Länets korttidsvård har granskats i samverkan mellan kommunerna och Region Örebro län
Publicerad: 2024-10-18 15:42
Rapporten visar ett antal brister i den utförda vården och innehåller rekommendationer om hur de kan åtgärdas. Det är en styrka att granskningen gjorts gemensamt av regionen och länets kommuner.
Hösten 2023 genomförde regional- och kommunal primärvård gemensamt en punktprevalensmätning av all korttidsvård i Örebro län. Syftet var att beskriva orsaken till att personer erbjudits korttidsvård samt vilken typ av vård och omsorg som de har fått, med fokus på bland annat planering av vården, riskbedömningar och dokumentation av behandlingsbegränsningar. Granskningen utfördes genom journalgranskningar, både från den regionala och kommunala sidan, vilka upprepades tre månader senare, för att se vad som hänt med de inkluderade personerna.
– Vi ser ett antal brister i den utförda vården. Bland annat saknas det tydliga indikationer för när korttidsvård är motiverad och vad som ska utföras där. Avsaknad av, eller bristande planering i den samverkande vården bidrar förmodligen till de många gånger långa vistelsetiderna i korttidsvården. Det är i flera fall dålig samstämmighet mellan regionens och kommunens journaler. Detta tyder på att kommunikationen i den samverkande korttidsvården, av ofta svårt sjuka individer, är bristfällig och att gemensam dokumentation saknas, säger Dag Salaj, äldrevårdsöverläkare i Region Örebro län.
– Det har varit värdefullt att göra granskningen tillsammans med alla länets kommuner. Det har gett oss en gemensam bild som skapar förutsättningar att gemensamt arbeta vidare med en mer samordnad vård för en grupp med stora och sammansatta behov säger Jan Sundelius, samordnare för omställningen till nära vård i Region Örebro län.
Slutsatser och rekommendationer
Skillnader i länet gällande
- patientgrupper
- avsatt resurs från båda huvudmännen
Långa vistelsetider som borde kunna minskas vid en mer planerad vård
Behov av differentiering för olika målgrupper.
- Samlad resurs för rehabilitering
Brister i dokumentation
- Bristande samstämmighet mellan dokumentation mellan huvudmännen
- Riskbedömningar görs i för liten omfattning
Bristande samordnad individuell planering
- Bygger i för hög grad på tillfälliga konsultativa kontakter mellan huvudmännens professioner
– Med en förbättrad individuell planering med tydligt dokumenterade mål för korttidsvistelsen och en aktiv rehabilitering i de fall det är aktuellt kan vi optimera den korttidsvård som erbjuds i länet, säger Ulrika Westerling, processansvarig äldres hälsa i Region Örebro län.
Förslag till länsgemensamt mål
Korttidsvården ska användas för de personer som verkligen har behov av vårdformen. Korttidsvården ska inte användas för personer som kan få sitt vård- och omsorgsbehov tillgodosett i hemmet oavsett om hemmet är i ordinärt eller särskilt boende.
Läs mer i slutrapporten
Faktaruta
Vad är korttidsvård?
Korttidsvård kan ses som ett komplement till andra insatser inom vård och omsorg. Den utgör en slags mellanform mellan det ordinära boendet, sjukhusvård och det särskilda boendet. Korttidsvård används för rehabilitering, eftervård till sjukhusvistelse, avlösning vid enstaka eller regelbundna tillfällen (växelvård), bedömning av framtida boende, väntan på särskilt boende eller för vård i livets slutskede.
Korttidsvård i Örebro län
- Cirka 240 platser i länet i kommunernas regi.
- Beslut enligt Socialtjänstlagen
- Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal från kommunen
- Läkare och fysioterapeut från vårdcentral undantaget Tullhuset i Örebro där regionens personal kommer från Geriatriska kliniken.
Om granskningen
Personer på kommunal korttidsplats den 11 oktober 2023 och uppföljande granskning efter tre månader. Många av personerna är multisjuka. De två vanligaste diagnosgrupperna är Kognitiv svikt/demens och Fall/Fraktur.
Syfte – Att öka den gemensamma förståelsen för vårdformen hos huvudmännen och uppmärksamma patientgruppens behov samt vårdformens möjligheter och utmaningar.
- Vad kännetecknar personerna?
- Vad har hänt innan och efter korttidsvården
- Hur fungerar bedömning och planering
Journalgranskning HSL-journaler från båda huvudmännen. Även uppgifter från kommunernas Socialtjänstjournal
Utförd av personal från kommunerna och regionen i samverkan
Ett antal frågor besvarades om vården, några specifika för kommun respektive region och några gemensamma frågor.
241 journaler granskades
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 18 oktober 2024