas överallt i stadsluft är inte förvånande då det tidigare är visat, men så vitt vi är medvetna har det aldrig påvisats i Europa tidigare.

Av de verksamheter som vi har genomfört mätningar på, var exponeringen påtaglig i de verksamheter som använder urea som bindemedel vid höga temperaturer, samt när man värmer upp sådana produkter till höga temperaturer första gången. Dessa verksamheter var dock medvetna om att exponeringen kunde vara hög och hade i flera fall vidtagit åtgärder för att minimera exponeringen.

Vid de studerade värmeverken var det under inkörningsperioder, då man precis hade bytt isolering, påbud om användning av personlig skyddsutrustning, vilket till vår kännedom följdes. Vid de tillverkande enheterna hade man arbetat mycket med automatisering, så att personal befann sig så kort tid som möjligt i exponerade områden. På ett av företagen hade man, i väntan på ventilationstekniska åtgärder, satt upp avspärrningar i de områden där höga ICA-nivåer uppmättes. I dessa områden var det tvång med personlig skyddsutrustning.

Framtiden

Det skulle behövas en ordentlig studie över hälsoeffekter vid exponering för ICA. För det första för att det inte finns några sådana studier över huvud taget, och för det andra för att det finns ett gränsvärde som olika verksamheter måste förhålla sig till utan något egentligt underlag.

Om det är så att ICA inte alls ger effekter vid de nivåer där gränsvärdet är satt, utan vid högre nivåer, innebär det onödiga kostnader för verksamheter att hålla exponeringen på en låg nivå, trots att det inte behövs. För att vidmakthålla förtroendet för de hygieniska gränsvärdena är det viktigt att de är adekvata. Vi argumenterar ofta för att gränsvärden är för höga och att de bör sänkas ur ett hälsoperspektiv. Lika viktigt är det om gränsvärden är för låga.

Arbets- och miljömedicin i Örebro har nu, i fortsatt samarbete med AMM Göteborg, sökt nya forskningsmedel från AFA Försäkring, för att studera just hälsoeffekter efter yrkesmässig exponering för ICA. Vi hoppas att, förutom att bidra till ökade kunskaper kring ICA-exponering och hälsoeffekter, även att resultatet av studien kan komma Arbetsmiljöverket till del inför kommande utvärdering av gränsvärdet för ICA.

Vill du veta mer om detta? Hör gärna av dig till yrkeshygieniker Lena Andersson!